Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

BMA044, Laboratoriemedicin och sjukdomslära > Koagulation > Flashcards

Koagulation Flashcards

1
Q

Vad är hemostasen?

A

Processen som stoppar blödning efter traumatisk skada

Koagulation är ett resultat av denna process

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad sker i den primära hemostasen?

A

Trombocyter aktiveras och en instabil blodpropp skapas som första stopp av blödningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad sker i den sekundära hemostasen?

A

Koagulationskaskaden sker och fibrin skapas

Fibrin stabiliserar sen den primära blodproppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka är de två systemen som reglerar koagulationen?

A
  1. Protein C + S-systemet med antitrombin
  2. Fibrinolysen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Görs blödningsutredningar vid hypo- eller hyperkoagulation?

A

Hypokoagulation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är den grundläggande arbetsordningen vid en blödesutredning?

A
  • Strukturerad anamnes (’blödningsscore’) – rangordning av symptom utifrån hur allvarligt det verkar
    • Ärftlighet, trauma (misshandel?)
    • Tidigare ingrepp, labbvärden osv – undersök patientens eventuella historia med blödningssymptom
  • Blödningsmanifestation
    • Slemhinneblödningar – primär hemostas
    • Andra blödningar – plasmakoagulationen
  • Laboratoriediagnostik
    • Screeningsanalyser; APTT, PK(INR), Trombocyter
    • ”Specialanalyser”
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är blödningsscore?

A

Det är en form av undersökning där 14 olika blödningsmanifestationer (tex näsblod, menstruation) rangordnas i 5 olika nivåer

Ju lägre score desto mindre allvarligt är läget

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilket kön har normalt högst blödningsscore?

A

Kvinnor

Normalt mindre än 5 poäng

Män har normalt mindre än 3 poäng

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är de två primära screeningsanalyserna vid en blödningsutredning?

A
  • APTT
  • PK(INR)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad står APTT för? Vad mäts i undersökningen?

A

Aktiverad partiell tromboplastintid

Summan av koagulationsfaktorernas effekter mäts

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad står PK(INR) för?

A

Protrombinkomplex → faktor VIII

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad har Von Willebrandfaktorn för funktion i koagulationen?

A
  • Hjälper trombcyter att fästa till skadat kärl i primära hemostasen
  • Bärare av faktor VIII i sekundär hemostas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

På vilka tre sätt kan trombocyters funktion vara störd i den primära hemostasen?

A
  1. De kan ha receptordefekter.
  2. De kan ha fel som gör att de inte kan tömma sin granula.
  3. De kan ha frisättningseffekter.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka är de metoder vi kan använda oss av på labb för att undersöka trombocyters funktion?

A
  • Trombocytaggregometri
  • Tester för att mäta effekt av trombocythämmare
  • Flödescytometri
  • Trombelastografi
  • Trombocytadhesivitet
  • Och övriga tekniker
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Beskriv den översiktliga analysprincipen av trombocytaggregation?

A
  1. Blodprov tas i rör med citratplasma. Då får vi trombocytrikt provmaterial.
  2. Koagulationsagonister tillsätts till provet för att stimulera koagulation.
  3. Provet rörs om.
  4. Detektion av koagulationen med optisk-, impedans-, eller luminiscense-baserad mätmetod.
  5. En kvalitativ bedömning av koagulationen utförs.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad heter proteinet som kan spjälka och inaktivera Von Willebrand faktorn (VWF)?

A

ADAMTS13

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilken del av grafen som erhålls efter en impedans-baserad trombocytaggregation används som underlag för koagulationsbedömning?

A

Area under the curve (AU*min)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilken är den vanligaste medfödda blödningssjukdomen?

A

von Willebrand disease (vWD)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilka är de klassiska kliniska symptomen för von Willebrand disease?

A
  • Näsblödning
  • Tarmblödning
  • Ledblödning
  • Menorragi (kraftig menstruation)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad innebär det om en patient har den kvantitativa respektive den kvalitativa formen av von Willebrand disease?

A
  • Kvantitativ form: Nedsatt koncentration av vWF (typ 1 eller typ 3)
  • Kvalitativ form: Nedsatt vWF-funktion (någon form av typ 2)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur behandlas olika former av von Willebrand disease?

A

Med syntetisk von Willebrand faktor eller läkemedlet Desmopressin (DDAVP-T)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilka undersökningar kan vi göra på labb för att diagnosticera vWD?

A
  • Första steg att undersöka APT-tid, bör vara förlängd
  • Specialkoagulationsanalyser för olika diagnoser:
    • Immunokemisk mätning av VWF:Ag – koncentrationsmätning för att diagnosticera kvantitativ form/absolut brist
    • Turbidimetrisk analys av VWF:Akt GP1bA (huvudsaklig VWF-receptor på trombocyter). Receptorns funktion kan utredas med turbidimetri och kan tala för funktionsbrist

(Om VWF:Akt/VWF:Ag ration är < 0.7 kan det tala för typ 2 vWD)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Om en patient vid APTT-undersökning ses ha förlängd koagulationstid men normal koagulationstid vid APTT-mix, vad kan vi då dra för slutsatser?

A

Patienten lider av absolut koagulationsbrist

Vanligast är brist på faktor VIII och IX

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är hemofili?

A

Blödarsjuka

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vid hemofili typ A och typ B har patienten brist på olika koagulationsfaktorer, vilka?

A
  • Hemofili (blödarsjuka) typ A - brist på faktor VIII
  • Hemofili (blödarsjuka) typ B - brist på faktor IX
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vilket är det första tecknet på att ett barn har hemofili?

A

Barnet får blåmärken då det börjar gå

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vilka är typiska symptom för hemofili hos lite äldre barn/vuxna?

A
  • Näsblödningar
  • Spontana blödningar som kan ske överallt, ofta i muskler och i leder
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Hur ser incidens, fördelning mellan de olika sjukdomstyperna och ärftligheten ut gällande hemofili?

A
  • Incidens : 1/5000 män drabbas
  • Fördelning
    • 80% hemofili A (FVIII brist)
    • 20% hemofili B (FIX brist)
  • Ärftlighet: Recessivt ärftlig, X-bunden. Män drabbas därför hårdare av sjukdomen än kvinnor. Kvinnor kan vara bärare.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Hur se symtombilden ut hos patienter med mild, moderat och svår hemofili?

A
  • Mild
    • Nästan inga spontana blödningar förutom näsblod som barn
    • Risk för allvarliga traumatiska blödningar och vid kirurgi
  • Moderat
    • Kan ha spontana blödningar, men mer sällsynt
  • Svår
    • Om obehandlad: spontana blödningar i leder, men även i muskler och andra organ.
    • Kan leda till att patient blir förlamad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vilka labbanalyser kan vi utföra för att diagnosticera Hemofili?

A
  • APTT (förlängd)
  • Koncentrationsmätning av faktor VIII (hemofili A) och IX (Hemofili B) (låg koncentration)
31
Q

Vilka är de två metoderna för att undersöka FVIII-funktion?

A
  • En-stegs: clot-metod
  • Två-stegs: Kromogent substrat
32
Q

Vilka är de två vanligaste ovanliga blödningssjukdomarna?

A
  1. Faktor VII-brist, vanligast av de ovanliga blödningssjukdomarna
  2. Faktor XII-brist. Troligen ganska vanligt men ger inga kliniska symptom. Troligtvis så kan andra faktorer kompensera för FXII-bristen in vivo. Men patienter med XII-brist har kraftigt förlängd APT-tid.
33
Q

Ge exempel på andra förvärvade koagulationsrubbningar?

A
  • Leversjukdom
  • Behandling med antikoagulantia
  • Disseminerad intravasal koagulation (DIC) → kan ihop med trombos utvecklas till ett mycket allvarligt tillstånd.
  • Trombocytopeni – trombocytbrist
34
Q

Vilka är indikationerna för blödningsutredning?

A

Då patient har:

  • Lätt att få blåmärken
  • Benägenhet för näsblödning
  • Rikliga menstruationer
  • Svårstillade blödningar vid tandutdragning, skärsår, trauma, operationer osv.
  • Spontan ledblödning vid hemofili A och B
35
Q

Övergripande: när uppstår blödningssyptom?

A

Vid störningar i hemostasens olika delmoment

Kan vara medfött eller förvärvat

36
Q

Vad är orsaken till primära respektive sekundära koagulationsrubbningar?

A

Primär: Fel/brist på trombocyter och von Willebrand faktor.

Sekundär: Faktorbrist. FVIII-brist vanligast (80%), FIX-brist näst vanligast (20%)

37
Q

Vad är grunden i en blödningsutredning?

A

Att se på patientens anamnes och status (bloodscore)

38
Q

När görs venösa trombosutredningar?

A

Vid brist på eller defekta koagulationshämmare/inhibitorer

39
Q

Vad är en tromb?

A
  • Då det bildas ”för mycket” koagel
  • Väggfast blodpropp i ett blodkärl (ven eller artär)
  • Trombos = sjukdomstillstånde med tromb(er)
40
Q

Vad är ett embolus (emboli)?

A

När en del av en tromb lossnar och bärs iväg med cirkulationen

Kan fastna vid ett olämpligt ställe och orsaka värre komplikationer

41
Q

Vad skiljer arteriella och venösa tromboser åt? Hur speglar detta vad vi analyserar på labb för de olika tillstånden?

A
  • Arteriell trombos
    • Högt blodtryck och flöde – Trombocyter är viktigast här
  • Venös trombos
    • Lågt tryck och flöde – Koagulation → Fibrin viktigt här
42
Q

Vad är Virchovs triad?

A

En modell som beskriver hur kärlväggsskada, flöde och blodets egenskaper alla står i samverkan vid trombosbildning

43
Q

Vad är tromboflebit?

A

Kärlinflammation med tromb i en ytlig ven

44
Q

Vad är en djup ventrombos (DVT)?

A
  • Trombos i djupa vensystemet
  • Muskelventrombos
45
Q

Vad är lungemboli (LE)?

A

Emboli(er) från vensystemet som åker till och fastnar i lungans artärer

46
Q

Vad är venös trombembolism (VTE)?

A

Tillståndet då en patient har en djup ventrombos (DVT) och/eller lungemboli (LE)

47
Q

Vad är D-dimer?

A

En nedbrytningsbrodukt av fibrinogen

D-dimer-nivåer stiger då det pågår mycket fibrinogennedbrytning

48
Q

När stiger D-dimer?

A

Då det finns mycket fibrin att bryta ner, tex:

  • Trombos och emboli
  • Inflammation och infektion
  • Kirurgi och trauma
  • Graviditet (normalt!)
49
Q

Att analyser D-dimer är lite speciellt, varför? Och vilken analysprincip brukar d-dimer analyser baseras på?

A
  • D-dimer är en mycket ospecifik indikator på trombos. Används därför mer som tilläggsanalys i syfte att utesluta behandlingskrävande lungemboli (om D-dimer ses vara normal)
  • Analysmetoden är immunologisk
50
Q

Vad kallas det kliniska verktyget där en patients sannolikhet för att utveckla lungemboli skattas?

A

Well’s score

51
Q

Ge exempel på förvärvade riskfaktorer för venös trombembolism?

A
  • Hög ålder
  • P-piller, graviditet, östrogenterapi → Ökad produktion koagulationsfaktor VIII och minskad protein S-nivå. Protein S påverkar blodets konsistens.
  • Malignitet (ses hos 10% av DVT patienterna)
  • Kirurgiska ingrepp, trauma, immobilisering/långvarigt stillasittande och flygresor (>4-6 timmar)
  • Övervikt (BMI > 30)
  • Andra sjukdomar: tex stroke, hjärtsvikt, SLE (systemisk lupus erythematosus)
  • Fosfolipid-antikroppar (Lupus antikoagulans)
  • Ju fler riskfaktorer en patient har → större sannolikhet för djup ventrombos
52
Q

Varför görs trombosutredningar?

A
  • Patient vill veta/ha en förklaring
  • Doktor vill veta/ha en förklaring
  • Resultat kan vara av betydelse för att sätta in korrekt behandling
  • Resultaten kan ha betydelse för släktingar
  • Forskning
53
Q

Vilka patienter bör utredas i trombosutredningar?

A
  • Unga patienter, även om det finns annan utlösande orsak
  • < 50 år och spontan trombos
  • Ärftlighet för trombos - nära släktingar som haft trombos före 50 års ålder
54
Q

Vilka är de tre endogena systemen för naturlig antikoagulation?

A
  • Antitrombin
  • Protein C systemet
  • TFPI – tissue factor pathway inhibitor
55
Q

Hur går det till översiktligt till när antitrombin-systemet påverkar kroppens antikoagulation?

A

Antitrombin hämmar trombin och FXa (FVIIa/TF, IXa, Xia, FXIIa)

56
Q

Hur går det till översiktligt till när Protein C-systemet påverkar kroppens antikoagulation?

A
  • Protein C aktiveras till Aktiverat Protein C (APC)
  • APC inaktiverar FVa och FVIIIa
  • Protein S är cofaktor till detta
57
Q

Hur går det översiktligt till när TFPI (tissue factor pathway inhibitor) påverkar kroppens antikoagulation?

A
  • TFPI naktiverar TF-VIIa-Xa
  • Protein S är cofaktor till detta
58
Q

Vilka biokemiska ärftliga trombosriskfaktorer finns det?

A

Defekt anlag i följande antikoagulation-molekyler ger trombosrisk:

  • Antitrombin
  • Protein C
  • Protein S
59
Q

I vilka olika former förekommer antitrombinbrist?

A
  • Hereditär antitrombinbrist (mer än 250 olika mutationer)
    • Typ I. Kvantitativ brist (nedsatt koncentration)
    • Typ II. Kvalitativ typ (nedsatt aktivitet, funktionell brist) (nära) normal koncentration.
    • Homozygot antitrombinbrist typ I, är inte förenligt med liv.
  • Förvärvad antitrombinbrist, kan uppstå vid:
    • DIC (Disseminerad intravaskulär koagulation)
    • Leverskada
    • Heparinbehandling längre än 4-5 dygn. Heparin binder till antitrombin och förstärker dess effekt men långvarig behandling hämmar antitrombinfrisättning och kan ge absolut brist.
    • Östrogenbehandling
    • Nefrotiskt syndrom – njursjukdom och njurskada
60
Q

Hur kan antitrombinbrister analyseras?

A

Med aktivitetsmetoder, metoder där antitrombinets aktivitet mäts. Metoder där kromogena substrat används för att synliggöra mängden aktivt antitrombin. Kan användas för att fånga både typ I och II-brister.

61
Q

I vilka former förekommer Protein C och -S brist?

A
  • Hereditär brist
    • Kvantitativ brist eller funktionell brist
    • Heterozygota/Homozygota
  • Förvärvad brist
    • Leversjukdom
    • DIC
    • Nefrotiskt syndrom, p-piller, graviditet
62
Q

Med vilka metoder analyseras protein C och protein S-brister?

A

Protein C: Aktivitetsmetod – mäter funktionen hos protein C. Kromogena substrat fångar in typ I och typ II.

Protein S: Immunkemisk metod som mäter den fria fraktionen (upptäcker ej typ II). Bara den fria fraktionen fungerar som cofactor.

63
Q

Vilka är de koagulationsfaktorer som kan drabbas av mutationer som innebär ökad trombosrisk? Vad får mutationerna för effekt?

A
  • Protrombin (ger ökad koncentration)
  • FV (ger resistens mot APC – aktiverat protein C. APC kan inte nedreglera FV och trombosrisk stiger)
  • FIX (mycket sällsynt)
  • Fibrinogen (mycket sällsynt)
64
Q

Ge exempel på två mutationer som ger ökad trombosrisk och som kan analyseras med genanalyser?

A
  • Protrombin (FII) mutationen – Punktmutation i ett intron medför ökade nivåer av trombin och ökad risk för ventrombos.
  • Aktiverat protein C resistens (APC-resistens). Den vanligaste hereditära riskfaktorn för venös trombossjukdom. Mutation i genen som kodar för koagulationsfaktor V. (Leiden-mutationen)
65
Q

Vad är Leiden-mutationen?

A

Mutation i genen som kodar för koagulationsfaktor V (FV) → ger resistens mot aktiverat Protein C som då inte längre kan orsaka antikoagulation

Medför därför ökad risk för trombosbildning

66
Q

Vad är lupus antikoagulans?

A
  • Antikroppar som binder fosfolipidbindande proteiner, tex: β2-glykoprotein 1 och protrombin (FII). Kan alltså leda till att patienter utvecklar trombos.
  • Påverkar fosfolipidberoende koagulationsanalyser, tex APT-tid → Förlängd koagulationstid. (Är dock ett labbfynd som inte nödvändigtvis speglar den kliniska bilden hos patienter)
  • Påverkar inte aktiviteten av enskilda koagulationsfaktorer
67
Q

Vad är kriterierna för diagnosticering av antifosfolipidsyndrom?

A

Kliniska kriterier:

  • Trombos (venös eller arteriell)
  • Upprepade missfall

Labb:

  • Antifosfolipidantikroppar (lupus antikoagulans) → positivt resultat ska upprepas efter 12 veckor
68
Q

Vilka två tester kan utföras för att diagnosticera antifosfsfolipidantikroppar?

A
  • dRVVT (Diluted Russel Viper Venom Time)
  • APT-tid
69
Q

Vad är principen som ett dRVVT-test baseras på?

A

Ormgift används som tillsammans med närvaro av fosfolipider aktiverar faktor X och orsakar koagulation

Om APT-tid är förlängd och dRVVT-test blir positivt har patienten troligtvis lupus antikoagulans/antifosfolipidantikroppar

70
Q

Vilken är den vanligaste medfödda respektive förvärvade trombosriskfaktorn?

A
  • Medfödda = FV Leiden-mutation, APC-resistens
  • Förvärvade = Lupus antikoagulans
71
Q

Överlag kan venöst trombosemboli sägas orsakas av två saker, vilka?

A
  • Defekt naturlig antikoagulation (antitrombin protein C och S)
  • Mutation i koagulationsfaktorer (faktor V Leiden och protrombin)
72
Q

Vad är den primära insatsen och grunden i en venös trombosutredning?

A

Att studera patientens anamnes, tecken på ärftlighet och Well’s score med mera

73
Q

[BILD] Take home message - koagulation labbutredningar

A

BMA044, Laboratoriemedicin och sjukdomslära (45 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions