Hemoglobinopatier Flashcards

1
Q

Vad är hemoglobinopatier?

A

Det är ett samlingsbegrepp som innefattar alla ärftliga tillstånde som leder till syntes av strukturellt abnormt hemoglobin och/eller minskad syntes av en hemoglobinkedja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad kan hemoglobinopatier leda till?

A

De kan leda till mikrocytos, anemi, hemolys eller avvikande syrebindande förmåga hos patientens hemoglobin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur ser den normala sturkturen för en hemoglobinmolekyl ut?

A
  • Består av 4 globinkedjor:
    • 2 alfa
    • 2 beta
  • och järnbindande hem-grupper
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är skillnaden på talassemier och hemoglobinvarianter?

A
  • Talassemi = minskad eller avsaknad av globinkedja
    alfa- och beta-talassemi
  • Hemoglobinvarianter = strukturella förändringar i globinkedjan
    Till exempel Sicklecellanemi (punktmutation) - sicklecellanemi är den viktigaste hemoglobinvarianten att känna till!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur kommer det sig att mutationerna som ger upphov till hemoglobinopatier är mer frekvent förekommande i mmalariadrabbade områden?

A

Troligtvis är det till följd av ett selektionstryck. Bärarskap av mutationerna har setts skydda mot allvarliga former av malaria.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur ser ärftligheten hos hemoglobinopatier ut?

A

De nedärvs autosomalt recessivt, båda föräldrarna måste vara bärare för att barnet ska insjukna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilken är den absolut vanligaste formen av hemoglobinopati?

A

Sickle cell sjukdom (anemi)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är det som ger upphov till beta-talassemi?

A

Olika mutationer i betaglobingenen kromosom 11

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilken form av mutation är de allra flesta mutationer som ger upphov till beta-talassemi?

A

Punktmutationer, där en bas i DNA-kedjan byts ut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

I vilka varianter förekommer beta-talassemi?

A
  • (+)-variant; minskad mängd av hemoglobinkedjan - uttryck finns men mängden är påverkad
  • (0)-variant; kedjan uttrycks inte alls - total avsaknad av uttryck
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

På vilka olika sätt klassificeras beta-talassemier?

A
  • Beta-talassemia minor
    • Heterozygoti:
      • Ingen eller mild anemi
      • Sänkt MCV/MCH (gäller för alla med heterozygot B-talassemia utation)
      • Inget transfusionsbehov
  • Beta-talassemia intermedia (beta-TI)
    • Compound heterozygoti eller homozygoti av beta+ mutationer
      • Kronisk anemi med sjukdomskomplikationer
      • Klarar sig oftast utan regelbunda transfusioner, kan behöva transfusion vid infektion/graviditet
  • Beta-talassemia major (beta-TM)
    • Ingen, eller mycket liten, produktion av beta-kedjor - svårt sjuka patienter
      • Uttalad anemi första levnadsåret
      • Kroniskt transfusionsberoende
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka av följande bärare får normalt någon form av symtom?

  • Talassemi
  • Sicklecellanemi
  • Andra hemoglobinopatier (HbC, HbD, HbE mm)
A
  • Talassemi
    • Aymtomatiskt anemi eller Hb åt det låga hållet
    • Mikrocytär, hypokrom blodbild
  • Sicklecellanemi
    • Inga symtom
  • Andra hemoglobinopatier (HbC, HbD, HbE mm)
    • Inga symtom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Är talassemibärares följande erytrocytkonstanter förhöjda/normala/sänkta?

  • Hb
  • MCV
  • MCH
  • MCHC
  • RDW (red cell distribution width)
  • EPK
  • Reticulocyter
A
  • Hb - sänkt eller normalt
  • MCV - sänkt. <80 (främst denna mätparameter man går efter)
  • MCH - sänkt. <27
  • MCHC - normalt
  • RDW - normalt (RDW = red cell distribution width)
  • EPK - förhöjt eller normalt
  • Reticulocyter - reticulocyter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Varför ska man ens diagnosticera talassemibärarskap?

A
  • Undvika onödiga utredningar/behandlingar. Vi vill inte råka misstolka talassemi som järnbrist och inre blödning.
  • Ärftlighet; man riskerar att få ett sjukt barn. Bra att veta om det innnan man skaffar barn.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Angående utredningsgången för misstänkt hemoglobinopati:

  • När ska man misstänka hemoglobinopati hos en patient?
A

När patienten kommer från ett område med hög hemoglobinopati eller vid känd förekomst i patientens familj.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Angående utredningsgången vid misstänkt hemoglobinopati:

Vilka värden för erytrocytkonstanter talar framförallt för hemoglobinopati?

A

Vid mikrocytär hypokrom anemi:

MCV < 80

MCH < 27

Retikulocytos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Angående utredningsgången vid misstänkt hemoglobinopati:

Vad är det viktigt att utesluta och behandla i första hand innan man går vidare med andra hemoglobinopati-undersökningar för en patient?

A

Järnbrist, det ska åtgärdas innan man går vidare i förloppet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Angående utredningsgången vid misstänkt hemoglobinopati:

Vilken analys utförs som screening vid misstanke om hemoglobinopati?

A

Fraktionerade hemoglobiner - man kan se om patienten saknar/har avvikande hemoglobinkedjor i sina hemoglobinmolekyler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Angående utredningsgången vid misstänkt hemoglobinopati:

Vilken analys ska göras för säker diagnos och prenatal diagnostik?

A

Genanalys

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur går analyseringen av fraktionerat hemoglobin till?

A

Hemoglobin i erytrocyter separeras med HPLC och de enskilda kedjorna kan studeras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilken hemoglobinkedja ska normalt ingå i alla hemoglobinvarianter?

Hur kan vi utnyttja detta för diagnos?

A

I alla hemoglobinvarianter ska det ingå alfakedjor.

Vi kan uttnyttja detta genom att klassa hemoglobinvarianter som saknar alfakedjor som onormala.

22
Q

Vilka är de normalt förekommande hemoglobinformerna hos vuxna?

A
  • HbA
    • Struktur: α2β2
  • HbF
    • Struktur: α2γ2
  • HbA2
    • Struktur: α2δ2
23
Q

Vad får vi ut för nyttig information av att fraktionera en patients hemoglobiner med HPLC?

Vad kan denna analysen visa?

A

Vad metoden ger oss:

  • Hemoglobinerna fördelas utifrån retentionstid
  • Andelen av olika hemoglobiner

Möjliga fynd:

  • Förekomst av beta-talassemia minor
  • δβ-talassemia
  • Varianthemoglobiner
24
Q

Vilka talassemier kan diagnosticeras med hemoglobinfraktionering?

A

β-talassemier. Generellt så kan inte alfa-talassemier diagnosticeras med HPLC fraktionering, för dem krävs genanalys.

25
Q

Vad är skillnaden på alfa-talassemi och beta-talassemi?

A

Alfa-talassemi = avsaknad av en eller fler alfakedjor i hemoglobinets struktur

Beta-talassemi = avsaknad av en eller fler betakedjor i hemoglobinets struktur

26
Q

Vilken är den viktigaste hemoglobinvarianten?

Hur kan den påvisas?

A

HbS - här är betakedjan muterad (Glu6 > Val), gör så hemoglobinet klumpar ihop sig och aggregerar.

Det visas som en extra topp i kromatogramet vid en hemoglobinfraktionering

27
Q

Vad kan Hbs ge upphov till?

A

Sicklecellsjukdom.

Om HbS förekommer i dubbel uppsättning eller om den förekommer tillsammans med vissa andra hemoglobinvarianter

28
Q

Med vilken analysmetod kan vi utföra genanalys och konfirmera specifika hemoglobinopatier?

A

Med NGS

Här undersöks både punktmutationer och större deletioner i HBB och HBA-generna. Vi får en samlad bild för hur HBB och HBA generna ser ut.

29
Q

Hur ser patogenesen vid beta-talasemi ut?

A
  • alfa-globinkedjor bildas i överskott → precipitat av olösliga alfa-kedjor
  • Erytropoesen ökar men är inneffektiv med benmärgshemolys - erytrocyter går lätt sönder
  • Erytrocyterna har förkortad överlevnad och destrueras i f.f.a. mjälten
30
Q

Vilka är kliniska symtomen/tecknen på svår beta-talassemi?

A

Symtom kan fås från några månaders ålder:

  • “Failure to thrive” - barn som inte utvecklas som de ska
  • Blekhet
  • Trötthet
  • Lätt icterus
  • Tillväxtretardation
  • Anemisymtom
  • Hyperplastisk benmärg (ökad benmärgsbildning) → skelettdeformeriteter
  • Ökad järnabsorption i tarmen
  • Hepatosplenomegali → Förstorad lever/mjälte
31
Q

Varför vill man normalisera Hb hos barn med talassemia major med blodtransfusioner?

A

Normalisering av Hb har flera syften:

  • Medger normal fysisk aktivitet och tillväxt
  • Hindrar kronisk hypoxemi
  • Reducerar märghyperplasin → starkare skelett, mindre andel mjuk benmärg till hårt skelett
  • Motverkar utveckling av splenomegali
  • Förhindrar excessiv järnabsorption i tarmen
32
Q

Vilka komplikationer kan järnupplagring ha?

A
  • Endokrina
    • Tillväxthämning
    • Störd, försenad pubertetsutveckling
    • Hypotyroidism
    • Hypoparatyroidism → styr calcitonin och skelettreglering
    • Diabetes mellitus
  • Hjärtbiverkningar
    • arytmi
    • hjärtsvikt
  • Leverchirros → predisposition för levercancer
  • Infektioner
33
Q

Hur kan vi behandla järnöverskott hos patienter med farligt hög järninlagring?

A

Med kelerande läkemedel

34
Q

Vad brukar mätas i blodet för att studera en patients järnnivåer?

A

Ferritin

35
Q

Varför har man utvecklat undersökningar baserade på magnetröntgen för att studera järninlagringar?

A

Eftersom att mätning av Ferritin i blodet kan vara missvisande. Ferritin är också ett akutfasprotein vilket kan medföra att det är högt trots låga nivåer inlagrat järn

36
Q

Vilken är i nuläget den enda kurativa behandlingen för betatalassemier?

A

Hematopoetisk stamcellstransplantation

37
Q

Hur klassificerar vi alfa-talassemier?

A

De klassificeras utifrån hur många av de totalt 4 alfa-globingenerna på kromosom som har blivit muterade. Symtomen varierar beroende på hur många av dessa som muterats.

38
Q

Vilka är de olika α-talassemi klasserna?

A

α-talassemi klassificeras utifrån hur många α-globingener som saknas

  • 1: tyst bärarskap
  • 2: alfatalassemia minor
  • 3: HbH-sjukdom (tal intermedia) → (Hyfsat god livskvalitet trots lågt Hb för dessa patienter)
  • 4: Hydrops fetalis (ej förenligt med liv) - fostret dör sent i graviditeten/tidigt efter födsel
39
Q

VIlka är de olika varianterna α-talassemier?

A
  • (+)-variant: en av två gener på en kromosom saknas
  • (0)-variant: båda generna på samma kromosom saknas
40
Q

Vilken variant av α-talassemi kan ge upphov till hydrops fatalis?

A

α0-talassemi (–/αα)

41
Q

Vad ger upphov till sicklecellanemi?

A

Mutation i betaglobinet ⇒ HbS (när Glu6 > Val i beta-kedjan i homoglobinet)

Kan ske på två sätt:

  1. Homozygot = HbSS
  2. Dubbelheterozygot = HbS + annan hemoglobinopati
42
Q

Vad har sicklecellanemi för effekt på erytrocyterna?

Vad ger sicklecellanemi upphov till för systemiska effekter?

A
  • Hemolytisk anemi = förkortad överlevnad av röda blodkroppar
  • Episoder av försämrad blodcirkulation och tilltäppning av bodkärl (vaso-ocklusion) → smärtkriser
43
Q

Vilka analyser kan vi göra på labb för att kunna diagnosticera sicklecellanemi?

A
  • Hemoglobinfraktionering med HPLC. Om vi ser en HbS-topp stärker det misstanke om sicklecellanemi
  • Mäta Hb: ofta 60-100 g/L
  • Retikulocyter: 5-20%
  • Diffräkning fynd
    • Sickleceller
    • anisocytos
    • target celler
    • polykromasi
    • ec Howell-Jolly kroppar
44
Q

Vad kan sickling orsakas av?

A
  • Syrebrist
  • Vätskebrist
  • Nedkylning
  • Infektioner
  • Idiopatiskt - ofta okänt varför det uppstår
45
Q

Vilka är de akuta komplikationerna som sicklecllanemi kan innebära?

A
  • Smärta; veno-ocklusiv kris (VOC)
  • Infektion
  • Akut bröstsyndrom (ACS)
  • Akut anemi
  • CNS-påverkan/stroke
  • Mjältsekvestering - cirkulatorisk chock när för mycket blod ansamlas i mjälten
  • Buksmärta
  • Priapism - när penis är erekt i flera timmar när den inte ska… (på riktigt)
46
Q

Vad är veno-ocklusiv kris (VOC)?

A

Smärta i rörbenen pga sickling, hyperviskositet och kärlobstruktion. Kan leda till infarkt. Principiellt som en propp, men inte en djup trombos - de brukar lösa upp sig.

47
Q
  • Vilka är symtomen vid veno-ocklusiv kris (VOC)? Var är de lokaliserade?
  • Vem brukar drabbas och hur debuterar VOC?
A
  • Kraftig smärta
  • Ofta akut debut
  • Oftast extremiteter, bröst, rygg (långa rörbenen)
  • Drabbar nästan alla patienter med sicklecellsjukdom
48
Q

Hur behandlas veno-ockulsiv kris?

A
  • Smärtlindring (opioider)
  • i.v. vätska
  • Vila
49
Q

Vilka kroniska komplikationer kan uppstå ur sicklecellanemi?

A
  • Caputnekros och övriga symtom från rörelseapparaten
  • Njurskada och nocturn enures - svårigheter att koncentrera urin
  • Ögonpåverkan
  • Bensår
  • Kronisk anemi
  • Krpnisk lung- och hjärtsjukdom
  • Tillväxt- och pubertetspåverkan
  • Psykosocial och kognitiv påverkan (från stroke)
50
Q

Hur ser prognosen ut vid sicklecellanemi?

A

Förkortad livslängd 20-30 år

51
Q

Ge exempel på några sjukdomsmodifierande behandlingar vid sicklecellanemi

A
  • Hydroxyurea - cellgiftstablett.
    • Kan förbättra blodvärde och ge mindre frekventa veno-ocklusiva kriser.
    • Ger ökad mängd fekalt hemoglobin. HbF har ej β-kedja → inga sickleceller kan uppstå
  • Transfusion - aferes, blodbytestransfusion
  • Allogen stamcellstransplantation
52
Q

Vilken är den enda botande behandlingen för sicklecellanemi?

Finns det några nackdelar med denna behandling?

A

Allogen stamcellstransplantation är den enda botande behandlingen.

Problem:

  • Oklara transplantationsindikationer
  • Ofta svårt att hitta en donator