Mononukleos Flashcards
Ge en översiktlig beskrivning av mononukleos
Mononukleos (körtelfeber) är en form av tonsillit (Halsmandelsinflammation) som uppstår av ett DNA-virus i herpesfamiljen som har egennamnet Ebstein-Barr Virus. Ofta smittas man som tonåring genom salivkontakt, därav har sjukdomen fått namnet “Kissing disease” Viruset attackerar B-cellerna. Det är väldigt vanligt att ha, 95% av alla har viruset, men de flesta fick aldrig några symtom av det. Små barn som smittas har oftast inte det.
Personen med mononukleos söker för feber och halsont, inte så allmänpåverkad med ibland uttalat trött. Talet är grötigt och det kan vara svårt att svälja saliven, även om det inte föreligger någon större Trismus (svårighet att gapa). Tonsillerna är röda och oftare med gulvit beläggning snarare än vita prickar som ibland spridit sig till gombågarna. I regel har patienten lymfkörtelförstoring i halsen, axiller och ljumskar. Mjält- och leverförstoring i olika grad tillhör sjukdomsbilden. Diagnosen säkerställs med monospot (70% specificitet) som kan vara negativt första veckan. Det finns ingen direkt behandling utan man behandlar symtomen. Patienten bör undvika kontaktsporter i flera veckor/månader, tills dess att leverproverna normaliserats. Själva sjukdomen går över på 1-2 veckor men tröttheten kan vara längre.
Vad är epidemiologin till mononukleos
“Kissing disease” - Viruset smittar vanligen via saliv vilket är anledningen till att de flesta får en primärinfektion under tonåren. Viruset finns kvar i nasopharynx i upp till 18 månader vilket gör att det är väldigt svårt att stoppa smittspridning
Redogör för symtombilden av en mononukleos
Huvudvärk
Feber
Trötthet
Krafigt svullna tonsiller med gulvit beläggning
Grötigt tal
Förstorad lymfkörtlar
Svårigheter att svälja
Ikterus (10-20%)
Periorbital svullnad tidigt i förloppet
Mjältförstoring 50-60%
Leverförstoring 10%
Hudutslag 5%
Vilken blodbild ses vid mononukleos?
ASAT/ALAT är vanligen förhöjda som tecken på hepatitretning. I hälften av fallen är även ALP och bilirubin förhöjt.
Lymfocytos och kraftigt stegrat LPK
Blodutstryck med atypiska lymfocyter med basofil cytoplasma
CRP är sällan påverkat men används för att utesluta bakteriell infektion.
Differentialdiagnoser till mononucleosis
halsfluss
CMV-infektion
HIV
Akut toxoplasmos
Behandling vid mononukleos
Symptomatisk med exempelvis NSAID och/eller paracetamol.
Steroider kan användas vid komplikationer så som luftvägsobstruktion och hemolytisk anemi
Patienter med mononukleos bör avrådas från fysisk aktivitet minst 4 veckor från sjukdomsdebut, men ibland även längre än så, till dess att leverproverna normaliseras. Detta beror på att det finns en ökad risk för mjältruptur och blödning
Komplikationer vid mononukleos
Mjältruptur
Autoimmun hemolytisk anemi
Streptokocktonsillit
Burkittlymfom
Meningit/encefalit - sällsynt och läker oftast utan restssymtom.
Prognos vid mononukleos
Läker utan komplikationer efter 1-2 veckor, men tröttheten kan förekomma i månader.
