Depression Flashcards
Vad är ihållande depression
Ihållande depression (kronisk låggradig depression) - Låggradig depression under mer än 2 år. Begreppet ihållande depression kom med DSM-V och är en sammanslagning av kronisk egentlig depression och dystymi.
När debuterar vanligtvis depression?
Debuterar vanligen i 25-30 års ålder men kan debutera tidigare eller senare än så.
Riskfaktorer för depression
Ålder - vanligare bland vuxna i lägre ålder generellt. Bland den äldre delen av befolkningen minskar prevalensen av depression ju äldre man blir. Dock är somatiska sjukdomar bland den äldre delen av befolkningen vanligt och höjer prevalensen.
Låg inkomst
Civilstånd - vanligare hos ensamma, separerade/skilda eller änkor.
Kvinnligt kön - dubbelt så vanligt.
Orsaker till depression
Hereditet
Det finns en tydlig ärftlig komponent. Studier har visat att risken att drabbas av depression ökas med 2-3 gånger om man har en förälder som drabbats.
Biologisk sårbarhet - Kan t.ex. påverkas av stress och sömnproblem
Läkemedel och/eller missbruk - T.ex. kan kortison, interferon, betablockerare och eventuellt P-piller vara en utlösande faktor.
Psykosociala komponenter
En krisreaktion kan ev. övergå i depression.
Tidigare svåra livshändelser tros öka risken senare i livet.
Separation från förälder, vanvård och/eller sexuella övergrepp i barndomen tros öka risken för depression senare i livet.
Personlighet kan också spela roll.
Betinga på vilket sätt depressionen tar sig uttryck.
Kan ha förändrats av tidigare episoder.
Kan vara en extrem variant av personlighetsdrag.
Somatiska orsaker till depression
Stroke
Kardiovaskulär sjukdom
Cancer ex hjärntumörer.
Endokrina sjukdomar som tyroideasjukdom, hyperparatyredism, cushings eller hypo/hyperkalcemi.
Parkinsons sjukdom
Infektioner
Bristtillstånd av klassen anemi eller B12-brist.
Skyddande faktorer vid depression
Socialt stöd
Känsla av sammanhang
Fysisk aktivitet.
Vad har man sett i hjärnan hos personer med ihållande depression och vilken effekt har SSRI på dessa?
Det har visat sig att patienter med ihållande depression kan ha strukturella förändringar i hjärnan (t.ex. hippocampusatrofi), generellt försämrad neuroplasticitet och att nervsignaleringen i delar av hjärnan kan vara påverkad. Hippocampusatrofi medför t.ex. minnesstörningar och den påverkade nervsignaleringen kan påverka andra funktioner så som sömn, emotioner, stress, kognition m.m. Recidiverande depressioner tros ha viss koppling till att felaktiga emotionella loopar konsoliderats pga den försämrade neuroplasticiteten. Vid depression sker förändringar i uttryck av och känslighet av serotoninreceptorn vilket gör att hjärnan blir mindre känslig för serotonin. SSRI-behandling kan delvis återställa plasticiteten genom exempelvis uppreglering av BDNF (Brain Derived Neurotrophic Factor).
Diagnoskriterier för egentlig depression enligt DSM-V
Symptom under minst 2 veckor (självmordstankar behöver bara förekommit en gång) som orsakar signifikant lidande eller försämrad funktion. Får inte heller bero på somatisk sjukdom eller missbruk:
Huvudkriterium (minst ett)
Nedstämdhet
Minskat intresse eller minskad glädje för alla eller de flesta aktiviteter
Bikriterium
Aptitförändring/Betydande viktförändring - Kan få både ökad och minskad aptit eller betydande viktförändring
Sömnstörning - Insomni eller hypersomni nästintill varje natt
Psykomotorisk hämning eller agitation.
-Hämning: utslätad mimik/maskansikte, kan vara parkinssonlikt om mycket sjuk.
-Agitation: kan vara utslätat i ansiktet, men röra sig oroligt/krampartat i kroppen.
Brist på Energi - Orkar inte göra något, även mycket lätta saker som att plocka upp en penna.
Skuldkänslor/låg självkänsla - Kan bli av psykotisk grad om det är orimligt/overkligt.
Koncentration - Minskad tanke- eller koncentrationsförmåga/kognitiva symtom.
Återkommande tankar om döden - Känner meningslöshet, hopplöshet, ev. suicidtankar.
Hur många symtom ska man ha på depression för att uppfylla DSM-V kriterium.
5 kriterier varav minst ett huvudkriterium.
Ge exempel på tecken på sänkt grundstämning
Självnedvärdering
Skuldkänslor
Hopplöshet
Hypokondri
Vilka bedömningsinstrument finns det för depression?
MINI - Används för differentialdiagnostik som del av BDB.
MADRS - Skattningskala för depressiondjup. Gränsen för depp går vid >12 poäng. Svår är >34.
(finns även en som heter PHQ-9).
Vilken diagnos ska du utesluta vid depressiondiagnostik?
Bipolär sjukdom. 15 - 20% av dem som drabbas av depression utvecklar en bipolär sjukdom. Antidepressiv behandling kan dessutom ge överslag i mani. Bra att fråga om hereditet och använda stämningslägeskurva, MINI-C och MDQ.
Vilka somatiska prover kan vara bra att ta vid depression?
Hb, LPK, SR, CRP, leverstatus
S-Ca - Hyperparatyreoidism/hypercalcemi
Tyroideaprover - Tyroideasjukdom
B12 och folsyra - Bristtillstånd
Vad innebär en melankolisk depression?
Melankolisk depression är en svår form av egentlig depression. Förekommer i 15-30% av fallen. Enligt DSM V krävs att åtminstone ett av följande två kriterier ska vara uppfyllda (utöver de kriterier som krävs för diagnosen egentlig depression):
- Förlust av glädje i alla, eller nästan alla, aktiviteter och situationer
- Avsaknad av reaktion vid normalt njutbara stimulin (känner sig inte bättre, ens kortvarigt, när något bra inträffar)
Man ska även uppfylla minst tre av följande kriterier:
- Sänkt grundstämning av distinkt karaktär, karaktäriserad av djup förtvivlan, hopplöshet, missmod eller tomhetskänslor
- Depression som i regel är värst under morgonen
- Störd dygnsrytm med tidigt uppvaknande (minst två timmar innan man normalt vaknar upp)
- Uttalad psykomotorisk agitation eller hämning
- Signifikant viktnedgång
- Uttalade och överdrivna skuldkänslor
Vad kännetecknar en atypisk depression?
Atypisk egentlig depression mindre vanlig form av egentlig depression. Utöver kriterierna för egentlig depression ska patienten uppfylla följande kriterium:
Reaktivt stämningsläge (måendet förbättras kortvarigt i samband med positiva händelser)
Patienten måste även uppfylla minst två av följande kriterier:
Aptit- eller viktökning
Hypersomni
Blytyngdskänsla i armar eller ben
Känslighet för avvisande vilket resulterar i signifikant social eller arbetsmässig funktionsnedsättning.
