KOL Flashcards
Definiera KOL
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett tillstånd med kronisk obstruktivitet och nedsatt lungfunktion som orsakas av kombinationen bronkiolit och emfysem.
Ett tillstånd som karaktäriseras av respiratoriska symtom pga förändringar i luftvägarna (bronkit/bronkiolit) och/eller alveoler (emfysem) som orsakar ihållande, progressiv luftflödesobstruktion.
ronkiolit – inflammation i små luftvägar. Det är bronkiolit som ger upphov till obstruktivitet.
Emfysem – alveolernas väggar bryts ned till följd av en inflammatorisk process i alveolerna. Trots att de terminala bronkiolerna och alveolerna ligger intill varandra är de inflammatoriska processerna mycket olika, vilket gör att emfysem kan föreligga utan samtidig bronkiolit och vice versa
Etiologi till KOL
Tobaksrökning är den viktigaste faktorn. Man brukar säga att 80–90% av alla patienter med KOL är rökare eller har varit det. I höginkomstländer är rökningens påverkan större jämfört med låginkomstländer där andra luftföroreningar bidrar i större utsträckning även om rökning fortsatt är den största riskfaktorn.
Passiv rökning eller andra typer av luftföroreningar (t.ex. yrkesmässig exponering för rök, damm och gaser).
Stigande ålder – inte bara för att man fortsätter röka utan också för att lungkapaciteten hos friska minskar med stigande ålder.
Låg socioekonomisk status – inte i sig en orsak, men det är ett observandum då det är vanligare bland dessa individer.
Infektioner under barndomen.
Astma. Samtidig astma och KOL ökar risken för komplikationer och död.
Ärftlighet – föräldrar med KOL ökar risken att själv få det, desto mer om man röker.
Alfa-1-antitrypsinbrist
Vad orsakar KOL-exacerbation?
Den främsta orsaken till exacerbation är viral eller bakteriell luftvägsinfektion, men även hjärtsvikt, irritanter och bristande compliance kan bidra.
Vanligaste patogenerna vid en KOL-exacerbation
Virus – ca 50%
H. influenzae – vanligast
Pneumokocker
Moraxella catarrhalis
Pseudomonas aeruginosa
Tidiga symtom på KOL
Sputumproduktion
Långvarig hosta - kan vara både med- och utan slem.
Effortutlöst dyspné – ‘‘tar emot att andas’’, ‘‘lufthunger’’, ‘‘tungt att andas’’
Hur klassificerar du enligt GOLD?
- Gör en spirometri som visar att FEV1/FVC är mindre än 70% efter inhalation
- GOLD-klassificerar I stadium beroende på FEV1 förväntat.
- > 80%
- 50-80%
- 50-30
- 30%
- Högrisk (GOLD E) – patienter som drabbats av ≥2 exacerbationer eller minst en exacerbation som krävt inneliggande vård under det senaste året.
Låg risk (GOLD A eller B) – 0–1 exacerbation per år och ingen som krävt inneliggande vård. - Värderas utifrån antal poäng i frågeformuläret CAT (COPD Assessment Test). Mer än 10 är B annars A.
Vad ska du misstänka på en KOLare under 50 år?
Eventuell utredning för α1-antitrypsinbrist. Särskilt på patienter < 50 år.
Vad är Kronisk bronkit?
Definieras som hosta och sputumproduktion under minst 3 månader per år, under minst två på varandra följande år. Nästan samtliga patienter är rökare eller ex-rökare med en lång period av exponering. Man har en normal lungfunktion tillskillnad från KOL. Behandlingen är att i förstahand avbryta fortsatt exponering mot utlösande agens (t.ex. sluta röka). Finns ingen läkemedelsbehandling (om man ej har samtidig KOL), man kan pröva med slömlösande med tveksam effekt och evidens.
Vad ska alla KOL-patienter informeras om?
Rökavvänjning – viktigaste behandlingen och den enda åtgärden som påverkar KOL-utvecklingen
Fysisk aktivitet - positiv effekt på livskvalité men även kan påverka morbiditet och mortalitet positivt
Sjukgymnastik – träna andningsmuskler, lära sig bra andningsteknik
Dietist – kostrådgivning. Undervikt är vanligt hos KOL-patienter och innebär ökad mortalitet.
”KOL-skola” med sjukgymnast, dietist, arbetsterapeut, kurator m.m
Behandling av KOL farmakologiskt
GOLD A: Symtomlindrande: Här rekommenderas en bronkdilaterare. I förstahand långverkande, t.ex. LABA/LAMA. Kortverkande, t.ex. SABA kan användas vid mycket milda symtom.
GOLD B: LABA + LAMA i kombination
Långverkande antikolinergika (LAMA, t.ex. Spiriva®) - Förbättrar funktion. Informera om muntorrhet som biverkan.
Långverkande beta-2-agonist (LABA, t.ex. Serevent®) - Symptomlindrande. Informera om hjärtklappning som biverkan.
Kombinationspreparat LABA + LAMA, t.ex. Ultibro® eller Anoro®
GOLD E: Symtomlindring med LABA+LAMA i förstahand och ev. tillägg av ICS (vid eosinofili >300 µL). Vid trippelbehandling rekommenderas kombinationspreparat, t.ex. Trelegy® alternativt Trimbow®. Vid biverkningar med trippelbehandling, t.ex. pneumoni bör man överväga att gå tillbaka till LAMA+LABA.
PD4-hämmare kan ges vid Roflumilast – vid FEV1 <50% och kronisk bronkit. Minskar exacerbationsfrekvens.
Behandling vid en KOL-exacerbation
Djupandningar, andas i vattenflaska (mot motstånd)
Vid POX <88% och pO2 <8 kPa → syrgas 1–2 liter/minut. Målsaturation 88-92%.
Beta 2-agonist (salbutamol, ex. Airomir) och antikolinergika (ipratropium, ex. Atrovent) i spacer eller nebulisator.
Kortison - Betapred 0,5 mg * 6 i 5 dagar eller Prednisolon 5 mg * 5-6 tabletter/dag i 5 dagar. Ej vid lindrig exacerbation. Förbättrar lungfunktion, påskyndar tillfriskning och minskar risken för ny exacerbation.
minskar mortalitet på kort sikt, slembildning och minskar risken för behandlingssvikt. Ta sputumodling. Amoxicillin eller Doxycyklin
Indikation för BiPap
AF >24
pCO2 ≥6,0
pH ≤7,35.
Komplikationer för KOL
KOL-patienter har kraftigt ökad risk för kardiovaskulär sjukdom.
Lungcancer
Osteoporos
Malnutrition
