Syrgas CPAP Bipap Flashcards

Question 1

Q

Vilka indikationer finns för syrgas behandling?

Answer

A

Pneumoni
Nedsatt saturation
Dyspné/cyanos/halsvenstas
Stridor, synligt hinder
AF
Blodgas

Question 2

Q

Det finns olika behandlingalternativ för syrebehandling va gäller mask, vilka?

Answer

A

Grimma – 0-5L
Öppen mask – <5L
Sluten mask – >5L
Reservoarmask – 15L
“Rubens blåsa” – Om patienten inte kan andas själv

Question 3

Q

Hur kan man frigöra luftvägar?

Answer

A

o Haklyft/käklyft
o Näskantarell à För att avgöra längden mät näsa-öra-mjukt mot mjukt
o Svalgtub à För att avgöra längden mät haka-käkvinkel– hårt mot hårt

Man kan hjälp med inhalationer, det är läkemedel som läggs in i masken. Ska börja ångas när syrgasen kopplas på eftersom LM blir till gas. Det man ger är en blandning av Salbutamol 5mg (ventolin), atrovent 0,5mg(antokolinergika)

Question 4

Q

Vad är skillnaden mellan cipap och bipap?

Answer

A

1-CPAP ->Blåser in luft med ett kontinuerligt tryck

2.BIPAP -> Blåser in luft med två olika tryck som apparaten varierar mellan. o àlägre tryck under utandningen för att det ska blir mer behagligt för patienten

(CPAP
Utandning mot övertryck, håller luftvägarna uppe
Inte olika IPAP/EPAP som vid BiPAP
Bättre för hypoxi eftersom luftvägarna hålls uppe

BiPAP
Högre IPAP än EPAP
Tryckskillnaden ger ökad ventilering
Förbättrat gasutbyte och andningsstöd
Ökad ventilering, bättre för hyperkapni

Optiflow
Varm luft med högt flöde
Bäst för hypoxi)

Question 5

Q

Vilka indikationer finns det för t.ex. bipap?

Answer

A

Vid t.ex. KOL har patienten svårt med utandningen, men ibland kan patienten även ha problem med koldioxidretention. Av denna anledning är det bra att välja BIPAP, eftersom den underlättar ventilationen i större grad än CPAP -> mer CO2 ut. En annan indikation är sömnapné.

Det står för BiLevel Positive Airway Pressure, vilket öppnar upp och förhindrar att alveolerna, små luftvägarna och mjukdelar i övre luftvägarna faller ihop, vilket förbättrar gasutbytet.

BiPAP ger även ett visst ventilationsstöd genom ett högre tryck under inandningen (IPAP) och lägre tryck under utandningen (EPAP), vilket avlastar andningsarbetet.

Ju högre tryckskillnad man har mellan inandningen och utandningen desto bättre ventilerar man ut. Således ventilerar patienten ut mer vid 8-4 än 12-12 (som vid CPAP), vilket gör att BiPAP är bättre för hyperkapni medan CPAP är bättre för hypoxi.

En standardinställning för Inspiratory Positive Airway Pressure (IPAP) är 8-12 (8) mmHg, medan Expiratory Positive Airway Pressure (EPAP) är 3-5 (4) mmHg.

Question 6

Q

Vad kan man använda vid pneumoni?

Answer

A

Optiflow används för att trycka in luft. Detta flöde kommer sedan att trycka undan obstruktionen i luftvägarna (slem).

Question 7

Q

Vad är en absolut kontraindikation för cipap/bipap behandling+

Answer

A

Pneumothorax!
o ABSOLUT KONTRAINDIKATION
om ej drän installerad
o Pressar in ännu mer luft à hamnar fel på grund av punkturàlungan trycks ihop à kollaps

Question 8

Q

Vad använder man vid hjärtsvit?

Answer

A

CPAP för att omfördela ödemet som ofta uppstår vid hjärtsvikt och underlätta andningen. I kombination kan nitrater, furix och morfin ges.

• Nitrater gör att venösa systemet dilaterar
• Furix är ett vätskedrivande
preparat
• Morfin minskar andningsarbetet

Question 9

Q

I status finner du a[ Sören är snabbandad si[er upp för a[ få lu^ och aningen
omtöcknad/konfusorisk. Han är desorienterad Vll rum och situaVon. Blek, kall och
svewg i huden. Bilateralt inspiratoriska rassel över nedre halvan av lungfälten. Han
hostar vid undersökningen och verkar väldigt tagen. HjärtauskultaVon med
regelbunden rytm ca 100/min, tydlig 3:e ton, inga bi blåsljud i övrigt. Ökad
halsvensfyllnad i si[ande.
Vad kan vara bra med cipap och vilka risker finns?

Answer

A

Du överväger olika behandlingsalternaVv som kan iniVeras redan på akutrummet.
Sören har syrgas 5L/min på mask, men du funderar över om han skulle kunna ha ny[a
av CPAP-behandling.

PotenVella vinster med CPAP Vll Sören är e[ minskat
andningsarbete, omfördelning av alveolärt ödem och förbä[rad syresä[ning.
Dessutom minskad preload och a^erload med resulterande minskad belastning av
hjärtat och ökad hjärt- minutvolym.

PotenVella risker är hypotension, svårigheter för
konfusorisk/desorienterad paVent a[ medverka Vll behandlingen samt risker vid
eventuellt illamående och kräkningar

Question 10

Q

Utifrån status och symptomatologi kan man misstänka att pat har en mitralis-insufficiens som sannolikt är nytillkommen. Den orsakar en akut
volymbelastning av vänster kammare och ett förhöjt tryck i vä förmak som i sin tur ger ökat tryck i lungvener, extravasering av vätska och
incipient lungödem. Lungornas ökade vattenhalt gör dem mer stela och de respiratoriska musklernas mekaniska belastning ökar.
Bruno tycker det är jobbigt att andas. Du noterar att saturationen mätt med pulsoximeter är 87%.

Vad kan man göra?

Answer

A

• Syrgas på mask 10 L/min. Den ökade halten av syrgas i de luftade alveolerna ger en bättre syresättning av blodet genom att
diffusionen ökar.
• CPAP. Det ökade positiva luftvägstrycket som CPAP-masken ger kan öppna tidigare sammanfallna lungdelar och därigenom minska
den ”venösa tillblandningen” eller ”shunten”.

Question 11

Q

Utifrån status och symptomatologi kan man misstänka att pat har en mitralis-insufficiens som sannolikt är nytillkommen. Den orsakar en akut
volymbelastning av vänster kammare och ett förhöjt tryck i vä förmak som i sin tur ger ökat tryck i lungvener, extravasering av vätska och
incipient lungödem. Lungornas ökade vattenhalt gör dem mer stela och de respiratoriska musklernas mekaniska belastning ökar.Bruno tycker det är jobbigt att andas. Du noterar att saturationen mätt med pulsoximeter är 87%.

Förklara varför SAT är på 87% patofysiologiskt.( använd begreppet “venös tillblandning eller shunt”.

Answer

A

Pat har lungödem med ökad vätskehalt i lungorna. Rassel talar för fri vätska i alveolerna. Detta ger en försvårad diffusion av syrgas från
alveolarluften till lungkapillären. Ökad mängd vätska interstitiellt gör att delar av lungan faller ihop och inte deltar alls i luftväxlingen. Genom
dessa icke luftade lungdelar passerar blodet utan att bli syresatt och medverkar då till en ökad ”venös tillblandning” eller ”shunt” som ger
sänkt syrgashalt i blodet som kommer till vänster kammare.

Question 12

Q

Brunos EKG visar förmaksflimmer med kammarfrekvens ca 120/min Han är åter mer andfådd med takypne, han har ett blodtryck på 85/60 mmHg och är takykard med oregelbunden rytm. Personalen som var med honom på undersökningarna talar om att han blev försämrad och fick snabb puls och lägre blodtryck än tidigare, vad är förklaringen till detta och vad kan man göra i detta skede?

Answer

A

Förmaksflimret sänker hans hjärtminutvolym eftersom hjärtarbetet blir mindre effektivt och slagvolymerna blir mindre när förmakens kontraktion förvinner. Ökad stas i lungvenerna ger ökad andningspåverkan och blodtrycket blir lägre som konsekvens av lägre hjärtminutvolym.
Du ordinerar CPAP och ytterligare diuretika.

Question 13

Q

Ivan har en EF på 38%, diastolisk dysfunktion samt vänsterkammarhypertrofi. Han har en mitralisinsufficiens . NT-ProBNP på 2000 nanogram/l, CRP på 120 mg/l samt rassel på lungorna. Kontroll av vitala parametrar visar låg syrgassaturation på 88%. Hans puls är snabb och oregelbunden och EKG visar förmaksflimmer med 130 slag/min.

Vilka undersökningar ska man komplettera honom med nu och vilken åtgärd kan sättas in direkt?

Answer

A

Du beställer lungröntgen och telemetriövervakning. Lungröntgen visar bilateral pleuravätska, vidgade kärl samt misstänkt infiltrat.Ivar får nu antibiotika och furosemid intravenöst och även intermittent CPAP (cont. positive airway pressure).

Question 14

Q

Vad behöver man ge patienter med hypoton lungödem när de behandlas med CPAP?Vilken risk finns?

Answer

A

Krävs försiktighet, dock så är CPAP det optimala valet i detta läge. För att motverka det BT- fall som CPAP ger kan man behandla patienten med ex. NA, som kommer att öka sympatikotonin.

Question 15

Q

Vilka andra kontraindikationer finns det för cipap, bipap behandling förutom pneumotorax?

Answer

A

Hypotoni
o Lågt BT från början är inte bra eftersom CPAP/BIPAP sänker BT ytterligare
• Emfysem
o Viktigt att undersöka
patienten noggrant innan behandling påbörjas -> auskultation, perkussion
• Sänkt medvetandegrad, >RLS 3-4 • Kräkningar
• Koldioxidretention

Question 16

Q

Vilka respiratoriska effekter finns av cipap, bipap behandlingen?

Answer

A

Det ökade trycket ger en volymökning med höjt FRC(funktionell residualkapacitet) där fler lungdelar öppnas upp och ventileras.Vilket leder till att andningsarbetet och sekretmobiliseringen underlättas

Funktionell restkapacitet är volymen luft som finns i lungorna vid slutet av passiv utandning. Vid FRC är de motsatta elastiska rekylkrafterna i lungorna och bröstväggen i jämvikt och det finns ingen ansträngning från diafragman eller andra andningsmuskler

Question 17

Q

Indikation för CPAP?

Answer

A

Sekretmobilisering och symptomlindring hos svårt andningssjuka patienter
Astma med akut försämring
Pneumoni
Lungödem/ hjärtsvikt
Atelektaser

Question 18

Q

Kontraindikation för CPAP?

Answer

A

Hemodynamisk instabilitet, systolisk blodtryck under 60 mmHg
Oklart subcutant emfysem
Odränerad pneumothorax
Sänkt medvetande

Question 19

Q

Behandlingmål med CPAP( respiraoriksa effekter/fördelar med cpap)?

Answer

A

Klinisk förbättring genom
• Minskad dyspné
• Ökad saturation
• Minskad sekretstagnation
• Minskat andningsarbete genom minskad tryckväxling mellan in och utandning
• Atelektaser (kollapsade områden i lungan) minskar
• Alveolär och interstitiell ödem omfördelas

Question 20

Q

Vad brukar patientens upplevelse av cpap ofta vara?

Answer

A

Förklara för patienten varför behandling med CPAP är bra, hur det kommer att gå till och hur det kan komma att kännas. Det kan vara obehagligt att behandlas med CPAP eftersom masken sitter tätt över näsa och mun och det kontinuerligt blåser luft i masken.
Om patienten känner att andningsarbetet blir bättre, accepterar hen oftast behandlingen på ett bra sätt.
För att optimera behandlingen bör optimal kroppsposition intas (gärna sittandes) och rätt mask provas ut. Börja med ett lägre tryck för att sedan öka. Inställningar för tryck ordineras av läkare.
Masken måste sitta tätt för att ge effekt vilket kräver ett viss tryck. Raka ev bort skägg för att få tätare mask.
Lämna inte patienten ensam vid inträningen eftersom behandlingen till en början kan ge en instängdhetskänsla och leda till panik.
Tänk på att när patienten har oförmåga att ta bort masken själv, vid illamående/kräkning föreligger stor aspirationsrisk.

Question 21

Q

Vilka cirkalatoriska effekter fås av cpap behandling?

Answer

A

• Det intrathorakala trycket ökar
o Det venösa återflödetà
preload minskar
• Det systemiska blodtrycket minskar
oAfterload minskaràHMV ökar

Question 22

Q

När ska man ge syrgas?

Answer

A

Syrgas om patienten desaturerar
o Vad är målsaturationen? à ex KOL-patienter kan ha målsat omkring 90 %
o Syrgas är ett LM och ordineras i L/min (ska doseras)
• Inhalation om det är tätt i lungan

Question 23

Q

Kan det vara farligt med syrgas behandling?

Answer

A

Hypoxic drive stängs av.
o Normalt styr koldioxid vår andning – om vi ger för mycket syrgas faller normala regleringen bort
o Ej ge till KOL-patienter i för stora mängder, även viktigt med uppföljning i form av artärblodgas

Question 24

Q

Vad menas med PEEP vid syrgasbehandling?

Answer

A

Positive end-expiratory pressure (PEEP) är en inställning vid respiratorbehandling vilket innebär ett positivt andningstryck i slutet av utandningen. Detta motverkar sammanfall av alveoler när luftvolymen minskar i slutet av utandningen. Den gör även så att slem från de perifera luftvägarna, alveolerna, lättare transporteras till de centrala luftvägarna, bronkerna så att det kan transporteras bort. Motsvarande faktor vid spontanandning är CPAP vilket innebär ett kontinuerligt positivt tryck under hela andningscykeln. PEEP brukar i praktiken ställas på minst 5 cm H2O, men kan om patienten har syresättningsproblem ökas, dock inte så mycket att topptrycket (det högsta trycket under andningscykeln) blir för högt.

PEEP 5-10-15 cm H2O
Syrgashalt i %: 30-100 %

Question 25

Q

När är det användbart med en blodgas?

Answer

A

• Metabola rubbningar 
o Förgiftning
o Ketoacidos
o Elektrolytrubbning
o Njursvikt
• Cirkulatoriska störningar
o Sepsis
o Shock
 • Respiratoriska
o Astma
o KOL
o Pneumoni
o Utvärdera syrgasbehandling
 o Högt andningshinder

Question 26

Q

Kan vara primär eller kompensatorisk, vad betyder det?

Answer

A

Ex. om det finns en respiratorisk rubbning kommer det metabola också förändra sig för att kompensera. En anmärkning är att respirationen kompenserar snabbare än det metabola.

Man kan få respiratorisk acidos t.ex. vid KOL om man retirerar CO medan en respiratorisk alkalos vid hyperventilation.

Question 27

Q

Vilka kompensationsmekanismer finns vid syrabasrubbningar?

Answer

A

1.Metabol alkalosàkompenseras av respiratorisk acidos
2.Metabol acidosàkompenseras av respiratorisk alkalos
3.Respiratorisk alkalosàkompenseras av metabol acidos
4.Respiratorisk acidosàkompenseras av metabol alkalos
OBS! Den metabola kompensationen tar viss tid och ses därför inte akut.

Question 28

Q

Hur tolkar man?

Answer

A

pH
o acidotisk
o alkalkalotiskt
Dra inga slutsatser här.

2.pCO2
o Lågt–>respiratorisk alkalos
o Högt–>respiratorisk acidos
Stämmer det överens med pH-rubbningen?

3.BE (basöverskott)
o Lågt–>metabol acidos (metabol alkalos(>+3)
Den mängd bas som behövs för att återställa pH till 7,4.
Om pH <7,0 och BE tyder på acidos–>rör sig om en metabol acidos I så fall är respiratorisk alkalos kompensationen.

4.pO2
o Lågt–>hypoxi
Finns det en hypoxi, utvärdera effekt av tillsatt O2?

Question 29

Q

pH 7
pCO2 2,1
Po2 17,2
BE -28
SaO2 95
StB 12

Answer

A

ph–>aciemisk
CO2–>respiratorisk alkalos
BE-metabol acidos
Alltså har vi en metanol acidos som kompenseras med en respiratorisk alkalos.

Detta är en metabol acidos med inkomplett respiratorisk kompensatorisk alkalosà acidemi. Den metabola acidosen är så magnifik att det tveklöst är den primära rubbningen, dvs den respiratoriska alkalosen är sekundär.

Question 30

Q

Om lågt ph
lågt co2
lågt be
låg saturtion 
lågt stB

Answer

A

acidemisk
respiratorisk alkalos
metabolisk acidos
hypoxemi
metabol acidos med kompensatorisk respiratorisk alkallos och därför acidemi.à Ketoacidos!
Kliniska tecken: acetondoft ur mun, kräkning
etc

Question 31

Q

normalt ph
högt pco2-respiratorisk acidos 
po2- lågt hypoxi
Be- hög metanol alkalos
saturation lågt
högt bikarbonat

Answer

A

Respiratorisk acidos med metabol kompensation. Normalt pH.
Vid osäkerhet kring vilken rubbning som är den primära och vilken som är kompensatoriskà titta på pH! I detta fall är pH åt det acidotiska hållet, vilket passar bra med anamnes (respiratorisk insufficiens).

Question 32

Q

FALL 5 kvinna med akut pyelonefrit, sjunkande BP.
Metabol acidos (laktacidos) med nästan komplett respiratorisk kompensation. Begynnande acidemi. Vad kan det vara?

Answer

A

Urosepsis

Laktat stiger eftersom cirkulationen är inadekvatàanaerob metabolismà hyperlaktatemi.

Question 33

Q

TYDER BLODGASEN PÅ AKUT ELLER MER LÅNGVARIGT ANDNINGSHINDER?

Answer

A

Mer långvarigt, eftersom det skett en metabol kompensation som normaliserat pH. Den metabola kompensationen kan tyda på långvarig CO2- retention som nu blivit akut försämrad.

Question 34

Q

Vad kan tyda på lungemboli i blodgassvar?

Answer

A

Kombinationen respiratorisk alkalos och hypoxi kan indikera lungemboli, men ingen blodgas kan ensamt indikera eller avfärda lungemboli.

Question 35

Q

Ahmads mitralstenos åtgärdas genom kateterburen ballongvidgning. Ahmad är vaken under ingreppet men har fått litet sedering då han kände sig orolig.
Man övervakar vitala funktioner, och då syremättnaden pulsoxymetriskt är litet låg, 93%, tar man en artärblodgas som visar: PaO2 8.4 kPa, PCO2 6.5 kPa, pH 7.36, BE 1 mmol/L

Hur kan det åtgärdas?

Answer

A

O2 lågt
pCO2- respiratorisk acidos
pH- normlat
Be- normalt 
ännu dekompenserad respiraotirsk acidos.
Blodgasanalysen visar högt PCO2 talande för en hypoventilation som sannolikt beror på sederingen. Detta orsakar också det låga PO2 och pH som ligger vid nedre referens.

Eftersom Ahmad ändå är vaken talar man i första hand med honom och ber honom ta några långa, djupa andetag varvid saturationen normaliseras.

Question 36

Q

Normala värden blodgas

Answer

A

pH 7,36-7,45
pCO2 4,5-6
pO2 10-13
Be +-3
SaO2 93-99%
StB 21-25

Question 37

Q

Cecilia, 48 år, sitter i passagerarsätet när olyckan inträffar. Hon ådrar sig vid traumat skallskador då hon trots bilbälte slår huvudet i vindrutan. Under transporten till sjukhuset blir Cecilia försämrad och sjunker i medvetandegrad. Vid inkomsten till akutmottagningen graderas hon som RLS 7.
Eftersom Cecilia är medvetslös och inte kan skydda sina luftvägar intuberas hon och läggs i respirator. Hon anses ändå kunna uppleva smärta och obehag varför man efter intuberingen sätter in henne på sederande och smärtstillande medicin. CT Huvud utförs akut och visar multipla intrakraniella småblödningar (kontusioner) bilteralt, men mest uttalade på vänster sida. Cirkulatoriskt verkar det som Cecilia har stabiliserat sig med hjälp av given volym i form av blod och ringeracetat intravenöst och tack vare inotropt stöd. Respiratoriskt är det sämre.
Den arteriella blodgasen visar pO2 8,4 kPa, pCO2 6,8 kPa, BE 2 mmol/L, st bic 23 mmol/L, pH 7,36 ochsaturationen är 93%.

Hur ska man tolka detta och vad ska man göra?

Answer

A

Cecilia har klart sänkt pO2 och tendens till koldioxidretention. Syrgasmättnaden är låg. Metabolt finns där ingenting att anmärka. Ansamlingen av koldioxid gör dock att surhetsgraden ökar och pH sjunker. Pat har en respiratorisk acidos som sannolikt beror på att patienten är underventilerad. Högre minutvolymer behövs och för att uppnå det får man öka inställningarna på respiratorn. Hypoxin kan bero på a) aspiration 􏰉 pat är medvetslös och har inte kunnat skydda
sin luftväg. Hon kan ha fått ner ventrikelinnehåll i lungorna vid traumat eller i samband med intubering eller någon gång däremellan b) atelektaser till följd av otillräcklig ventilering eller det fakt􏰍m att hon 􏰁r immobiliserad c) annan skada som 􏰌i ej k􏰁nner till s􏰀som hemo􏰏 eller pneumothorax. Radiologisk undersökning (rtg eller CT) av bröstkorg och lungor bör göras.

Question 38

Q

Sten är under hela vårdtiden kortandad, och blir snabbt andfådd även vid lätt ansträngning Du kontrollerar därför en artärblodgas när Sten andas luft. 
Ph- alkalisk
co2- resp acid
pO2-lågt
bikarb-högt
BE-metaboliskt alkalis
mätta- låg hypoxi
Ger artärblodgasresultaten några hållpunkter för lung- eller hjärtsjukdom? Motivera ditt svar (gärna genom tillämpning av den alveolära gasekvationen).

Answer

A

En faktisk metabol alkalos (dvs. högt pH pga. högt BE) beror hos lungsjuka oftast på diuretikabehandling. I typfallet har dessa patienter haft en måttlig PCO2-stegring från början, metabolt kompenserad till normalt pH. Intensiv behandling med loopdiuretika inducerar en retention av bikarbonatjoner - en metabol alkalos. Frågan är således om sänkt pO2 är i paritet med ökat pCO2? För bedömning av detta används den förenklade formeln för det alveolära gasutbytet: 1.25 x pCO2(kPa) + pO2(kPa) = 20 kPa. För äldre sätts värdet till 17 kPa. I Svens fall således: 1.25 x 6.3 + 8 = 15.9, dvs koldioxidretention enbart kan inte förklara det sänkta pO2 värdet, som således beror på en lungpåverkan av något slag (primär lungsjukdom, interstitiellt/alveolärt vätskeutträde pga vänsterkammarsvikt/njursvikt med övervätskning).

Brainscape's Knowledge GenomeTM

Syrgas CPAP Bipap Flashcards

Brainscape's Knowledge Genome^TM