Strålsäkerhet Flashcards
Hur fungerar en konventionell röntgen?
Vanlig konventionell röntgen bygger på att man har ett röntgenrör (strålkällan) och en bilddetektor. Röntgenröret strålar ett homogent strålfält ner mot avbildade objektet, i detta fall en patient. Röntgenröret är en enkel konstruktion. Den består av en glödtråd (katod, ungefär som i våra gamla glödlampor), en volfram anod som består av volfram med högt atomnummer och hög smältpunkt. När man lägger en hög spänning (50-150 kV) mellan katoden och anoden kommer elektronerna som finns i glödtråden att accelereras och med hög energi absorberas och generera röntgenstrålning i andotallriken. Strålningen sänds egentligen ut i alla riktningar, men eftersom röntgenröret består av bly kommer det bara att sändas mot patienten. När snabba elektroner bromsas in i anodmaterialet genereras röntgenstrålning (W)
Hur skapas bilden vid konventionellt röntgen?
Bilden skapas av att olika vävnader, exempelvis muskel, fett, lunga och kontrastmedel har olika förmåga att dämpa eller attenuera röntgenstrålning.Utifrån röntgenröret kommer det No fotoner (röntgenstrålning) och en hel del absorberas i vävnaden och vissa kommer absorberas i bilddetektorn under.Förhållandet mellan infallande röntgenstrålar och de som absorberas ger ett förhållande (N) med attenueringskoefficienten och vävnadens tjocklek i cm (x). Hur mycket som absorberas i detektorn är vävnadens tjocklek, energi och vävnadens dämpningsförmåga.Specifikt för DT är att attenueringskoefficienten (my)
Vad menas med en hybridsystem?
Dvs. man kombinerar olika 3D-avbildande system. SPECT och PET kombineras med CT. Det finns även en PET-MR som är fördelaktig med en apparaten är att man både får en funktionell bild av SPECT, PET och delvist MR.
Vad menas med absorberad dos?
Vi mäter strålning i form av absorberad dos och det är den grundläggande storheten. Det talar om absorberad energi i form av joniserande strålning per massa (kg) i människan. Detta är joule/kilogram som kallas gray. I röntgen sammanhang uppskattar vi strålningen i mGy eftersom Gray är en stor enhet.
Joniserande strålning kan delas in i två typer, vilka? Vad kan joniserande stålning göra med celler i kroppen?
Partikelstrålning (elektroner, protoner och alfa)
Elektromagnetisk strålning (röntgen framförallt men även gamma).
Joniserande strålning har tillräckligt hög energi för att skapa joner i vävnaden i kroppen, och en jonisation är att röntgenstrålningen växelverkan med elektron och atom i vävnaden och röntgenstrålningen tillför så mycket energi att elektronen kan lämna atomen. Då skapas en positiv jon. Det är den här egenskapen som gör att den kan (tillskillnad från icke joniserande strålning) skapa fria radikaler och bryta kemiska bindningar, exempelvis DNA-molekylen, vilket i sin tur kan orsaka mutationer och på lång sikt strålningsinducerad cancer.
Hur stor bakgrundsstålning utsätts vid för?
Bakgrundsstrålningen i Sverige är ca 2-3 mSv per år, dvs ungefär lika mycket som en enklare DT. Huvudsakliga komponenten är jorden och solen, och i mindre utsträckning den mat vi äter. Vi själva innehåller isotopen kalium-40 vilket är radioaktivt och bidrar med 0,2 mSv per år.
Strålningsrisken skiljer sig mellan olika åldrar och något mellan könen.Vilka skillnader finns det?
- Man är mer strålningskänslig som barn än som medelålders eller äldre person. Huvuddelen av patienterna är äldre och risken för dem är således mindre än för en ung patient.
- Man ser också att risken per Sv som funktion av åldern är något högre för flickor och kvinnor än män och pojkar. Det beror huvudsakligen på att kvinnor har bröst, och det är ett av de mest strålkänsliga organen i kroppen
- Det finns risk för komplikationer med att exponera ofödd barnet för röntgenstrålning. Det är framförallt under organogenesen (vecka 8-25) som det finns en viss risk för skada på centrala nervsystemet. Man har aldrig kunnat sett ökad frekvens av fosterskada om dosen har varit <100 mGy. Vid enstaka enskild DT, exempelvis en kvinna som blivit medvetslös vid en akut olycka är det mycket osannolikt att kvinnan eller magen får en dos som överskrider 10 mGy, så risken för fosterskador är minimal eftersom doserna är mycket lägre än vad de var för 20-30 år sedan.
Vad är effektiv dos och hur använder man den?
För att uppskatta och jämföra risken med användning av joniserande strålning har man definierat effektiv dos. Den används uteslutande för att uppskatta risken för strålningsinducerad cancer. Organen med röd bokstav är tilldelad en förhållandevis hög riskfaktor (WT) och är de mest strålkänsliga organen i människan. Hjärnan, benytan och huden är mindre strålkänsliga. För att uppskatta strålningsrisken för den enskilda undersökningen multiplicerar man storlek på dosen i organ med organets riskfaktor (WT) vilket ger effektiv dos.Vid DT är storleksordningen 5 mSv medan lungröntgen har 0.03 mSv.
E=w(t) x D
Hur stor är risken för stålinducerad cancer?
I alla normala sammanhang inom bilddiagnostik är risken mycket låg för strålinducerad cancer , men uppskattad till 5% per Sv, och 0,005% per mSv.
Den biologiska effekten av joniserand strålning kan delas in i den stokastiska effekten och den deteministiska, vad är skillnaden?
Stokastisk effekt- dvs. cancer, sena skador
Deterministiska effekter- icke stokastiska, akuta.
Man kan dela in strålskyddet i tre principer, grundprincipersom inte skiljer sig mellan olika apparat, vilka?
- Berättigande (remittent och remissgranskares ansvar), positiv nettonytta med strålning
- Optimering av strålskyddet (röntgenkliniken och operatörens ansvar), ALARA (As Low As Reasonably Achievable)
- Dosgränser (gäller endast personal), individuella personalstråldoser ska begränsas, men gäller inte patienten.
Vad är ALARA
As Low As Reasonably Achievable- optimering av stårlskyddet
Hur kan man optimera och anpassa exponering?
Med avancerad teknik och moderna algoritmer kan man halvera stråldosen och bibehålla kvaliteten. Då sänker man exponering per undersökning sjunker successivt.
Dosgränser för personal, vad ligger de på?
Man har sett en dosgräns på 20 mSv per år.
För personalen finns det tre viktiga budord vad gäller stålskydd vilka?
Avstånd: håll så långt avstånd som möjligt till den del av patienter man genomlyser
Tiden: minimera tiden
Barriären: ha skyddskläder, exempelvis förkläde, halskragar eller blyskärmar
