Njurersättande behandling Flashcards
Man kan dela in njurbehandling i två grupper vilka?
Kan delas in i aktiv uremivård och konservativ. Patient med progriderande njurinsufficiens, första val att vara konservativ, sker i dialog med patienten.
Vad innebär den konservativa behandlingen?
Den konservativa behandlingen innebär: 1.Läkemedelsbehandling av åkommor som: Hypertoni Hyperkalemi Acidos Hypokalcemi Hyperfosfatemi D-vitaminbrist Anemi 2.Kostförändringar, proteinreducerande kost är bra, särskilt avseende urea, urea har sjunkit till kanske 15, mår bättre av den kosten. Har varit ett diskussionsämne i decennier om man kan påverka prognosen vid progriderande sjukdom. Finns evidens på att man kan skjuta på dialys med kostförändringar. Även kalium och fosfatreducerad kost kan bli aktuellt. Nära samarbete med dietister. 3.Livsstil, reducera övervikt, rökstopp, motion, fysisk aktivitet
Vad innebär den aktiva uremivården?
Patienter med uttalad terminal njursvikt kan få aktiv uremivård i form av dialyser och transplantation.
Innan den njurersättande behandlingen sätts in har man genomfört ett predialytiskt arbet som innebär?
Identifiera riskfaktorer Åtgärder som förhindrar progress Förhindra uremiska symtom Behandla komorbiditeter Förbered inför aktiv uremivård
Njurtransplantation förutsätter att det finns människor som vill donera sina organ, vilket antingen kan göras från en levande eller avliden donator. Vilka krav finns på avliden respektive levande donator?
Avliden donator Hjärndöd patient Cirkulatoriskt död Kräver att man är AB0-kompatibel Hinner inte genomgå undersökning som vid levande
Levande donator
Från släkting eller långvarig vän
Fri vilja
Gör en utredning, vill inte utsätta donator för risker
AB0-kompatibel eller förbehandling hos recipient
STEP
Korsbyte
Vart sätts njuren?
Njuren sätts vid iliacakärlen under muskelfascian, och inte i buken. Den egna njuren lämnas kvar så länge den inte är infekterad, har en malignitet eller har väldigt stora cystnjurar.
Vid CKD 3-4 informeras patienten cohv id CKD5 förbereds patienten med utredning för transplantation eller dialys. Vad kontrolleras hos patienten?
Patienten Längd, vikt, blodtryck Blodgrupp, antikropp Virusprover som hepatit Blodprover PETH för alkohol Hjärta och njurar undersöks
Vad kontrolleras hos donatorn?
Donatorn Vikt och förekomst av bukfetma Blodtryck vid flera tillfällen Blodgrupp Blodstatus, krea, elektrolyter, CRP, urat HbA1c, fP-glukos, PSA, lipider, leverstatus Urinsticka, njurfunktionstester, EKG Mammografi, gynekologisk undersökning, prostata Skiktröntgen av njurar och urinvägar Förekomst av residualurin Miktionsflöde Cystnjurar storlek
Vilka kontraindikationer finns det?
Malignitet (2-5 år) Ålder, ingen absolut gräns men ca 70 år Bristande complience Rökning, drogmissbruk eller alkoholmissbruk Diabetes, hypertoni Samsjuklighet med njursjukdom och hjärtsjukdom Psykiatriska sjukdomar Övervikt, BMI>30 Graviditet
Väntelistan är ca 2-3 år, och grupper med förtur är:
Barn
HLA-identiska individer
Tidigare njurdonatorer
Vad innehåller en förbehandling?
Mykofenolatmofetil (MMF)
Steroider (Solu-Medrol)
Rituximab
Dialysliknande mot vävnads-AK
Efter transplantationen seponeras alla läkemedel och man ger omedelbart immunosuppression, vilka lm?
Prograf (Takrolimus)-ca beroende hämning av t cellsmedierade reaktioner
Cellcept (Azatioprin)-mykofenolatmofetil som hämmar guanosin-nukleotidsyntesen som T och b celle rår beroende av
Prednisolon po /Precortalon iv
Man ger även profylax mot:
CMV (Valcyte)
Pneumocystis (Batrim)
Vilka komplikationer kan uppstå efter njurtransplantationen?
Förutom rejektion är det 200x ökad risk för malignitet, särskilt i skivepitelet i huden och lymfom. Således går patienterna på årliga kontroller hos hudkliniken och ska vara vaksamma på hudförändringar. Således ska man också undvika solen inom de närmsta åren efter en transplantation.
Vad är prognosen efter transplantation?
Den varierar beroende på grundproblemet, generellt runt 10-15 år, men det finns de som levt med transplantation i över 30-40 år. FSGS är en elak sjukdom med något sämre prognos, men även vissa IgA-nefriter har lite sämre prognos. Har man cystnjurar kommer de inte tillbaka efter transplantation.
Globalt har majoriteten bloddialys, men det varierar mellan olika länder. Vid s-Urea >30 finns det risk för symtom, och vid Urea >40 bör man starta dialys. Hur får man access till blodbanan?
Access till blodbanan sker via:
- AV-fistel (nativa kärl)
- AV-graft (syntetiskt material)
- Central dialyskateter (CDK)
man använder 3 processer i hemodilaysen vilka?
Hemodialysis: diffusion
Hemofiltration: konvektion
Hemodialfiltration: diffusion + konvektion
Diffusion: mindre molekylen. Konvektion: större molekyler
vilka är uremisymptomen?
Uremisymtom är ofta diffusa, vanliga symtom är trötthet, klåda, torr hud, illamående, nedsatt aptit, kräkning, dyspné, underbensödem, sömnproblem. Polyneuropati och kognitiva symtom förekommer också.
Beskriv principerna för de två huvudsakliga dialysformerna.
Vid hemodialys renas blodet genom att det får passera genom ett semipermeabelt dialysfilter där lågmolekylära ämnen kan passera medan proteiner och celler inte kan passera. På andra sidan filtret finns en dialysvätska som bland annat hjälper till att balansera elektrolyter under behandlingen. Access till blodet sker antingen via en ateriovenös fistel eller via en central dialyskateter. Vid peritonealdialys används istället peritoneum som membran och dialysvätskan förs in i bukhålan via en kateter som inopereras i buken. På så vis kan utbyte mellan blodet och dialysvätskan ske utan att blodet behöver lämna kroppen.Mn utnyttjar diffusion och konvektion som gör att både mindre men också lite större molekyler kan passera genom membranet. Diffusion drivs av Brownska molekylrörelser medan filtrationen av hydrosttasik kraft, förmågan anges som UF-koeffincient och nettotrycket utgör det transmembrana trycket (TMP) och et är TMP som driver den konnektiva transporten av större molekyler.
Man vill helst ha en AV-fistel eftersom när man sticker i nativa kärl så läker det, och ger således längre hållbarhet. I andra hand väljer man AV-graft, när? Vad är sistahandsvalet?
Om kärlen är för små för en fistel eller om det finns andra kontraindikationer, och i sista hand CDK pga risk för komplikationer som infektion.
Vad utmärker CDK?
Undvik om man är gammal
Kateter med två lumen
Ena är längre än den andra för att inte ge baksug
Ökad risk för infektion
Ökad mortalitet
Risk för trombos eller stenos i centrala kärl
Dialysvätskan tillförs i bukhålan till fossa douglasi via en tunn perforerad kateter som tillåter utbyte av vätska. Man har den i hemmet och får långa med sig utrustning för att kunna göra byten i hemmet. Det finns två olika sorters system, vilka?
CAPD: dagbyte 2-3 gånger
Nattmaskin
Peritoneum fungerar som ett membran, vilket bygger på diffusion av slaggproduktioner samt att glukos genererar en osmotisk gradient för att orsaka en ultrafiltration.
Varför används olika koncnetraitone av glukos vid perotinela dialys?
För att dra ut olika mycket vatten.
Vid peritonealdialys finns det risk för kontamination, vanligen med ?
koagulasnegativa staphylococcus. Det är bakterier som fördubblas var 20 minut utan antibiotika. Då är kardinalsymtom grumlig dialysvätska, vilket ska betraktas som peritonit tills motsatsen bevisad.
vad är kontraindikationerna för pretitoneal dialys?
Operationer i buken
Stora diafragmadefekter
Aktuell divertikulit
Aktiv inflammatorisk tarmsjukdom
