E hälsa och screening Flashcards
Vad handla Ehälsa om vad är kopplingen till epowerment?
Man använder digitala verktyg för att utbyta information och uppnå hälsa. Handlar både om att inhämta information, nya arbetssätt samt att det ska ge större patientdelaktighet och tar mer ansvar för sitt egen hälsa. Empowerment: ha makt över sin egen förmåga att förändra sitt liv och det kan man åstadkomma med ehälsa som hjälpmedel.
Partnerskap: två experter möts. Vi är medicinska experter men patienten är expert på sitt liv. Under den korta stund vi har med patienten ska vi försöka stärka patientens kontroll över hälsan, till det har vi elektronisk journal som patienten kan läsa
Skillnaden mellan patientcentrering och personcentreing?
Personcentrering: ett nyckelord. Inte patientcentrering utan personcentrering, dvs vad söker man för, vad förväntar man sig att få för hjälp, och ett sätt att visa att det är patienten som har makten över vården.
Personcentrering: gammalt fenomen, i 50 år har vi haft begreppet personcentrering, lyftes fram att läkarna och patienterna inte alltid förstod varandra, läkarna var mycket fokuserade på symtom och diagnos, medan patienternas upplevelse och oro inte riktigt kom fram.Man tog fram en patientcentrerad vårdmodell, patienten fick tala om varför man sökt, sin oro och önskan med besöket innan läkaren ställde sina frågor.
Vad är internetinformerad patient och e-hälsolitteracitet?
Internetinformerad patient: handlar om patienter som är bra på att hitta information på internet. Närliggande begrepp är e-hälsolitteracitet, dvs förmåga att värdera information man hittar på nätet, har man inte det kan man inte sålla bland all information som finns.
eHEALS
Man kan mäta hur bra man är på att sålla information finns test för att se om patienter fått rätt information .Frågeformulär: visar på hur man kan värdera hur bra man är på att hitta info på nätet, behöver inte vara sant bara för man svarar ja på frågorna
Forskningsmoment att undersöka hur bra folk är på att hitta information på nätet.
Man kan dela in e-hälsa i tre stora aktörer, vilka?
Medicinska system där man kommunicerar kring röntgenbilder, läser av röntgenbilder på distans, tolka patologibilder på distans etc.
I mitten är patientnära administrativa symtom, exempelvis elektronisk journal, sätt för vårdpersonal att kommunicera kring patienterna och system som patienterna inte kommer så mycket i kontakt med
E-hälsa-lösningar, exempelvis rehabappar, hjärtskola, artrosskola eller en fristående app som ska stärka att man har bättre hälsosamma levnadsvanor, mer patientadminstrerade system
Vad är skillnad på welness appar och hälsoappar?
Egenvård eller wellness appar, finns tiotusentals på appstore
Registrera sin egen fysisk aktivitet exempelvis
Förbättra sin hälsa
Utvecklade av icke medicinskt utbildade, inte särskilt evidensbaserade
Hälsoappar: sjukvården som använder detta, ex KBT på nätet för psykisk sjukdom. Även egenvård eller rehabprogram samt sjukdomsspecifik information, exempelvis leva med hjärtsvikt
Hur kan man åstadkomma prevention och behandling via mobilen?
Apparna kan både vara mer flytande, dvs wellness, och får stöd i att förbättra sina matvanor eller liknande för att förebygga sjukdom. Appar kan även ställa diagnos. Det finns appar där man kan ta bild på en hudförändring och får en bedömning m.h.a. AI som bedömer om förändringen är benign eller kodar misstanke för malignitet.
Man kan även använda appar för behandling, exempelvis rehabprogram, utöver att ställa diagnos.
Vad innebär E-hälsa?
Ska innebära större personcentrering, lyfter fram att patienter ska läsa sin egen journal, ett sätt för patienterna att bli bättre informerade. Artikeln lyfter fram att patienterna kan läsa sina provsvar etc, vilket kan förändra arbetssättet, men förändrar också relationen mellan patient och läkare när de är mer involverade i sin egen vård
Målet med ehälsa är säker, effektiv, mer personcentrerad vård.
Exempel på ehälsolösning som har bidragit till en mer personcentrerad vård?
Elektronisk journal: e-hälsolösning, mer tillgång till sin egen information.
Fanns mycket oro kring personal, ffa läkare, vågar man skriva något i journalen om cancer eller dylikt, men hur ska man formulera sig för att inte oroa patienten i onödan. Det påverkar vad man skriver och på vilket sätt man skriver det. En oro att patienten skulle be om extra läkarbesök pga att de inte förstår vad som står i journalen. Många professioner känner sig lite kontrollerade av att patienten läser sin journal.
Förr var det inte självklart att man skulle få läsa sin egna journal.
Vad kan den nternetinformerade patienten tillföra till patientcentrering?
Finns pos och neg:
- vårgivaren kan hända sig hotad ifrågasatt
-Känner sig osäker
–Föräsmrad vårdrelation
Patienten känner en onödig oro
-Patienten avstår eller -försenar nödvändigt vård
Positiva effekter
- man är bra förberedd och kan ställa specifika frågor
- läkaren kan väga in patientens kunskap och förståelse
- kan tillföra en ökad engagemang till sin hälsa och behandling
- ökad följsamhet till ett gemensamt fattat beslut
Vad betyder dubbelt-empowerment?
Internetinformerad patient och förhållningssätt med patientcentrering passar bra ihop. Dubbelt empowerment visar att om patienten först försökt hitta information och sedan får det bekräftat av läkaren kommer patienten verkligen känna sig engagerad och tar eget ansvar för sin hälsa.
Vad menas med information overload?
Vid många konsultationer har man ofta hört och sett att det förekommer information overload, ffa vid komplicerad sjukdom, man kan inte ta till sig allt som läkaren vill framföra i ett besök. Kan uppmana patienten att läsa om sin sjukdom på ex 1177. Finns också mycket skräp annars på nätet som är svår att tolka.
Vilka för och nackdelar finns med e-hälsa i form av egenmätningar(egenmonitorering)?
Om det är friska personer som mäter saker hemma i hälsofrämjande syfte och har appar för att ändra levnadsvanor (exempelvis hur mycket man äter, dricker och rör på sig) kan det leda till bättre hälsa och stark självkänsla, men det kan också innebära överdrivet fokus på en hälsosam livsstil med att räkna kalorier och steg. Man kan även känna sig övervakad om man vet att sjukvården läser av resultatet.
Om man mäter utandningsobstruktion vid KOL, vikt vid hjärtsvikt, blodtryck etc. kan man tidigt upptäcka om man får en försämring av sin sjukdom. Men man kanske inte får leva sitt liv ordentligt. Det blir en medikalisering och överdrivet fokus på hälsa. Forskning på egen monitorering och få återkoppling via en app jämfört med besök på VC kan ge en trygghet för patienten att någon läser av värdena, men också att man själv har kontroll över det och matar in självmant. En del patienter kan känna att det är övermäktigt, exempelvis “tänk om jag mäter fel”. I grund och botten tycker man att egenmätning och eget ansvar ger en stark position att ta eget ansvar.
Positivt
Kan avlasta vården
Minskad belastning på vården när egenmätning ersätter provtagning
Möten med mer självständiga patienter
Negativt
Falska larm vid egenmätning
Bräckligt med evidens
Bristfälligt underlag för effekter av egenmätningar
