6. typfall: spondylodiskit Flashcards
epidemiologi
samhällsförvärvat, vanligare hos män, 6/100 000/år
patogenes
ofta hematologisk spridning
post-op
trauma
annan direkt spridning
vid hematologisk spridning
infektion börjar i främre kotkroppen
septisk emboli ger ischemi/infarkt pga ändartär med bendestruktion
2 närliggande kotor drabbas pga en ändartär försörjer: nedre del övre kotkropp/övre del undre kotkropp
+ disken mellan
vad händer med diskhöjden
den reduceras
obehandlad spondylodiskit
spridning med bildande av abcesser
- epiduralt
- ventralt om kotorna
- psoasabcess (om lumbal SD)
riskfaktorer SD
DM
etyliker
levercirros
malnut
malignitet
kronisk njursvikt
IS, steroider iv
missbruk
endokardit
HIV
sepsis
trauma
kan predisponerande faktorer saknas
ja
när misstänka SD
akut insättande ryggsmärta
+
feber/CRP
- enbart kotkompression ger ej feber
eller neurologiska bortfall
diffar
PN
kolecystit
pneumoni
hjärtinfarkt
rAAA
kliniska symtom
relativt akut insättande fokal/konstant ryggvärk
rörelsesmärta
stelhet
feber
rotsmärta
neurologiska bortfall (ovanligt)
VISSA HAR MER SUBAKUTA INSJUKNANDEN
VANLIGASTE lokaliationen för SD
lumbalt > thorakalt > cervikalt
diagnostik
status
- perkussion över spinalutskott utlöser smärta
MRT
- akut vid misstanke
- ödem i kotor
- ev epiduralbacess
blododla
- om neg odling och misstanke gör man DT-ledd punktion mot kota/disk/abcess
- lab: crp högt
risk vid epiduralabcess
medullakompression
nervrotspåverkan
varför gör man MR
slät rtg blank tidigt
DT ej bra på att bedöma mjukdelar/medulla
vilket prov vill man ta från punktatodling
komplettera odling med 16SrRNA-PCR (då ab ofta är insatt redan)
vanligaste patogenrna
s. aureus 50% > streptokocker 40% > enterobacterales
vad måst eman obs
alfa-streptokocker och enterokocker ger subakut endokardit
- 40%, TEE/TTE
vid staff. etiologi är risk för endokardit 10%
behandling
empirisk behandling: cefotaxim 2g x3 iv
- staff aureus: kloxacillin 2gx3
- streptokocker PcG 3gx3
- enterococcus faecalis: ampicilin 2gx3
- enterobacterales: cefo om resistens tillåter
duration 1-2 v beroende på klinik/lab (upp till 4 v)
- följt av po behandling med total beh tid 2-3 månader
alt vid s. aureus genes
kinolon (ciprofloxacin) + rifampicin pga god biotillgänglighet (kommer åt biofilm), kan förkorta beh-tid till 6 v men ges generellt 3 mån
andra åtgärder
planläge säng: minska risk för kotförskjutning/kompression
mobilisera succ utefter smärta
under vårdtid: regelbundna neurologstatus, reagera på nytillkomna bortfall
vad kan man få för neurologiska bortfall
pares
reflexer
känsel
cauda equina
pga medulla/nervrotspåverkan –> ny MR