4. CNS-infektioner (viral infektion) Flashcards
virus som kan ge viral meningit
enterovirus (VANLIGAST) > VZV > HSV 1/2
TBE
massa andra virus t.ex. EBV etc etc
HSV 1
ej så vanligt men ALLVARLIG
VZV
ff.a. barn (vanligare än HSV)
enterovirus
vanligast
- smittar via luftvägar, nära kontakt
virus vs bakterier
virus vanligare
vad obs vid viral meningit
bakterier drabbar enbart meningier
virus är mer infiltrativa och drabbar meningier/parenkym/RM
klinsik presentation viral infektion
meningit
encefalit
myelit
CN-pares
hemmoragisk stroke
vaskulit
cerebellit
VIKTIGT SKILLNAD MENINGIT/ENCEFALIT I SYMTOM
- meningit: medvetandepåverkan, feber, hv, nackstel
- encefalit:
- symtom talande för hjärnengangemang
- desorientering, påverkan högre kognitiva funktioner (tal, syn, motorik), fokalneurologi, kramp
- feber, pleocytos, neuroradiologiska fynd
myelit
symtom talande för RM-påverkan
- pares
- radikuloneuropati
- sens-nedsättning
- MRT-fynd
främst meningit (viral infektion)
enterovirus
- ofta bifasiskt förlopp
HSV (ff.a. 2)
- kan recidivera (mollarets meningit)
ofta succ övergång mellan meningit/encefalit
meningoencefalit etiologi
- TBE: vanligaste virus-encefaliten i sverige, ofta 2 fas
- HSV-1
- VZV
- CMV, EBV (IS)
- corona
- HHV-6 (stamcellstransp)
- influensa
- puumulavirus
ramsay hunt
VZV med blåsor i hörselgång och CN-påverkan
herpesvirus
- encefalit: HSV-1 (2)
- meningit: HSV-2 (1)
- VZV
- myelit, cerebellit, vaskulit, stroke (barn)
kan ligga latent i nervceller och reaktiveras och då ge infektion!!!!!!!!!!
enterovirus
kan ge: meningit, encefalit, myelit
blås hos små barn
(kan ge utbrott med neurologiska symtom, i vissa fall myelit även om det ej är polio)
TBE
bifasisk sjukdom, alt monofasisk men meningoencefalit initialt
meningit 50%, meningoencefalit 40%, enefalomyelit 10%
vanligast: abortive TBE, dvs febril hv utan meningit, får aldrig CNS-infektion
covid SARS-cov-2
inte primärt neurotropt virus (ACE-2-R uttrycks i CNS)
ca 13% får allvarlig neurologisk påverkan av alla inlagda
symtom: sämre lukt/smak, perifer neuropati, toxiska/metabola encefalopatier, cerebrala venösa tromboser, ischemisk stroke/blödning, kramp, neuropsyk störning/kognition
kan ge: meningit, encefalopati, encefalit, ADEM (autoimmun encefalit), HBS, polyneuropati
- vet ej om det är virus eller toxiska/metabola effekter
symtom viral CNS-inf
varierande symtom/allvarlighetsgrad utifrån CNS-engangemang
- prodromal fas: feber, hv, influensa-symtom, bifasiskt förlopp vanligt för många virus
- CNS-symtom kommer successivt
- desorientering
- sänkt medvetandegrad
- personlighetststörning
- påverkan högre kog funktion (tal, syn, hörsel, motorik)
- kramp
- pares (blåspares, CN)
handläggning
omedelbar handläggning vid misstanke viral encefalit
- anamnes, A-E
- tillkalla narkos vid ofri luftväg, kramp, motorisk oro
kan man skilja mellan virus/bakterie
nej, parallell diagnostik måste göras, man sätter in beh för att täcka både bakt/virus
- bättre att beh än att avstå
- vänta in provsvar
virus vs bakteriell meningit
virusmeningit generellt mindre påverkad jmf ABM
- men HSV 1 är dödlig
när relativt säker på att det är bakteriell genes
septisk
hög feber
prover med höga CRP
L= med polynukleär domenans och laktat
HSV-1 obs obs
tidsaspekt viktigt, kommer pat in snabbt efter insjuknande kan LP visa höga LPK med polynukleär dominans
PCR för virus kan vara neg, kan behöva ta om LP senare
viktigt i anamnes
debut för symtom
dubbelinsjuknande
vattkoppor, bältros
andra fokala symtom, öronvärk?
fästingbett
djurkontakt
vistelseort, resor
inf i omgivningen
sexualanamnes
vacc
LM
IS
handläggningsväg encefalit
- anamnes
- status A-e
- prover
- odlingar blod/LP
- likvoranalys, direktmikroskopi, PCR
- TBE IgM/IgG om sässong
- luftvägs-PCR om symtom
- f-prov - DT-hjärna akut med iv-kontrast för diff-diagnostisk syfte
- görs före LP om fokalneurologi och/eller kliniska tecken på stegrat ICP
- Ofta krävs MR men börja med CT - EEG vid misstanke om kramp eller icke- konvulsion ep