1. Nedre luftvägsinfektioner Flashcards
skyddsfaktorer luftvägarna
näshår
mucociliära systemet (fram till stämband), sekret hostas upp/sväljs
alveolära makrofager (rekryterar IF, bidrar delvis till patogenes)
patofysiologi
aspiration/inhalation bakterie/virus
delning av patogen
lokalt inflammatoriskt svar alveoler (primärt MO, rekrytering neutrofiler som ger systemiskt svar via cytokiner)
alveolärt ödem = sämre gasutbyte
ödem i parenkym, slem i bronker
atelektas=sämre gasytbye
genombrott i kapillärer (invasiv infektion)
symtom
triad: feber hosta smärta
hosta: retning av luftvägar
hemoptys: från inflammerat parenkym
feber: systemiskt svar
andningsrelaterad smärta: pleuraengangemang (rik på nociceptorer)
takypné: sämre gasutbyte och ventilation pga alvelolärt ödem och atelektas
takykardi: feber, dehydrering, sepsis
hypotoni: dehydrering/sepsis
riskfaktorer för att drabbas
äldre
rökning
lungtumör, KOL (sämre mukociliärt system)
CF, primär ciliedysfunktion PCD
neurologisk skada/sjukdom
intoxikation/missbruk
nedsatt IF (primär/sek)
kronisk sjukdom generellt
cirusinfektion predisponerar för bakteriell invasion (även för unga)
klassifikation samhällsförvärad vs vårdrelaterade
styr vilken sorts agens som kan vara orsak
- samhällsförvärvad: insjuknat i samhället eller < 48h efter inskrivning
- vårdrelaterad > 48 h efter inskrivning eller i anslutning till tidigare sjukhusvistelse
vilka patogener får man vid vårdrelaterad pneumoni
kolonisation av G-
s. aureus
VAP: ventilator associerad pneumoni
epidemiologi samhällsförvärad pneumoni
1%/år
ökande incidens stigande ålder
sjunkande tendens (oklart)
prognos pneumoni
30% sjukhusvårdad
5-10% IVA
12% mortalitet inom 3 månader efter pneumoni (samverkar med ålder/komorb)
- för yngre låg mortalitet
ökande incidens under pandemin
primär patogener samhällsförvärad pneumoni
delvis dynamiskt (covid), i 30-50% av fallen hittar man ej agens (kanske ej provtar osv)
- streptococcus pneumoniae
- h. influenzae
- mykoplasma pneumoniae
- övriga atypiska agens
- legionella pneumophila
- chlamydophila psittaci
- chlamydophila pneumoniae - influensa
- sars-cov-2
- övriga: RSV, metapneumovirus, parainfluensa, rhinovirus, säsongscorona
strep pneumoniae
G+ diplokock
ger: pneumoni, sinuit, otit, meningit
invasiv potential, septisk sjukdom
Pc-känslig, låg incidens PNSP i sverige
ANMÄLNINGSPLIKTIG VID INVASIV SJUKDOM ELLER RESISTENT STAM
vanligaste infektionen innan pandemin (ev sjunkande pga vaccinationseffekt, dock ser man snarare förskjutning av serotyper, nya vacc med bredare täckning på g)
Haemophilus influenzae
G- stav
vanligare vid KOL, rökning (kolonisering)
stigande incidens, 15% betalaktamasbildande
- totalt 20-40% amoxicilinresistenta, 40% resistens PcG (kräver högre dos för effekt)
mykoplasma pneumoniae
atypisk bakterie
- IC
- svårodlad
- saknar cellvägg = ej betalaktamkänslig
smitta: inhalation, omgivningskontakt (snarare än kolonisation egna luftvägar)
vilka: främst personer < 50 år
atypisk klinik: inte lika sjuk, TORRHOSTA, längre symtomduration, interstitiella infiltrat, normalt LPK/lätt stegrat CRP/hög SR
obs: självläkande i stor utsträckning, kan ge resp svikt och omfattande inflammation
risk: hepatit, encefalit (sek inflammatoriskt engangemang)
legionella pneumophila
ca 100-150 fall/år
bakterie förekommer: i sötvatten, jord, smittar i erosolform via luftkonditionering/dusch/bubbelbad vid för låg vattentemperatur
- obs: relaterat till låg vattentemperatur i varmvattenberedare, utbrott förekommer
- resor
inkub: 2-10 (21 dagar)
lindrigare infektion (pontiac feber) eller svåra IVA-krävande pneumonier (10% av alla IVA-krävande pneumonier)
diagnostik: urinantigen (serogrupp 1), odling, PCR luftvägssekret
obs: smittspårning inhemska fall, kontroll kommunala vattenkällor regelbundet
chlamydophilia psittaci
papegojsjukan: fågelsjuka (vilda/bur)
PCR-diagnostik
chlamydophila pneumoniae
TWAR
- drabbar ofta tonåringar/unga vuxna och är självläkande
- ovanligt, enstaka utbrott
chlamydophila pneumoniae
TWAR
- drabbar ofta tonåringar/unga vuxna och är självläkande
- ovanligt, enstaka utbrottin
influensa
RNA-virus
symtom: hög feber, myalgi, hv, torrhosta, rhinokonjuktivit
leukopeni, trombocytopeni!!!
ökad risk för svår sjukdom: > 65 år, lungsjuk
risk: sek bakt infektion (pneumokock, s. aureus, GAS)
diagnostik: PCR övre luftvägssekret (nph), analys av influensa A/B och A (H1N1)
isoleringsvård vid sjukhusvård
smittsamhet: påverkas av rörelse i samhället, minskning under panemin
när tänka influenza
symtom på NLI under vinterhalvåret
sars-cov-2
betacorona virus
klinisk bild: bred klinisk bild
- utredd lunginflammation flera lober
- hypoxisk resp svikt
- ofta bifasiskt förlopp (viremisk fas, 2 v senare inflammatorisk fas med svår resp svikt ffa. ovaccinerade)
risk: ökad risk VTE vid svår sjukdom
vacc god effekt svår sjukdom
ersatt incidens av många andra sjukdomar under pandemin
viktigt: klinisk bild vid viruspneumoni
hög feber
myalgi
hv
torrhosta
rhinokonjunktivit
leukopeni/trombocytopeni
rel snabbt insjuknande
INTERSTITIELLA INFILTRAT
äldre
sämre IF med åldern, kan ge allvarliga förlopp
luftvägsblock (18 patogener)
adenovirus
bocavirus
bordetella pertussis
influensavirus A/B
metapneumovirus
parainfluensa 1-3
RSV: respiratoriskt syncytial virus
rhino
entero
corona
mycoplasma
chlamydophila pneumoniae
hur kan man provta från luftvägarna
nph, svalgprov
BAL
sputum (nasopharynxaspirat)
övriga bakteriella agens som ej är primärpatogener vid samhällsförvärad pneumoni
- s. aureus
- nosokomialt, sek till influensa, hematogent nedslag, högersidig endokardit - pseudomonas aeurginosa
- VAP, svar lungsjukdom - andra G- tarmbakterier
- nosokomialt, VAP, hematogent nedslag
nosokomial smitta
Nosokomial pneumoni definieras som pneumoni som debuterar mer än 48 timmar efter inkomsten till ett sjukhus.
En av de viktigaste undergrupperna är ventilatorassocierad pneumoni (VAP) som definieras som nosokomial pneumoni som debuterar mer än 48 timmar efter påbörjad respiratorvård
OBS s. aureus
→ obs: s. aureus är ej primär patogen utan ses ff.a. i relation till influensa eller sjukhusförvärvade pneumonier/lungabcesser, men EJ hos pat med samhällsförv okomplicerade pneumonier
obs svår lungsjukdom
OBS; svår lungsjukdom innebär att man ofta är koloniserad med andra bakterien, kräver bredare ab