15. GE Flashcards

1
Q

diff vid kräkning/diarre

A

sepsis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

typiskt infektiös diarresjukdom

A

kort sjukdomshistoria

akut insjuknande

frekventa ihållande diarrer

feber

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

viktigt anamnes

A

vad kan det vara: virus, bakterier, protozoer, bakteriella toxiner (matförgiftning)

inkubationstid, symtomduration
- ger pekfinger mot etiologi

AB-senaste 3 mån

resor 6 mån

omgivningsfall

resaturang, hämtmat

yrke: jobbar med livsmedel (risk för spridning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

salmonella epidemiologi

A

utomlandssmitta 75%

ger GE
- tyfoid=tyfoidfeber, paratyfoid 100% utomlands, kan ge sepsis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

smitta salmonella

A

fekal oral
- vatten, föda, färska grönsaker som vattnats med vatten

mellan människor

kolonisering djur (reptiler)

kräver i regel hög smittdos (tillväxt i livsmedel)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

klinik salmonella

A

klassisk triad: kraftiga diarrer (20/dygn), buksmärta, feber

sällsynt med kolitbild: blodig, slemmigt, tenesmer

inkub 1-3 dagar, spontanläkning 2 veckor

septisk form: högfebril, at-påverkad, extraintestinala nedslag möjligt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

diagnostik salmonella

A

fecespanel PCR

om positiv odling/resistensbestämning

blododla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vad kan salmonella ge

A

reaktiv atrit
- kan använda serologi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

behandling salmonella

A

utifrån AT inläggning:
- inlägg om dehydrerad, i behov av vätska
- sepsis
- svår enterokolit
- extraintestinala symtom
- nedsatt IF, gravid

beh: rehydrera, EJ AB

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

när kan man överväga ab vid salmonella

A

IS
- ökad risk invasivitet

främmande material i kroppen
- protes

sepsis

långt asymtomatisk bärarskap > 3 mån

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vid sepsis salmonella

A

AB

kan ge artrit, allvarlig kolit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

val av ab om nu det ska ges vid salmonella

A

cefotaxim eller azitromycin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

SML salmonella

A

salmonella ja
- smittspåra
- kan återgå till yrke om ej riskyrke vid symtomfrihet, kontrollprov behövs ej
- handhygien

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

riskyrken och salmonella

A

negativt kontrollprov innan hemgång
- beredning mat
- oförpackade livsmedel
- vård spädbarn/IS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

prognos salmonella

A

självläker 2 v

utsöndrar bakterier 4 v, barn längre

kroniskt bärarskap förekommer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

komplikationer salmonella

A

erytema nodosum

reaktiv artrit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

profylax salmonella

A

vaccin tyfoid –> 3 års skydd, bra i asien

basal vårdrutiner

livsmedelshygien

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

olika e. coli former

A

ETEC=enterotoxinproducerande=turistdiarre

EPEC=enteropatogena

EIEC=enteroinvasiva

EAEC=enteroaggregativa

EHEC: enterohemorragisk e. coli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

patogenes salmonella

A

G-

fimbrier: binder enterocyter

invasiva i terminala ileum, kan spridas med lymfa/blod

toxiner

typ III sekretion: för invasion, inj protein värdcell

skydd IF: tar sig ur MO

blockad fagosom-lysoso

diarre: tarmskada

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

vanligaste tarmpatogenen i sverige

A

campylobakter jejuni

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

vanligaste tarmpatogenen i sverige

A

campylobakter jejuni
- 60%
- utomlands
- kyckling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

andra vanliga b-tarmpatogener

A

campylobakter

shigella
- 80% utomlands

yersinia
- 30% utomlands

EHEC
- 40% utomlands

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

klinik vid bakteriell tarminfektion

A

diarre > kräkning
- diff mot viral GE/matförgiftning

muskelvärk (campylobakter)

blodiga diarrer (campylobakter, shigella, EHEC)

smärta buk (yersinia)

allt från asymtomatisk till fulminant GE!!!!!!!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

smitta b-GE

A

fekal-oral

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
vilka B-GE är SML
samtliga ska anmälas - yersinia=anmälningspliktig - övriga=allmänfarliga kräver ej neg prov om man ej har riskyrke
26
zonoos
yersinia cb ehec
27
låga smittdoser
EHEC shigella
28
inkub b-GE
dagar
29
diagnostik b-Ge
PCR odling vid utfall för EHEC: stx1/2 samt eae-gen (PCR)
30
behandling b-Ge generellt
vätska vb SHIGELLA ENDA UNDANTGET FÖR AB - SYMTOM, BÄRARSKAP LINDRAS ÖVRIG FALL BARA OM SVÅR SEPSIS, DIARRÉ MED SVÅR AT-PÅVERKAN
31
komplikation EHEC
hemolytiskt uremiskt syndrom HUS - 5-10%, ff.a. skolbarn - njurinsuff som kan kräva dialys - AB behövs ej triad: njursvikt, trombocytopeni, mikroangiopatisk hemolytisk anemi - risk för död < 5%, njursvikt 50%
32
efter b-GE
sjukskriv vb SML anmäl muntlig skriftlig info via SML
33
prognos b-GE
självläker inom 2 v utsäöndrar bak länge bärarskap ovanligt
34
immunologiska komplikationer b-GE
reaktiv artrit (yersinia ff.a.) erytema nodosum (salmonella, cp, yersinia, streptokock-inf) GBS (cb)
35
profylax b-GE
finns ej vaccin hygien, livsmedelshantering patogener dör vid upphetning men överlever fys smittsamhet störst vid diarre
36
campylobakter obs
IF: primär immunbrist har svårt att eradikera infektionen obs: syrakänsliga bakterien, PPI ger infektionskänslighet CB drabbar ff.a. jejunum/ileum virulens: flageller, fimbrier, adhesion, kemotaxis (invasion, adherens)
37
shigella obs
låg smittodos krävs, mindre känslig mot magsyra bakteriemi ovanligt
38
virluens shigella
III-sekretionssystem, enterotoxin (stx), kraftigt immunsvar pga dödar MO
39
yersinia enterocolitica
ureasproduktion, därmed okänslig magsyra adhesion, invasion undviker IF via III-sekretionssystem (pralys MO) sideroforer enterotoxin
40
EHEC patologi
toxin-produktion - stx 1/2 (shigatoxin) toxinet består av A/B-del där B-delen gör att toxiner binder in medan A tar sig in i cytoplasman och ger celldöd toxin ger kärlskada, tar sig ut i blodbana, när den når njurar bildas hus
41
matförgiftning
orsakas av toxiska substanser, kemikalier, bakteriella toxin - dvs preformerade toxin alt de-novo-syntes av bakterien
42
etiologi matförgiftning
olämplig hantering livsmedel
43
karaktär matförgiftning
kort inkuberingstid ff.a. för preformerade toxin - 24-48 h kräk>diarre intensivt insjuknande: kräk, diarre, buksmärta, feber ej typsikt
44
typiskt matförgiftning
flera med samma symtom - delat mat smittar ej mella nmänniskor om toxinförgiftning
45
eftersökning efter matförgiftning
vid utbrott diagnostik av feces saknar värde
46
genes matförgiftning
s. aureus: producerar värmestabilt enterotoxin - inkub 1-6h, kräk!!!! cl. perfringens - värmestabila enterotoxin - buksmärta, diarre bacillus cereus - värme instabilt/stabilt toxin vibrio parahaemolyticus - rå fisk, skaldjur - feber, blodig diarre
47
viral GE
vanligaste orsaken till GE - calici (sapo, noro)=vinterkräksjuka - rota - adeno - astro
48
typiska symtom viral GE
kort inkub (25-60h) kort duration (men längre än matförgiftning), 12-60h kräkning typiskt (calici), diarre vid rota, sällan b-diarre ev. feber
49
feber
kardinalsymtom vid b-GE i 50% vid viral GE
50
status v-GE
allvarlig dehydrering ovanligt palpömhet genereltl
51
diagnostik v-GE
fecespanel elektronmikorskop avföringsprov i specialfall (utbrott)
52
behandling v-GE
självbegränsande symtomatisk beh vaccin finns för rota vid IS kan man bli bärare under viss tid
53
smittsamhet viral GE
fekal oral smitta noro även luftburen - tvätta med tvål - motstår frys/uppvärmning samt desinfektion, dvs stabilt
54
vad göra vid utbrott viral GE
diskussion smittskyddsenhet, ej SML
55
patogenes norovirus
olika människor olika känsliga för olika stammar - beror på blodgruppsantigen man utrycker - 20% av bef har genetiska egenskaper som minskar risk att bli sjuk obs enbart kortvarig immunitet vid infektion
56
gardia lamblia
parasit, protozoer
57
epidemiologi gardia lamblia
1500 fall/år utlandsresor
58
vanligaste parasit-inf i sverige
gardia lamblia entamoeba histolytica cryptosporidium hominis/parvum
59
klinik gardia lamblia
hög sittande buksmärta epigastriet - infektierar duodenum, jejunum flatulens intermittent långvarig diarre viktnedgång kronisk infektion kan uppstå
60
vad ger långvarig infektion gardia lamblia
malabsorption laktosintolerans
61
typsitk gardia lamblia
diarre>kräkning
62
inkubation gardia lamblia
1-2 v, generellt längre för parasiter
63
diagnostik gardia lamblia
obs: ofta intermittent utsöndring via tarm varpå upprepad provtagning kan behövas PCR feces för cystor, mikroskopi cystor/maskägg serologi vid invasiv infektion (t.ex. leverabcess)
64
beh gardia lamblia
metronidazol ibland upprepat eller kombiantionsbeh
65
obs SML parasiter
för alla parsiter gäller att de ska smittskyddsanmälas måste lämna neg kontrollprov innan återgång arbete oavset yrke vid alla amöbainfektioner
66
livscykel gardia lamblia
1. cyst och trofozoit-former i omgivning via feces 2. tåliga cystformer, är smittsamma - kontaminerar vatten/föda 3. i duodenum/jejunum övergår infektiva cystan till rörlig trofozoit form (förökningsstadium), varje cysta ger 2 trofozoiter 4. i kolon övergång cystform
67
smitta vid gardia lamblia
fekal oral direkt-kontakt sexuellt zoonoser obs låg smittdos krävs
68
vad ger symtom gardia lamblia
tillvädt av mikroorganism, kräver värd för förökning
69
extraintestinala parasitinfektioner
amöbatrofozoiter kan vid amöbadysenteri föras med blod till andra organ - lever: abcess - lunga - hjärna
70
giardiasis och amöbadysenteri behandlas alltd med
metronidazol