Föreläsningar Ortopediska infektioner Flashcards
Vad kan sägas om patogenes till akut bateriell artrit?
Hematogen spridning, till:
= rikt vaskulariserad synovialvävnad pga. avsaknad basalmembran
har i anamnesen oftast feberhistoria ca vecka innan.
Penetrerande ledtrauma
Punktion eller inj.
Närliggande infekterad vävnad
Vilken bakterie är vanligast vid akut bakteriell artrit?
S. aureus
Vilken diagnostik gör man vid akut bakteriell artrit?
Ledpunktion ger ledvätska för analys:
Vid lite ledvätska PRIORITERA LEDVÄTSKA
LPK > 50
Högt laktat
0 kristaller (utesluta gikt som differentialdiagnos)
Positiv odling för bakterie, ex. s. aureus
Om odling neg:
- Tuberkulos?
- Borrelia?
- PCR kan hjälpa till
Vilka prover tar man vid misstänkt akut bakteriell artrit?
Blodprover
- Blodstatus
- CRP
- procalcitonin är bättre, snabbare
- ev SR
- Elektrolytstatus
Blododling x2
Ledpunktion
=> ledvätskeprover inkl. odling
Vilka utredningar gör man vid akut bakteriell artrit?
Ultraljud, djupa leder som höft, kan lägga i dränage
Ev. skelettröntgen
Vad finns det för diff. diagnos till akut bakteriell artrit?
Skov reumatoid artrit
Kristallartrit
Reaktiv artrit
Trauma, hemartros, m.m.
Hur behandlar man akut bakteriell artrit?
Upprepade punktioner
= för att minska trycket
Upprepade genomspolningar
= inflammatoriskt material spolas bort: “bakterie-load” sjunker
Kirurgisk intervention
= artroskopi med synovektomi (kirurgiskt borttagande av synovialvävnaden i en led om den är nekrotisk)
Parenteral ab. följt av p.o. ISOXAZOLYLPENICILLIN (går över till led?)
= penicillin
Passiv mobilisering
= till smärtgräns
Sjukgymnast
Fall, kvinna, 66 år, tilltagande smärtor i hö höft, feber (igen)
2 mån tidigare vårdats pga. feber + frossa, blododlingar x2 pos. s. aureus
Fick endast kort ab.-kur då
Vad är det?
Osteomyelit
= Inflammation/infektion i benväv och benmärg
Vilka olika osteomyeliter finns?
Akut osteomyelit
- S. aureus
annorlunda i barn
Spondylodiskit
- S. aureus
Ledprotesinfektion
- S. aureus
Diabetiska foten
- S. aureus
Post-traumatisk inf. (fracture related inf.)
- S. aureus
Hur ser patogenesen ut för akut osteomyelit?
Barn:
- Start märghåla (diafys)
- Etablering i märg:
- Inflammatorisk reaktion
- Ökat lokalt tryck
- Mikrotromboser
- Ischemi
- Nekroser - Nedslag i metafysen
- Epifysen i långa rörben
S. aureus dominerar
Vad är symtom och kliniska fynd vid akut osteomyelit?
Symtom
- Lokal värk
- Feber
Fynd
- Svullnad
- oerhört lokal Palp. ömhet
- (Rodnad)
- (Värmeökning)
Vilken diagnostik gör man vid akut osteomyelit?
Scintigrafi
DT
MR ffa. rygg
Slätröntgen
Blododlingar x2
Punktionsbiopsi
Inf.-prover
Hur behandlar man akut osteomyelit?
- Först: i.v. ab.-terapi
= med ab. som täcker s. aureus - Kirurgisk intervention inom några dygn
- Sen p.o. ab.-terapi
= Med ab. som täcker s. aureus
= Behandlingstid: 6-8v
Vad ser man vid kronisk osteomyelit?
Sekvester (död benbit)/ abscess
= intramedullärt med spridning till led
Bennybildning
= sekundärt till massiv periostal “lyftning”
Fistelbildning
= sekvester breder ut sig genom kortikalt ben
Se bild 44
Fallit, bakteriell lunginflammation i samband med säsongsinfluensa (virus)
Efter en vecka:
- Mycket ont i ryggen
- Feber
- CRP-stegring
Vad är detta?
Spondylodiskit
Infektion eller inflammation i ryggkota (spondylit), disk (diskit) eller kombination av båda (spondylodiskit, vanligast)
Vad är patogenes bakom spodylodiskit?
Hematogen spridning
= s. aureus
Vanligast i ländrygg/ bröstrygg
Progress:
- Spondylodiskit börjar som inflammation i främre del av kotkropp (spondylit)
- Spridning till disk (diskit)
- = Spondylodiskit
Vad är ab.-behandlingstid vid spondylodiskit?
6-12v
Vad är komplikationer till spondylodiskit?
Epiduralabscess
Psoasabscess
Hur behandlar man spondylodiskit?
Op:
- Laminektomi
Vad är riskfaktorer hos pat. för infektioner i anslutning till ledproteser?
Hög ålder
Kön
Diabetes/ reumatoid artrit/ psoriasis
Undernutrierad
Högt BMI = massa hudveck, svårare disinfecera.
Rökning = sämre cirkulation
Co-morbiditet
Fördröjd sårläkning, pga:
- Hematom = död “vävnad att växa i”
- Sårinf. = kan spridas
- Suturabscesser
Kolonisation/ aktiv inf.
Tidigare op. i aktuell led = sämre perfusion
Vad kan sägas om infektionsrisk i anslutning till ledproteser?
Liten infektionsrisk
Vad kan sägas om infektioner i anslutning till ledproteser?
Fruktad komplikation, pga.:
- Ökad smärta
- Nya operationer
- Längre sjukhusvistelse
- Ab.-behandling
- Ökad mortalitet
Vad är riskfaktorer för infektioner efter ledprotesop. kopplade till själva op.?
Op.-teknik
Vävnadsskada
Op.-längd
Hudpreparering
Nasal dekolonisation
Postop. sårvård
Ab.-profylax, max en dag efter op.
Vilka infektioner är vanliga i anslutning till ledproteser?
Stafylokocker: 50-75%
- Koagulasneg. stafylokocker: S. epidermidis
- S. aureus
När visar sig infektioner i anslutning till ledprotser?
Tidigt: 85% inom 30 dgr
Hur når bakterierna ledprotesen?
Direkt inokulation (sätt att införa sjukdomsframkallande ämne i kroppen)
= Preop.
= Tidigt postop.
Hematogen spridning
Vad är patogenes till inf. i anslutning till ledprotser?
Biofilmskonceptet:
- Vidhäftning
- Proliferation/ formering av biofilm
- Släpp taget och sprid dig
Varför sk. biofilmer svåra att behandla?
1) Bildar skyddande barriär mot:
- Immunförsvaret
- Ab.
2) Första linjeförsvaret aktiveras sämre
3) Avdödningen är försvårad
4) Cellväggsab. har ingen/ sämre effekt på vilande/ icke-delande bakterier
Vad ska man komma ihåg om infektioner i leder?
Färre bakterier krävs för att etablera inf. på en yta jmf. med en genomblödd vävnad
Bakterier i biofilm: 100-1000x mindre känsliga för ab.
69 år, man, op. knäprotes pga. artros sen 3v
Under sårläkningstiden, bekymmer från op-ärr:
- Sekretion
- Rodnad
- Värmeökning
Vävnadsodling: s. aureus
Vad är detta?
Tidig postop. inf.: inom 3v
Vad kan sägas om tidig postop. infektion?
Lokala sårinf.-tecken dominerar
Bakterier kommer in periop., eller tidigt postop. via op.sår
Revision nödvändig
Vad är DAIR-behandling?
Behandling mot postop. protes-inf:
- Revision med antibiotika där protes är kvar
DAIR:
D = Debridement (kirurgisk vidgning av sår och fistlar samt borttagande av död vävnad för att underlätta läkning)
A = Ab.
I = Irrigation (sköljning, spolning av hålighet)
R = Retention (to keep something in place: i detta fall protes = behålla protes)
Vad kan sägas om en akut (hematogen) inf. i anslutning till ledproteser?
Föregåtts av sepsis/ frossa
Direkt nytillkommen ledsmärta
Tydligt virulenta bakterier: ger höjning CRP
Risk: hematogent nedslag första 2 år efter op.
Kan handläggas med DAIR, dvs: revision men protes kvar
Hur ser DAIR ut vid inf. i anslutning till ledprotes med stafylokocketiologi?
- Cellväggsab. initialt för att minska bakteriebördan
- Därefter: biofilmseradikering
Total behandlingstid: 3 mån
73 år, man, op. höftprotes pga. artros för 9 mån sen
Ihållande värk sedan op.
Kliniskt:
- Inga infektions/ inflammationstecken lokalt i huden
- Slätrtg: tidig lossning av höftprotes & periostal reaktion
Vävnadsodling:
- S. epidermidis
Vad är detta?
Kronisk höftprotesinf.
Vad kan sägas om kronisk infektion i anslutning till ledproteser?
Lång symtomduration
= smärta på djupet
Så småningom:
- Lokal rodnad
- Fistelbildning som tömmer sig till och från
Kan se:
- Ledutgjutning = ökad mängd ledvätska (med ultraljud)
- Lossning/ bendestruktion (radiologi)
CRP/ SR
- Normaliseras aldrig postop.
- Endast måttligt förhöjda
Hur behandlar man inf. i anslutning till ledproteser?
Symtomduration styr behandlingsalgoritm
Symtom < 3v (akut hematogen) = tidigt postop.
- Revidera
- Behåll protes
- Ab. med biofilmsaktivitet
Symtom > 4v postop. = sent postop. = 2stegs algoritm 1. Ta bort protes 2. Tillfälligt Spacer (Spacers är färdiggjutna i bencement om en metallkärna med ab. lokalt) 3. Systemiskt ab. 6v 4. Ny protes
Vad bör man göra om proteskirurgi känns utsiktslöst?
Överväg:
- Stelop.
- Amputation
Vad ska man ta med sig hem ang. ortopediska inf.?
Relevanta odlingar innan ab. sätts in
Misstänkta prostesinf.:
- Skickas till ortopedklinik
Symtomduration avgör val av behandlingsalgoritm
Postop. inf. ska handläggas på opererande klinik
Viktigt med gott samarbete mellan ortopeder och inf-läk.
