Föreläsning Ostesyntesmaterial Teorier bakom

Question 1

Vad är osteosyntes?

Answer 1

Operativt förenande av (brutna) bendelar

Question 2

Vad är BMU?

Answer 2

BMU
= basic multicellular unit

The Basic Multicellular Unit (BMU) is a wandering team of cells that dissolves an area of the bone surface and then fills it with new bone.

Question 3

Vad bygger upp det kortikala (diafysära) benet?

Answer 3

Se bild 56

Question 4

Skiljer sig metafysens uppbyggnad sig från diafysen?

Answer 4

Ja, helt annan uppbyggnad

Question 5

Vad är basala krav för frakturläkning?

Answer 5

Påverkan av: vaskularitet & komorbiditeter:

1. Osteogena celler
2. Osteoinduktivt stimulus
   - Mitogenes
   - Differentiering
   - Både lokala och systemiska faktorer
3. Gynnsam mekanisk miljö: lagom stress i frakturen
   - Olika för olika delar av kroppen

samt

Påverkan av given behandling

Question 6

Hur ser benets blodförsörjning ut?

Answer 6

Periostal blodförsörning: 2/3

Medullär blodförsörjning 1/3

Kärl kommer in pga. Haverska kanaler och Volkmanns kanal

Se bild 57

Question 7

När bildas hematom efter fraktur?

Answer 7

Sekunder till en vecka

Question 8

När bildas en mjuk kallus efter fraktur?

Answer 8

1-3v

Question 9

När bildas en hård kallus efter fraktur?

Answer 9

3 mån

Hård kallus = vävt ben
- Efter endokondral benbildning (Endokondrala benbildning eller indirekt benbildning är benbildning som sker inom en broskvävnad)

Question 10

När bildas remodellering med Haverska kanaler?

Answer 10

> 4 mån

Remodellering med Haverska kanaler (direkt benbildning)
= Ben läker utan ärr

Question 11

Hur mäter man rörelse i frakturen?

Answer 11

1. Genom att mäta “gap” & “delta-gap”

2 Ur detta kan man sedan räkna ut “strain” (=rörelse)

Se bild 58

Question 12

Vad krävs för att få kallus-läkning?

Answer 12

Lagom mycket “strain”:
- 10-30%

Se bild 59

Question 13

Vad finns det för “indirekt läkning” (ger kallus)?

Answer 13

Märgspik

Överbroande platta

Gips

Elastisk binda

Question 14

Hur skiljer sig benläkning mellan diafysärt och metafysärt ben?

Answer 14

Diafysärt ben:

1. Hematom
2. Brosk
3. Förbening
4. Kallus

Metafysärt ben:

1. Membranös benbildning
2. Ingen/ minimal kallus

Question 15

Vad är epifys, metafys och diafys?

Answer 15

Se bild 60

Question 16

Vad är “direkt läkning”?

Answer 16

Ingen rörelse mellan fragmenten
= absolut stabilitet

1. Kompressionsskruv
   - Vinkelrätt mot frakturen
   - Skruvgängorna drar endast i bortre kortex
2. Kompressionsplatta
   - Vid tvärfraktur
   - Frakturspringa får max vara: < 0,5 mm

Se bild 61

Question 17

Vilka olika frakturtyper finns?

Answer 17

1) Enkel fraktur
= två-fragmentsfraktur

2) Komplex fraktur
= fraktur med fler än två fragment

Question 18

När ska man använda vilken typ av läkning?

Answer 18

Indirekt läkning (ger kallus)

• Enkel fraktur
• Komplex fraktur

Direkt läkning, för:

• Enkel fraktur
• Ledengagerande fraktur

Question 19

Varför vill man osteosyntera pat. (att fraktur läker)?

Answer 19

Möjliggör tidig mobilisering

• Förhindrar medicinska komplikationer, multitrauma, lungemboli, pneumoni
• Minskar funktionella komplikationer: lednära frakturer

Question 20

Vad är definitioner av försenad läkning?

Answer 20

1. Non union
   = en fraktur som inte har, och inte heller kommer läka
2. Delayed union
   = en fraktur som tar längre tid att läka än förväntat

Question 21

När läker frakturer?

Answer 21

Se bild 62

Question 22

Vilka typer av icke-läkning finns?

Answer 22

1) Hypertrof pseudoartros
- Kallus bildas, men ben är ej läkt

2) Atrofisk (avaskulär) pseudoartros
- Benresorption: ingen kallus

Se bild 63

Question 23

Vad finns det för pat.-faktorer som påverkar läkning?

Answer 23

Rökning

Malnutrition

Immunosuppression

Question 24

Vad finns det för fraktur-faktorer som påverkar läkning?

Answer 24

Olika delar av skelettet läker olika bra

Energimängd som gett skadan

Infektion

Given behandling

Question 25

Hur ser infektionsrisken ut för frakturer?

Answer 25

Slutna frakturer

• 1-2% djupa infektioner
• 3-4% ytliga infektioner

Öppna frakturer
- 5-6 (-40)% djupa infektioner

Question 26

Vilka patogener syns ofta vid infektioner efter frakturer?

Answer 26

S. aureus (grampositiva): 30%

Koagulasneg. stafylokocker (s. epidermidis): 22%

Gramnegativa (ex. e. coli) : 10%

Question 27

Vad ska man göra om pat. får en inf. efter fraktur?

Answer 27

1. Odla
2. Städa kirurgiskt
3. Behåll osteosyntes-material
4. Behandla med riktad antibiotika

Question 28

Vad är ett osteon?

Answer 28

Ett osteon eller haverskt system är strukturen som bygger upp det mogna lamellära benet.

Osteonet består av haversk kanal, lameller, lacuner och volkmanns kanaler.

Haversk kanal
= Den haverska kanalen genomborrar osteonet i dess mitt och innehåller blodkärl och nerver. Den täcks av en bindvävshinna, endostiet.

Lamell
= Lamellerna sitter runt den haverska kanalen mellan interstitiella lameller men kan också sitta runt hela benet (cirkumferentiella lameller). Kalcifierat kollagen I är huvudsaklig komponent och bägge går parallellt i samma lamell, medan lamellerna sinsemellan kan ha olika riktning, vilket ger styrka från alla tänkbara håll.

Lacun
= Här ligger osteocyterna vars utskott går i canaliculi i ett nätverk. Utskotten kommunicerar också med blodkärlen.

Volkmanns kanal
= Kopplar ihop de olika haverska kanalerna

Se bild 56 & 326 & 327

Question 29

Vad är endokondral benbildning, och hur går den till?

Answer 29

Endokondrala benbildning eller indirekt benbildning är benbildning som sker inom en broskvävnad.

Det är den som står för benbildningen i långa rörben som tål belastning och tryck från flera riktningar.

1. Benbildning har en blueprint av hyalint brosk.
2. Benbildningen sker stegvis och tar sin början i en benmanschett som bildas runt broskblueprinten då cellerna i perikondriet blir osteogena.
3. Kondrocyterna växer sig sedan större tills de går i apoptos och bildar ett broskmatrix som förkalkas.
4. Detta matrix fungerar som grund för benbildningen.
5. Matrixet inhiberar diffusion varför de återstående kondrocyterna dör.
6. Matrixet penetreras av blodkärl och bindväv som för med sig osteoprogenitorceller, vilka differentierar till osteoblaster, som bildar osteoid, som kalcifieras sedan för att bli moget ben.