typfall njurcancer Flashcards
epidemiologi njurcancer
1200 fall/år
incidentiell upptäckt vanligast
män > kvinnor (7 vs 9e)
md 65
etiologi
rökning 30%
kraftig övervikt (+rökning): 50%
histologiska utseende - indelning
klarcellig - 70-80%
papillär njurcancer
- typ 1 och 2
krombofob
vad beror behandlingaalternativ på
tumörens egenskaper och utbredning
tidigare sjukdom och behandling
samsjuklighet
LM
AT, PS
hur verifierar man metastas från primärtumörer
UL-ledd punktion = vävnadsdiagnostik
bra att veta om man ska ge immunoterapi?
autoimmuna sjukdomar?
viktigt att veta om man ska ge tyrosin-kinas-hämmare
CVD
VTE
HT
vilka förändringar på lab kan ses vid njurcancer
hyperkalcemi
trombocyts, leukocytos
SR tresiffrigt
anemi
varför hyperkalcemi
minskad filtration
skelettmetastaser
vad heter de kriterier som speglar prognostiska riskfaktorer för tumörprogress
Hengs kriterier
hengs kriterier
prognostiska riskfaktorer för tumörprogress
- tid från diagnos till start av behandling < 1 år (dvs hur lång tid från primärdiagnos till recidiv)
- karnofsky PS < 80
- lågt Hb
- högt korrigerat Ca
- höga neutrofila
- trombocytos
låg risk - hög risk
utifrån befintliga riskfaktorer
- låg risk = inga riskfaktorer
- intermediär risk = 1-2
- hög risk >=3
vad har riskgrupperna för betydelse
påverkar md-överlevnad
låg risk: 40 månader
intermediär: 20
hög: 8
vilka recidivbehandlinoar finns?
lokalrecidiv: kirurgi
strålning: palliation mot skelettmetstas eller stereotaktisk strålning mot metastas
systemiska behandlingar
hur biter strålning på njurcancer
dåligt
cyt används också sällan vid njurcancer
kirurgi
ska alltid övervägas vid lokalt tumörrecidiv i kvarvarande njurparenkym efter partiell nefrektomi
om det kan göras radikalt
stereotaktisk strålbehandling
alternativ vid lokalrecidiv eller oligometastas
hur ser systembehandlingen ut vid recidiv för KLARCELLIG CANCER
BASERAS PÅ RISKGRUPP
behandling klarcellig njurcancer - systemisk behandling LÅG RISK
sunitinib eller pazopanib
sunitinib (sutent)
TKI
- PDGR
- VEGFR
- RET, c-KIT etc
pazopanib (votrient)
TKI
- VEGFR
- PDGFR
- c-KIT
behandling klarcellig njurcancer - systemisk behandling INTERMEDIÄR RISK
ipilimumab + nivolumab
behandling ges var 3e vecka, 4 kurer. Sedan singelbehandling nivolumab som ges var 4e vecka
behandling klarcellig njurcancer - systemisk behandling HÖG RISK
ipilimumab + nivolumab
ipilimumab
CTLA-4 hämmare
nivolumab
PD-1 hämmare
hur brukar man behandla recidiv vid icke klarcellig cancer
TKI
inga klara rekommendationer finns, generellt sämre prognos och behandlingseffekt
risk för biverkningar vid checkpoint hämmare
allvarliga autoimmuna biverkningar som kan kräva höga doser kortison och eller inläggning (30-40%)
i vissa fall krävs immunsupression: infliximab
allvarligaste biverkninganra
pneumonit
myokardit
BM
neurologiska symtom
PD-1-hämmare
nivolumab
pembrolizumab
vanliga biverkningar checkpoint-hämmare
alla organ kan drabbas, ibland flera organ samtidigt
- trötthet
- hudutslag, klåda
- kolit: allvarligt
- endokrina organ
- hepatit: allvarligt
- nefrit
- artrit
vad är negativt med att ge kortison
används för att lindra biverkningar MEN nedreglerar immunförsvar vilket ger sämre cancerbehandling
= värdera om man behöver behandla bivekrning
biverkningar TKI
HT!!!!
fatigue
handfot-syndrom
stomatit
smakförändring
illamående, diarre
trombos - arteriell och venösa
vad ge vid recidiv om patient inte tål immunterapi
TKI, t.ex. sunitinib
kan prova med olika TKI
