strålning 1 Flashcards
indelning joniserad strålning
= bildar joner i bestrålad vävnad
partikelstrålning
elektromagnetisk strålning
- ultraviolett, rtg, gamma
icke-joniserad strålning
radiovåg till synligt ljus = icke joniserande
radiovåg, mikrovåg, infrarött, synligt ljus
vad är elektromagnetisk strålning
vågrörelse/partikelström av fotoner
vanligaste strålbehandlingen
gamma strålning
uppkommer vid sönderfall av radionuklider
används ff.a. vid brakyterapi men inte vid extern strålning med linjär accelerator
hur går extern strålning till idag
vid extern strålterapi används linjär accelerator, som både kan stråla med elektroner och fotoner. Fotoner är vanligaste stråltypen idag
elektroner accelereras och träffar tungt material (target), elektroneras rörelseenergi omvandlas till bromsstrålning i form av fotoner som träffar vävnad och ger radiobiologisk effekt
vill man stråla med elektroner tar man bara bort target
när är partikelstrålning med elektroner bra
kort räckvidd i vävnad, bra om ytlig tumör
profylaktisk behandling av mamill inför bikalutamidbehandling som ger gynekomasti
når inte djup vävnad = mindre användsningsområde
partikelstrålning
elektroner
protoner
protoner
partikelstrålning
liten skala i sverige (uppsala)
fördel: bestämd räckvidd och stor precision, frisk vävnad kan skonas
används inte om osäker strålbehandlingsplan
hjärntumör, barn
radiobiologi: fotoner och elektroner
direkt verkan på DNA (fotoner)
indirekt effekt: spjälka H20, bildande av fria syreradikaler som skadar DNA
- dominerande effekt
brott på DNA
cellen försöker reparea
saknar fungerande reparationssystem
sämre lagning = celldöd
när störst känslighet för strålning
celler i mitos eller S-fas
dvs reparationsförmåga beror på cellfas
mål med strålning
celldöd samtliga tumörceller
skona frisk vävnad (inte möjligt i praktiken)
terapuetiskt ratio
skillnad i strålkänslighet frisk vs tumörceller ger ett terapuetiskt fönster
ratio ska vara så högt som möjligt, sannolikhet för bot ska vara högre än för komplikationer. Balansgång.
noggranhet krävs för att få rätt dos med stor tumöreffekt
Gray
Gy
absorberad dos av strålning till vävnad
1 Gy = 1 joule per Kg vävnad
fraktionering
uppdelning av behandling
variation i antal fraktioner beror på strålkänslighet och om strålning är enda behandling eller ej
antal fraktioner påverkar toxiciteten
hur stor totaldos kan man ge?
beror på lokalisation
vilka riskorgan som finns runt
konventionell fraktionering
std
mål bot
2 Gy fraktion/dag, 5 dagar per veckan
hypofraktionering
vanligt vid palliation - symtomlindrande effekt t.ex. skelettmetastaser
högre dos (> 2 Gy)
vanlig fraktioneringsmönster är
- 4 Gy x 5
- 3 Gy x 10
börjar blir större del av kurativ behandling, t.ex. för bröstcancer
hyperfraktionering
Används sällan, dos < 2 Gy
patofysiologi fraktioneringsprincipen
förstärker skillnad i reparationsförmåga som finns mellan frisk och sjuk vävnad
friska celler skadas också av strålning, men kan återhämta sig. Friska celler kräver 6 h för att alla skador på DNA ska repareras. Sätt att minska svåra biverkningar
hypoxiska celler ger sämre strålkänslighet, syre är viktig för biologisk effekt via ökad produktion av radikaler. Syre hämmar även reparationsförmåga av enkelsträngande brott genom att sätta sig på brottytan.
= fraktion = reoxygenering = ökad strålkänslighet
desto mindre tumör desto högre syrekoncentration och strålkänslighet
strålkänslighet variation mellan tumörer (även variation inom tumörgrupper finns)
hög: seminom, lymfom
måttlig: skivepitel, prostata och bröstcancer
låg: sarkom, gliom, melanom
konkomittant
radiokemoterapi, dvs kombination av modalitet
sekventiell
strålning ges efter avslutad cyt
