strålning 2 Flashcards
planering inför behandling
dosplan-CT
target ritning
dosplanering
behandling
dosplan-CT
vanlig CT
syfte att placera patient inför behandling
ev. hjälpmedel för fixering, guldmarkörer (prostata innan dosplans-CT)
syftar till reproducerbarhet vid behandling
hjälpmedel för target-ritning
MR: prostata, hals-huvud-hjärna
PET-CT
4D-CT
man matchar CT och MR bilder (t.ex. PC) för att kunna göra bättre target-ritningar. Man kan då minska marginal från CTV-PTV: därmed minskar även biverkningar
hur minimerar man biverkningar
håll nere PTV!!!
storlek beror på
- positionsorsäkerhet
- rörelseosäkerhet
target-ritning
ritar in det man ska stråla + riskorgan
varierar med typ av cancer och syfte med behandling, man räknar med att det finns cancer utanför området som ses på rtg, därmed adderar man CTV. CTV får ordinerad maxdos
pga rörelseosäkerhet + positionsosäkerhet som gör att CTV kan missas adderas PTV (marginal till CTV), därmed får CTV ordinerad dos. Marginal varierar med organ och hur säker man är på att träffa CTV varje gång
vilka volymer ritas in vid target-ritning
- gross target volume = känd tumörväxt
- clinical target volume = misstänkt tumörväxt runt tumören
- planning target volume = marginal som garanterar att CTV får önskad behandling vid varje tillfälle. Får ordinerad dos i syfte att täcka CTV varje gång
riskorgan
relevanta riskorgan ritas in vid target-ritning
mål: så låg dos som möjligt, betydelse för biverkningar. Men den ordinerade dosen i target-volymen ska uppnås
parallella organ (lever, njure, lunga kan man klara att förlora en del av vävnaden
seriella organ som RM: risk för tvärsnittlesion om man överskrider maxdos
konventionell dosplanering
dosplanerare lägger fält efter den kunskap och erfarenhet som finns
siktar på högsta dos i target-volymen och liten riskdos
invers dosplanering
datorn ritar in fält utefter vad man vill stråla och vilka doser
HU (houndsfield-värden)
attenueringsgrad
ges via CT
(algoriterman kan räkna ut HU för MR)
behöver HU för att avgöra dos till target
hur är en linjär accelerator uppbyggd?
gantry: fotoner och strålar kommer ut från gantry, riktar strålning
multi-leaf-collimator (MLC)
- anpassas mot PTV och tar hänsyn till riskorgan
- anpassar strålfältens gång
VMAT
volumetric modulated arc therapy
maskin/gantry roterar runt patient för att skydda känsliga delar. Krav på dos till target-organ och riskorgan.
vad är konventionell strålning vs IMRT
vid konventionell strålbehandling finns homogena fält, gantry står still. Man öppnar strålningsfälten från ett håll.
Vid IMRT (intensity modulated radiotherapy) rör sig MLC under strålningen, det optimerar och ger jämn dosfördelning till tumören. Mindre dos till riskorgan.
matchning vid strålning
laser
på strål-appart finns även slät-rtg som kan användas för att matcha skelett med dosplan-CT
guldmarkörer vid PC
andningsanpassning
hur fungerar andningsanpassning
används vid BC då hjärta ligger bakom bröst
andningsstyrd strålning (depp inspiration breath hold), strålar i det läget för att minska risk för komplikationer
stereotaktisk strålbehandling
stereotaxi = fixerad
- höga doser, små områden, få fraktioner
gäller små behandlingsvolymer < 5 cm
hög fraktionsdos: 7-20 Gy per fraktion
få fraktioner : 1-5 st (8)
ablativa doser, man räknar inte med att spara vävnad omkring = strålkniv.
Därmed kan man inte ha stora tumörer eller volymer.
vanliga organ för stereotaxi
hjärna
lunga
hur planerar man för stereotaxi
4D-CT för optimal matchning
vid dosplan-CT gör man CT x 10 på rad för att se tumören i alla lägen, måste vara säker på att träffa tumör vid bhandling. MR behövs ofta för target-ritning hjärntumör
matchning med CT inför varje behandling (cone-beam CT=CBCT).
gamma-kniv
kobolt-stråle
cirka 200 CO strålar träffar liten punkt i hjärnan
används om 1-7 metastaser, 1-30 mm
monitorering av ram krävs
finns bara på karolinska
brachyterapi
strålkälla inne eller i närheten av tumör
relativt begränsad tumörvolym
hög dos till tumör utan att frisk vävnad skadas
ofta intrakavitär behandling (gyn) eller operativa ingrepp där strålkälla placeras i tumör
SEEDs
typ av brachyterapi
används inte mer
radioaktiva frön Jod 125 vid PC
palliativ strålning av skelettmetastaser
8 gy x 1
partiell effekt 60%
komplett respons 25%
smärtlindrande syfte
sätt att visualisera dosfördelning, metoder för att underlätta bedömning om riktlinjer för PTV uppfylls
isodoslinjer: pixlar med given dosnivå binds samman till linjer, dosgradient avgörs av täthet mellan isodoslinjerna
colour wash: färg i varje pixel beroende på absorberad dos
dos-volym-histogram
visar andel av ritad struktur som får given dos eller mer
kan utläsa statisitk ur histogramet, indikator för risk att drabbas av strålskador utifrån absorberad dos
gränsvärden finns för dos och volym av organ. Beroende på organets uppbyggnad är fortsatt funktion relaterad till maximala dosen (t.ex. för medulla (seriellt)) eller medeldosen (t.ex. parotis (parallellt)).
data kan hämtas ur en statistisk sammanställning
när planen är klar
utvärdera:
isodos visuellt
DVH statistiskt
target-täckning: gränsvärden för rekommendation och indikationer
plan sätts och kontrolleras av fysiker
dosplan-ron
plan godkänns och signeras av onkolog
allt låses då, behandling kan inte ändras
kontroller av sjukhusfysiker etc
behandling kan påbörjas
enligt strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter
vid extern strålterapi och brachyterapi ska varje dosplan godkännas i ett forum där en sjukhusfysiker, läkare samt personer med ytterligare kompetens kan kan behövas delta.
Den godkända planen ska signeras av både läkare och sjukhusfysiker i ett individuellt behandlingsprotokoll för varje patient.
