strålning 2

Question 1

planering inför behandling

Answer 1

dosplan-CT

target ritning

dosplanering

behandling

Question 2

dosplan-CT

Answer 2

vanlig CT

syfte att placera patient inför behandling

ev. hjälpmedel för fixering, guldmarkörer (prostata innan dosplans-CT)

syftar till reproducerbarhet vid behandling

Question 3

hjälpmedel för target-ritning

Answer 3

MR: prostata, hals-huvud-hjärna

PET-CT

4D-CT

man matchar CT och MR bilder (t.ex. PC) för att kunna göra bättre target-ritningar. Man kan då minska marginal från CTV-PTV: därmed minskar även biverkningar

Question 4

hur minimerar man biverkningar

Answer 4

håll nere PTV!!!

storlek beror på

• positionsorsäkerhet
• rörelseosäkerhet

Question 5

target-ritning

Answer 5

ritar in det man ska stråla + riskorgan

varierar med typ av cancer och syfte med behandling, man räknar med att det finns cancer utanför området som ses på rtg, därmed adderar man CTV. CTV får ordinerad maxdos

pga rörelseosäkerhet + positionsosäkerhet som gör att CTV kan missas adderas PTV (marginal till CTV), därmed får CTV ordinerad dos. Marginal varierar med organ och hur säker man är på att träffa CTV varje gång

Question 6

vilka volymer ritas in vid target-ritning

Answer 6

1. gross target volume = känd tumörväxt
2. clinical target volume = misstänkt tumörväxt runt tumören
3. planning target volume = marginal som garanterar att CTV får önskad behandling vid varje tillfälle. Får ordinerad dos i syfte att täcka CTV varje gång

Question 7

riskorgan

Answer 7

relevanta riskorgan ritas in vid target-ritning

mål: så låg dos som möjligt, betydelse för biverkningar. Men den ordinerade dosen i target-volymen ska uppnås

parallella organ (lever, njure, lunga kan man klara att förlora en del av vävnaden

seriella organ som RM: risk för tvärsnittlesion om man överskrider maxdos

Question 8

konventionell dosplanering

Answer 8

dosplanerare lägger fält efter den kunskap och erfarenhet som finns

siktar på högsta dos i target-volymen och liten riskdos

Question 9

invers dosplanering

Answer 9

datorn ritar in fält utefter vad man vill stråla och vilka doser

Question 10

HU (houndsfield-värden)

Answer 10

attenueringsgrad

ges via CT

(algoriterman kan räkna ut HU för MR)

behöver HU för att avgöra dos till target

Question 11

hur är en linjär accelerator uppbyggd?

Answer 11

gantry: fotoner och strålar kommer ut från gantry, riktar strålning

multi-leaf-collimator (MLC)

• anpassas mot PTV och tar hänsyn till riskorgan
• anpassar strålfältens gång

Question 12

VMAT

Answer 12

volumetric modulated arc therapy

maskin/gantry roterar runt patient för att skydda känsliga delar. Krav på dos till target-organ och riskorgan.

Question 13

vad är konventionell strålning vs IMRT

Answer 13

vid konventionell strålbehandling finns homogena fält, gantry står still. Man öppnar strålningsfälten från ett håll.

Vid IMRT (intensity modulated radiotherapy) rör sig MLC under strålningen, det optimerar och ger jämn dosfördelning till tumören. Mindre dos till riskorgan.

Question 14

matchning vid strålning

Answer 14

laser

på strål-appart finns även slät-rtg som kan användas för att matcha skelett med dosplan-CT

guldmarkörer vid PC

andningsanpassning

Question 15

hur fungerar andningsanpassning

Answer 15

används vid BC då hjärta ligger bakom bröst

andningsstyrd strålning (depp inspiration breath hold), strålar i det läget för att minska risk för komplikationer

Question 16

stereotaktisk strålbehandling

Answer 16

stereotaxi = fixerad
- höga doser, små områden, få fraktioner

gäller små behandlingsvolymer < 5 cm

hög fraktionsdos: 7-20 Gy per fraktion

få fraktioner : 1-5 st (8)

ablativa doser, man räknar inte med att spara vävnad omkring = strålkniv.

Därmed kan man inte ha stora tumörer eller volymer.

Question 17

vanliga organ för stereotaxi

Answer 17

hjärna

lunga

Question 18

hur planerar man för stereotaxi

Answer 18

4D-CT för optimal matchning

vid dosplan-CT gör man CT x 10 på rad för att se tumören i alla lägen, måste vara säker på att träffa tumör vid bhandling. MR behövs ofta för target-ritning hjärntumör

matchning med CT inför varje behandling (cone-beam CT=CBCT).

Question 19

gamma-kniv

Answer 19

kobolt-stråle

cirka 200 CO strålar träffar liten punkt i hjärnan

används om 1-7 metastaser, 1-30 mm

monitorering av ram krävs

finns bara på karolinska

Question 20

brachyterapi

Answer 20

strålkälla inne eller i närheten av tumör

relativt begränsad tumörvolym

hög dos till tumör utan att frisk vävnad skadas

ofta intrakavitär behandling (gyn) eller operativa ingrepp där strålkälla placeras i tumör

Question 21

SEEDs

Answer 21

typ av brachyterapi

används inte mer

radioaktiva frön Jod 125 vid PC

Question 22

palliativ strålning av skelettmetastaser

Answer 22

8 gy x 1

partiell effekt 60%

komplett respons 25%

smärtlindrande syfte

Question 23

sätt att visualisera dosfördelning, metoder för att underlätta bedömning om riktlinjer för PTV uppfylls

Answer 23

isodoslinjer: pixlar med given dosnivå binds samman till linjer, dosgradient avgörs av täthet mellan isodoslinjerna

colour wash: färg i varje pixel beroende på absorberad dos

Question 24

dos-volym-histogram

Answer 24

visar andel av ritad struktur som får given dos eller mer

kan utläsa statisitk ur histogramet, indikator för risk att drabbas av strålskador utifrån absorberad dos

gränsvärden finns för dos och volym av organ. Beroende på organets uppbyggnad är fortsatt funktion relaterad till maximala dosen (t.ex. för medulla (seriellt)) eller medeldosen (t.ex. parotis (parallellt)).
data kan hämtas ur en statistisk sammanställning

Question 25

när planen är klar

Answer 25

utvärdera:

isodos visuellt

DVH statistiskt

target-täckning: gränsvärden för rekommendation och indikationer

plan sätts och kontrolleras av fysiker

Question 26

dosplan-ron

Answer 26

plan godkänns och signeras av onkolog

allt låses då, behandling kan inte ändras

kontroller av sjukhusfysiker etc

behandling kan påbörjas

Question 27

enligt strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter

Answer 27

vid extern strålterapi och brachyterapi ska varje dosplan godkännas i ett forum där en sjukhusfysiker, läkare samt personer med ytterligare kompetens kan kan behövas delta.

Den godkända planen ska signeras av både läkare och sjukhusfysiker i ett individuellt behandlingsprotokoll för varje patient.