Olika cancersorter Flashcards

1
Q

Hur kan man undersöka coloncancer?

A
  • Blod i avföringen, ta avföringsprov för FHb (minst 3ggr)
  • Palpera buk och perrektum, kan ofta känna tumör
  • Rektoskopi, rör med lampa, kommer ca 15-20 cm

Mer undersökning, till colorektalkirurg, gör coloskopi ser hela colon. Kan göra biopsi, vill inte ta för mycket, kan orsaka blödning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur ser den patologiska histologin ut i colon?

A
  • Förgrenade kryptor, inga runda lumen, ser stjärnformade ut

- Mycket celldelning som sker högt upp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur bevisar man att det är cancer?

A

Cellerna har tagit sig genom basalmembranet. Atypiska celler finns i muscularis mucosa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka gener är det som är skadade vid sporadisk colorektalcancer?

A
  • APC, tumörsuppresorgen. Reglerar B-catenin nivån. Utslagen funktion –> ökat B-catenin –> ökad proliferation
  • KRAS, onkgen, gaspedal driver proliferation. Muterad –> gas hela tiden
  • SMAD4 syntetiserar normalt TGF-beta, mutation –> minskat TGF-beta –> ökad proliferation
  • TP53, stoppar cellcykeln, uppreglerar p21.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad finns det för tecken på att det skulle vara en ärftlig form av coloncancer?

A
  • Unga drabbas
  • Återkommande tumör
  • Har någon i familjen haft?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad heter den ärftliga formen av coloncancer, och hur fungerar den?

A

Lynch
MLH1 och PMS2 sitter ihop. Blir MLH1 utslagen fungerar inte PMS2 heller. Krävs dubbehit för att slå ut.
Det blir en mutation i missmatch repair

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur fungerar den epigenetiska vägen för coloncancer?

A

metylering i promotorregionen –> BRAF skrivs inte som det ska. Kan hypermutera MLH1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad finns det för riskfaktorer för njurcancer?

A
  • Tobaksrökning
  • Obesitas
  • Asbest
  • Bensin
  • Lösningsmedel
  • Kadmium
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka symtom/fynd –> välgrundad misstanke till njurcancer?

A
  • makrohemturi >40år
  • makrohematuri <40år med riskfaktor
  • misstanke vid bilddiagnostik
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad finns det för orsaker till makroskopisk hemturi?

A
  • Tumörer (njurcancer, njurbäckencancer, utertärcancer, urinblåsecancer, prostata cancer, BPH)
  • Konkrement (njure, uretär, urinblåsa)
  • UVI
  • Iatrogen orsak (typ KAD)
  • Trauma
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad finns det för symtom på njurcancer?

A

“Too late triade”

  • flanksmärta
  • makroskopisk hematuri
  • palpabel knöl

Ospecifika symtom:

  • hypertoni
  • polycytomi
  • feber
  • minskad vikt
  • hyperkalcimi
  • trombocytos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka är de vanligaste ställena att metastasera till för njurcancer?

A
  • Lunga och mediastinum

sen kommer skelett, lever, hud och hjärna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad finns det för olika typer av njurcancer?

A
  • Klarcellig njurcancer
  • Papillär njurcancer
  • Kromofob njurcancer
  • Collecting duct
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad kännetecknar klarcellig njurcancer?

A

vanligaste njurcancer, 70-80%
innehåller mkt fett –> ser gul ut makroskopiskt, sköljs ut vid hiso –> blir klar
alveolära nästen, tydliga cellgränser, klar cytoplasma
hög vaskulär –> blöder mkt vid snitt
utgår från proximala tubuli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad kännetecknar papillär njurcancer?

A

10-15%
ser histologiskt ut som papiller
är hypovaskulär, väl avgränsad med fibrös kapsel
ursprung proximala tubuli
Vanlig vid ärftliga former, kromosom 7 och 17 drabbas
NS och polycystisk njursjukdom –> ökad risk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad kännetecknar kromofob njurcancer?

A

3-5%
Färgar inte in så mycket, har stora platta sjok, distinkta cellgränser, riklig cytoplasma, russinliknande kärnor med haloring
Makroskopiskt - liknar klarcellig
Lite mindre farlig

17
Q

Collecting duct

A

1%

kan likna urotelialcancer

18
Q

Hur behandlar man njurcancer?

A

Radikal nefrektomi/ nefronsparande kirurgi
minimalt invasiva metoder utvecklas, ex bränna bort tumör
klassisk cancerbehandling ger mkt begränsad aktivitet
Extern strålbehandling bra vid palliativ vård

19
Q

Vad räknas in i urotelial cancer?

A

njurbäcken, urinledare, urinblåsa och urinrör

20
Q

Vilka olika typer av blåscancer finns det?

A
  • urotelial 90%
  • skivepitel 5-10%
  • adenocarcinom, småcellig cancer och sarkomatös cancer 3-5%
21
Q

Vilka symtom finns det på urotelial cancer?

A
  • blåskatarr liknande symtom
  • makroskopisk hematuri
  • dysuri
22
Q

Vad finns det för riskfaktorer till urotelial cancer?

A
  • Rökning
  • vissa kemiska ämnen
  • cancer i uretär/njurbäcken ökar risk för i blåsan
  • förbränningsgaser från kol
  • gummi- och färgindustrin
23
Q

Hur utreder man urotelial cancer?

A
  • Nedre urinvägar, uretrocytoskopi
  • Övre, DT, minst 3 faser
  • Transuretal resektion (TUR-B) för att avlägsna tumör så patolog kan bedöma.
24
Q

Hur behandlar man urinblåsecancer?

A
  • Ytlig avlägsnas med TUR-B. Ganska ofta recidiv, men sällan invasiv. Täta recidiv/ carcinoma in situ, kemoterapi eller immunterapi med BCG. Regelbunden kontroll med cytoskopi, och urincytologi
  • Stadie T1, inte muskel invasiv, med i lamina propria –> aggressiv terapi
  • muskelinvasiv –> radikal cystektomi kombinerat med urinavledning. Brickerdeviation vanligast
  • Metastaserande blåscancer, ibland kemoterapi, men ofta ganska dålig effekt
25
Q

Hur behandlar man cancer i njurbäcken och uretär?

A

Nurfouretärektomi, hela njuren + urinledaren enda ner i urinblåsan tas bort

26
Q

Vad finns det för riskfaktorer till Lungcancer?

A
  • Rökning
  • Radon
  • Asbest
27
Q

Vad kännetecknar en benign tumör i lungan?

A

Hamartoma, ser ut som popcorn på lungröntgen.

Innehåller brosk, fibrösvävnad, epiteliala klyftor med cilierat/ icke cilierat cylindriskt epitel

28
Q

Vad finns det för symtom på lungcancer?

A
  • Hoste
  • Viktnedgång
  • Trötthet
  • Stridor vid auskultation
29
Q

Hur utreder man lungcancer?

A
  • Lungröntgen, jämföra med tidigare bilder, förändrats typer på malign
  • Diagnos kräver biopsi
  • Bronkoskop bra bit ner i luftvägarna, kan göra alveolärt lavage (BAL)
  • EBUS, bronkoskopi med ultraljudsprob, kan se utanför luftträdet
  • DT/PET, PET kan diagnostisera och undersöka metastasering
30
Q

Vad finns det för grupper av lungcancer?

A
  • Små cellig
  • Icke småcellig
  • Adenocarcinom
  • Skivepitelscancer
  • Storcellscarcinom
31
Q

Vad karakteriserar småcellig lungcancer?

A
  • 15%
  • äldre patienter, ffa rökare
  • utgår från bronken, höggradig tumör sprids snabbt till lymfkörtlar i mediastinum, även till andra organ
  • kan leda till extra hormonproduktion, är neuroendokron, ex ACTH
  • celler bildar solid matta, dåligt differentierade
  • ofta metastaserat vid diagnos –> dålig prognos, går inte att operera.
  • Behandlas med kemoterapi + ev radioterapi
32
Q

Vad karakteriserar adenocarcinom?

A
  • 50-70%
  • ffa rökare, men största gruppen för icke-rökare, kvinnor och <45år
  • bildar olika mönster, papillär eller acini
  • perifiert i ovanloberna, kan vandra centralt och sprida sig under pleuran
  • central ärrbildning på röntgen
  • bildas det körtlar –> hög differentiering
  • Immunohisto, cytokeratin 7 och TTF-1
  • Adenocarcinoma in situ - förstadie till cancer, tumören växer ovan på
33
Q

Vad karakteriserar skivepitelscancer?

A
  • 20-25%
  • central tumör, central kaviterin, hålrum full av nekroser
  • Kan ockludera bronkial lumen
  • ska likna hud, gör det = hög differentiering = bra
  • immunohisto, cytokreation 5 och p63
34
Q

Vad karakteriserar storcellscarcinoma?

A
  • 5-10%
  • stor association med rökning
  • låg differentierade, liknar ingen av de tidigare
  • centralt eller perifiert i lungan
  • bildar solid matta
35
Q

Hur behandlar man alla icke småcelliga?

A

De flesta går att operera, men svara dåligt på kemoterapi.

Nya behandlingar riktade specifikt mot muterade generna

36
Q

Vad är cancer i pleuran?

A
  • Mesiteliom
  • ffa män
  • pga asbestexponering (4-5år efter), ännu större risk om man dessutom röker
  • breder ut sig i hela pleuran
  • dålig prognos, flesta dör inom 2år