Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Tenta P K3 > Klaffvitier > Flashcards

Klaffvitier Flashcards

1
Q

Vad menas med en stenos?

A

klacifiering eller ärrbildning –> klaffen kan inte öppnas helt. Blodflödet blir lidande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad har aortastenos för symtom?

A
  • andfåddhet vid ansträngning
  • bröstsmärta vid ansträngning
  • yrsel vid ansträngning
  • (plötslig död)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vad finns det för orsaker till aorta stenos?

A
  • degeneration –> förkalkning
  • bikuspid klaff
  • fibros
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad finns det för riskfaktorer som kan leda till fibros som sen kan leda till aorta stenos?

A
  • hypertoni
  • manligt kön
  • ev genetik
  • diabetes
  • rökning
  • lipidrubbningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad kan man känna när man palperar hjärtat vid en aorta stenos?

A
  • systolisk frémissement
  • trög carotis puls
  • tidsförlängd, kraftig iktus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur ska en normal aorta klaffarea vara, och hur ser den ut vid stenos?

A 
Normal: 3-4 cm2
Lätt förträngd <1,9 cm2
Måttlig förträngd <1,2 cm2
Tät stenos <1 cm2
Får symtom när arean <1,5cm2
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur går patofysiologin till vid aortastenos?

A 
koncentrisk hypertrofi (tjock vägg) vänster kammare pga måste jobba hårdare för att få ut blodet --> mindre diastole --> mindre påfyllnad av kranskärlen --> ischemi vid anstränging
Sekundärt till koncentrisk hypertrofi, stelare kammarvägg --> vänster förmak måste jobba hårdare --> koncentrisk hypertrofi förmak. Kan ännu senare sprida sig till hö kammare och få hs, men sent i förloppet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur ser prognosen ut för aorta stenos?

A

Man är asymtomatisk jättelänge, börjar få symtom –> kraftigt försämrad överlevnad utan intervention
Ventrikeltakykardier vanligaste dödsorsaken. Kammarhypertrofi –> mer muskler –> fibros –> takykardi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur behandlar man aortastenos?

A

LM mot hs och angina

  • Klaffbyte, biologisk/mekanisk
  • biologisk från gris/kalv. Kortare hållbarhet, men kräver inte livslång behandling med Waran. Används vid högre ålder eller om antikoagulantia anses olämpligt
  • mekanisk, kräver livslång behandling med antikoagulantia, än så länge bara Waran som funkar
  • TAVI, de som löper hög risk vid öppen kirurgi, men blir vanligare för andra också. A.femoralis –> genom klaffen med ballong. Ballong spränger ut klaffen i väggen. Inne i ballongen, ny klaff som hängs upp i kalket som finns
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur utreder man aorta stenos?

A
  • Auskultation, systoliskt crescendo- decrescendo, lågfrekvent ljud. Max I2 dx, fortlätt till carotiderna
  • Vilo EKG, normalt, alt. VK hypertrofi
  • Röntgen, kan visa förkalkning och/eller hjärtförstoring
  • Ekokardiografi, visulariserar och graderar klafförkalknigen, VK-funktion och väggtjocklek
  • Doppler, max flödeshastighet. Kan räkna ut tryckskillnaden och ostearea P=4 x v^2
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad finns det för orsaker till mitralis stenos?

A
  • REUMATISK FEBER
  • medfödda fel
  • endokardit
  • del av degenerativ sjukdom
  • SLE
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är reumatisk feber?

A

fås ofta 1-4 v. efter streptokockinflammation. Angriper kollagen
Behandlas med penicillin, antiinflammatoriskt LM, ASA i hög dos
Angriper klaffseglens slutningslinjer –> sammanväxt av kommisurer och kalkinlagring

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad får man för symtom vid mitralis stenos?

A
  • Andfåddhet
  • Orkeslöshet
  • Yrsel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad kan man kliniskt hitta vid mitralis stenos?

A
  • Dyspné
  • Ortopné
  • Lungödem
  • Hemoptys
  • Höger sidig hs med leverstas, acsites och underbensödem
  • förmaksflimmer
  • låg hjärtminutvolym
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är patofysiologin bakom mitralis stenos?

A

Klaffe förträngd –> svårare att pumpa blod ut i kammare –> tryckbelastning. VF –> koncentrisk hypertrofi, blir dilatation –> sprider sig till lungkretsloppet, lungödem. VK påverkas inte, kan sprida sig till HK

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur diagnostiserar man mitralis stenos?

A
  • Auskultation - opening snaps diastoliskt. Diastoliskt blåsljud, presystolisk accentuering. Max över apex
  • EKG, p-vågs förändringar som talar för VF alternativt grova flimmervågor vid förmaksflimmer
  • Ekokardiografi, förtjockade klaffar, minskade klaffrörelser, ökad mängd klaffkalk, förstoring VF
  • Doppler för att beräkna storlek
  • Arbetsprov, anamnetiska asymtomatiska, kombineras med fördel med EKO
17
Q

Hur behandlar man mitralis stenos?

A
  • Beta-blockad –> minskad HF och längre tid i diastole
  • PTMV, dilatera upp med ballong. Fibrotiska delarna spricker upp. Kan behövas göras flera ggr, vill inte spränga för mycket –> insufficiens. Kan göras 3-4ggr
  • Klaffbyte. Pga många är unga –> mekanisk klaff. Ska inte göras till gravida/de som vill bli gravida pga Waran behövs. Kan köpa sig tid med PTMV
18
Q

Vad finns det för orsaker till mitralis insufficiens?

A
  • endokardit –> klaffen förstörs
  • prolaps, helt segel åker in i förmak
  • fel i upphägningen av klaff = primär orsak
  • VK dilatation, vidgas –> sluter inte tätt (sekundär orsak)
19
Q

Vad får man för symtom vid mitralis insufficiens?

A
  • trötthet

- andfåddhet

20
Q

Vad är patofysiologin bakom mitralis insufficiens?

A

Volymbelaastning VF –> dilatation, inget man pratar om. Volymbelastad VK pga pumpar ut det man normalt skulle + det som åkte tillbaka förra gången.
Muskelfibrerna sträcks ut –> större hävarm –> större kraft (exentrisk hypertrofi)
Stor SV –> stor pulsvåg med ökat systoliskt och minskat diastoliskt BT
Akut insufficiens vid ex MI, dilatation hinner inte ske –> plötslig tryckökning och lungödem

21
Q

Hur utreder man mitralis insufficiens?

A
  • Auskultation, högfrekvent systolikst blåsljud, max apec
  • EKO, ser dilatation
  • Försvagad carotis puls
  • Hävande, lateralförskjuten iktus. Pulsationer över apex
  • ViloEKG, P-mitrale, VK hypertrofi, förmaksflimmer
22
Q

Hur behandlar man mitralis insufficiens?

A
  • Diuretika mot HS
  • Hypertenision –> ökat afterload = inte bra, sänk BT med vasodilaterare och ACE-hämmare
  • Digitalis och antikoagulantia mot flimmer
  • Klaffprotes/klaffplastik
23
Q

Vad finns det för orsaker till aorta insufficiens?

A
  • aorta dissektion –> valvarean ökar
  • aorta stenos
  • aneurysm aortarot/descendens
  • endokardit
  • bicuspid aorta klaff
24
Q

Vad får man för symtom vid aorta insufficiens?

A
  • trötthet
  • bensvullnd
  • hs senare
25
Q

Vad är patofysiologin bakom aorta insufficiens?

A

Ökad blodmängd till VK –> volymbelastning –> excentrisk hypertrofi. EF ökar för att upprätthålla adekvat nettoflöde –> högt pulstryck
Akut insufficiens, kompensationsmekanismer hinner inte utvecklas. Får lungödem och försämrad koronarflöde

26
Q

Hur diagnostiserar man aorta insufficiens?

A
  • Palpation, snabb 2 fasig karotispuls, hävande lateral förskjutning
  • Auskultation, diastolisk decrescendo biljud. Punktum max I3-4 sin, patient lätt framåtlutad
27
Q

Hur behandlar man aorta insufficiens?

A

Hypertoni - ACE-hämmare, kalicum block

Byta klaff, ev sista delen av aortan

Tenta P K3 (39 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions