Hjärtat

Question 1

Vad är perikardiet?

Answer 1

Hjärtsäck, består av visceralis och parietalis

Question 2

Vad är endokardiet?

Answer 2

Hjärtväggen, består av:

• endokardiet längst in
• myokardiet själva muskeln
• epikardiet längst ut

Question 3

Hur går retledningen till?

Answer 3

sinusknutan –> förmakarna –> AV-noden, stannar ett tag (fördröjning) –> His Bunt –> hö och vänster skänkel längs kammarseptum.
Vä delas upp i posterobasala och anterolaterala grenen –> purkinjefibrer

Question 4

Vad menas med etopisk pacemaker?

Answer 4

pacmaker aktivitet från annat ställe än sinusknutan

Question 5

Hur sker depolariseringen till?

Answer 5

SA-nodens fibrer, vilopotential -55 - -60mV. Läcker Na+ –> membranpotential -40mV –> depolarisering, Ca2+ och Na+ öppnas

Question 6

Hur påverkar parasympaticus hjärtat?

Answer 6

Vagus utsöndrar ACH, aktiverar muskargina receptorer –> minskad aktivitet sinusknutan

Question 7

Hur påverkar sympatikus hjärtat?

Answer 7

• Noradrenalin genom B-1-receptor –> positiv inotrop (kontraktilitet) och konotrop (hastighet) effekt
• konstant tonus i kärlen via alfa-1-receptorer
• även b-2-receptorer i kärlbädd –> vasodilatation

Question 8

Beskriv slutdiastolisk volym, slutsystolisk volym och slagvolym

Answer 8

• Slutdiastolisk volym, så mkt kamrarna fylls i diastole 110-120ml
• Slutsystolik volym, det som finns kvar i kammaren efter systole 40-50ml
• Slagvolym, det som pumpas ut på ett slag, ca 70ml

Question 9

Vad bestämmer slagvolymen?

Answer 9

preload, afterload och inotropi

Question 10

Vad är ejektionsfraktion?

Answer 10

Hur stor del av diastoliska volymen pumpas ut vid varje slag

Question 11

Vad är preload?

Answer 11

Graden sträckning innan fyllnad. Mer sträckning och kraftig fyllnad –> kraftigare kontraktion = Frank-Starling mekanism

Question 12

Vad är afterload?

Answer 12

Trycket i aorta som måste överstigas för att aortaklaff ska öppnas och systole börja

Question 13

Hur påverkas det venösa återflödet?

Answer 13

Påverkas av ventrycket
Diafragman ner, –> ökat tryck i bukhålan –> blod upp mot HF
Sympatikus och skelettmuskulaturpumpen

Question 14

Hur undersöker man hjärtat?

Answer 14

1. anamnes
2. Klinisk undersökning, (blek, cyanos, benödem, övervikt) Halsvenstas - tecken på förhöjt tryck HF, bla vid hs
3. Thorax och lungundersökning, sibilanta ronki kan höras vid hs
4. Palpation av pulsar
   * carotis speglar aorta. Stenos –> trög med fördröjd uppgång alt. vibrationer. Insufficiens, snärtig med snabb uppgång
   * Radialis, ska vara liksidig, olika starka talar för ateroskleros
   * Femoralis, samtidigt som carotis, bedöm styrka, uppgång och vibrationer
   * Tibialis posterior och dorsalis pedis, försvagade/saknas vid kärlsjukdom
5. BT mätning >15mmHg skillnad hö/vä tyder på stenos. Inte sjunka på mer än 10mmHg liggande –> stående. Ankel/brachialindex mellan 1-1.2
6. Hjärtundersökning

Question 15

Hur gör man en specifik hjärtundersökning?

Answer 15

1. inspektion (görs vid lunginspektion)
2. Palpation
   - Framissement, vibrationer pga kraftigt blåsljud
   - Iktus, normalt ca 1 tvärfingerbrett, lateralförskjuten tyder på hypertrofi
3. Auskultation, palpera radialis samtidigt för att höra 1a/2a tonen. Lyssna mellan skulderbladen, carotis, höger sida sternum
   I2dx –> aorta
   I2sin –> pulmonalis
   I4sin –> tricuspidalis
   I5sin –> mitralis
   Bedömmer tonens styrka, duration, splittring och variation med andningscykeln

Question 16

Vad ska man lyssna efter vid blåsljud?

Answer 16

• intensitet, hur bra hörs ljudet 1-6
• lokalisation, var är man? utstrålning?
• duration, kortvarig/hela systole?
• tidpunkt i hjärtcykeln
• konfiguration
• crescendo (mitralis stenos)
• Decrescendo (mitralis insufficiens)
• Crescendo-decrescendo (aortastenos)

Question 17

Vad tyder ett mitt/sen systoliskt klick?

Answer 17

mitralis kolaps

Question 18

Vad tyder ett diastoliskt klickljud/opening snap på?

Answer 18

mitralisstenos

Question 19

Vad finns det för hjärttoner?

Answer 19

1a, segelklaffar stängs. Högergrenblock –> splittrad ton
2a, kortare än 1a, fickklaffarstängs. Varierar med andning, ofta splittrad vid inandning
3e, tidigt diastole efter 2a. Snabb fyllnad av ventrikeln. Patologiskt över 40 år, begynnande HS
4e, sent diastoliskt, förmakskontraktion –> sista 1/3 in i kammrarna. Ej hos yngre, kan höras hos äldre