Hy: Pneumoni Flashcards

1
Q

Vilka tre är de vanligaste samhällsförvärda pneomierna?

A

Pneumokocker (S. pneumoniae)

Haemophilus influenzae

Mykoplasmapneumoni

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vanligaste sjukhus-pnemonierna?

A

S. aureus - Framförallt vid nosokomial pneumoni eller vid samtidig influensa. Kännetecknas av plötsligt insjuknande och höga infektionsparametrar.
Klebsiella eller annan tarmbakterie
Pseudomonas
Legionella

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vilken av pnemokocker och H-influenza är vanligast?

vem drabbas av dem?

A

Pneumokocker (S. pneumoniae)
* Vanligast och potentiellt farligast, kan orsaka sepsis och meningit.
* Ofta akut kliniskt förlopp
* Förekommer i alla åldrar
* Tillsammans med H. influenzae det vanligaste agens vid samhällsförvärvad pneumoni

Haemophilus influenzae – * Vanligare bland rökare (KOL) eller immunsupprimerade men förekommer i alla åldrar. Vanlig agens vid nosokomial pneumoni.
* Den kliniska bilden vid haemophilus orsakad pneumoni liknar en pneumokockpneumoni

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad är en aspirationspneumoni?

A

Aspirationspneumoni - Man får ner ventrikelinnehåll i luftrören så att man får en kraftig reaktion av saltsyran som skadar lungorna (aspirationspneumonit). Både kemisk och infektiös påverkan med nekros, inflammation och bakterieriell infektion (aspirationspneumoni)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad är typsipskt för diagnostiken av atypsiak pnemonier?

behadnling?

A

Atypiska pneumonier kräver diagnostik med PCR och/eller serologi (dessa bakterier är svåra att odla) och behandlas generellt sett med makrolider ( erytromycin)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vilka 2 atypiska pnemonier är vanligast?

A

Mykoplasmapneumoni - Relativt vanligt bland ungdomar och kännetecknas av typiskt långsamt tilltagande hosta, huvudvärk och i vissa fall en hepatit-bild

Legionella - Allvarlig pneumoni hos äldre och patienter med nedsatt immunförsvar. Normalt sett en lindrig infektion hos i övrigt friska patienter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vad kännetecknar TWAR (Chlamydia pneumoniae)?

diagnostik och behadnling

A
  • Utgör 10% av samhällsförvärvade pneumonier
  • Ofta långdragen infektion med milda symptom. I vissa fall ses dock en allvarligare symptombild där sjukhusvård kan bli nödvändigt.
  • Typiska symptom är Halsont, icke produktiv hosta, trötthet och sinuitbesvär som kan kvarstå i månader
  • Diagnostiseras med PCR
  • Behandlas med erytromycin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vad känneteknar Papegojsjuka (Chlamydophila psittaci)?

diagnostik och behadnling? symtom?

A
  • Zoonos som finns hos fåglar (namnet papegojsjuka kommer från att bakterien först hittades hos papegojfåglar). Sprids via avföringen vilket innebär att smittan kan spridas även utan direkt fågelkontakt.
  • Symptombilden är lik influensa (feber, kraftig huvudvärk, led- och muskelvärk) dock saknas i många fall tydlig pneumonibild. I vissa fall ses allvarligare symptom med nedsatt metvetandegrad förändrad personlighet
  • Diagnostiseras med serologi och/eller PCR. Lungröntgen visar i många fall infiltrat och eftersom patienterna ofta saknar pneumonisymptom så kan lungröntgen ibland vara det som inger misstanke om pneumoni.
  • Behandlas med erytromycin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

riskfaktorer för pneomni?

A

Rökning
Akut bronkit
Cystisk fibros
Störning av svälj- och/eller hostreflex
Antikolinergika

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

symtom hos pnmokocker

A

Hosta med gult eller grönt slem
Feber
Andningspåverkan – Dyspné
Rassel på lungorna och nedsatta andningsljud

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

symtom hos h.influenza

A
  • Långsamt tilltagande produktiv hosta
  • Huvudvärk
  • I vissa fall hepatit-bild
  • Rassel och rhonki
  • Sjukdomsförloppets allvarlighetsgrad beror till stor del på status på bakomliggande sjukdom som t.ex. KOL
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

anamnesfrågor vid pnemoni?

A

Efterfråga debut, duration och progress
Fråga om andra sjukdomar och andra predisponerande faktorer, t.ex rökning
Omgivningsfall
Nylig sjukhusvård eller resa
slemfärgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

status pneomni

A
  • AF och POX - Hög andningsfrekvens och/eller låg POX är tecken på allvarlig pneumoni som kan kräva sjukhusvård (se → CRB65 längre ner i stycket)
  • BT och puls
  • Konfusion och ostadighet - Ses framförallt hos äldre
  • Auskultation och perkussion - Dämpning (ffa lobär pneumoni), nedsatta andningsljud (tecken på pleuraeffusion), rassel/ronki lungor och hjärta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

lab pneomni

A
  • Hb, LPK,Tpk, CRP, SR, elstatus samt ALAT - Vid pneumokockpneumoni ses oftast kraftigt stegrat CRP samt förhöjt LPK
  • Blodgas - Bör tas vid påverkade patienter, patienter med eller med misstänkt KOL och låg syrgassaturation
  • Odla från blod, sputum och nasopharynx + urinantingen
  • PCR - Används oftast för att diagnosticera atypisk eller viral pneumoni
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

bilddiagnostik pnemoni?

A
  • Lungröntgen – Rekommenderas för alla patienter med misstänkt pneumoni. Alla infiltrat är inte lunginflammation, och alla lunginflammationer syns inte på slätröntgen.
    Infiltrat på lungröntgen – Dålig sensitivitet och specificitet. Om inga infiltrat men pleuravätska utan annan anledning, misstänk ändå pneumoni.
  • CT - Högre sensitivitet än slätröntgen, förstahands bilddiagnostisk undersökning vid immunsupprimerade patienter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vilket score används vid pnemoni?

A
17
Q

diff pnemoni?

A
  • Akut pyelonefrit - Särskilt basal pneumoni kan kliniskt likna akut pyelonefrit
  • Astma, bronkit och KOL
  • Hjärtsvikt – Kan också ge dyspné och rassel på lungorna
  • Sepsis – Kan också ge dyspné
  • Lungemboli – Kan ge dyspné, feber, CRP-stegring, hosta. Typiskt också hög AF, pleuritsmärta, låg POX, hög puls, hemoptys
18
Q

förstabehadnling vid pnemoni?

poliklinsik

A

V-Penicillin (Kåvepenin) - Mer än 50% av samhällsförvärvad pneumoni hos vuxna orsakas av S. Pneumoniae, då är V-penicillin (Kåvepenin) förstahandsval, 1g x 3 i sammanlagt 7 dagar. Behandlingen ska dock anpassas efter etiologi, resistensmönster och eventuella biverkningar.

19
Q

behadnling vid pencilinallergi vid pnemoni?

A

Vid penicillinallergi ges Erytromycin 500 mg x 2 i 7 dagar eller Doxycyklin 200 mg x 1 i 3 dagar följt av 100 mg x 1 i 4 dagar.

20
Q

misstänkt atypsuk pneomni, vad ges?

poliklinsik

A

Doxycyklin alternativt erytromycin - Svarar inte patienten på behandling med penicillin inom 2-3 dagar är det troligen annan agens (atypisk pneumoni)

21
Q

misstänkt atypsuk pneomni, vad ges?

poliklinsik

A

Doxycyklin alternativt erytromycin - Svarar inte patienten på behandling med penicillin inom 2-3 dagar är det troligen annan agens (atypisk pneumoni)

22
Q

behadnling på sjukhus av svårare pnemoni?

A
  • I akutläget ges ofta syrgas och vätska → Anpassa vård efter allmäntillstånd, vid behov IVA-vård
  • Antibiotika - Vanligen ges Bensyl-PC 3gx3 som empirisk behandling. Efter odlingssvar byter man till lämplig antibiotika utifrån etiologi och resistensmönster. Rekommenderad total behandlingstid är ca 7 dgr.
  • Vid kritisk sjuk patient (T.ex 3-4p enligt CRB-65), behöver man täcka både typiska och atypiska agens. Därför kan man ge cefotaxim + erytromycin eller bensyl-pc + kinolon.
  • Odla innan insättande av antibiotika!
23
Q

vilka två vaccin emot pnemoni finns?

A
  • Polysackaridvaccin mot pneumokocker – Tar 23 serotyper. Rekommenderas till patienter med kroniska sjukdomar, immunsupprimerade och äldre över 65 år. Dock fungerar inte vaccinet på små
barn under två år som är en riskgrupp
  • Konjugatvaccin mot pneumokocker – 7, 10 eller 13 serotyper och fungerar även på små barn. Idag ingår det i det allmänna barnvaccinationsprogrammet
24
Q

ålder och symtom på en pat med mykoplsma pnemoni?

A

Successivt insjuknande
Långvarig torrhosta
Huvudvärk och trötthet
Ingen eller måttlig feber
Sällan allmänpåverkad

20-30 år

25
Q

dianogstik mycoplasma pnemoni?

A
  • Anamnes - Omgivningsfall?
  • PCR - Provet tas från bakre svalgväggen eller från nasofarynxsekret. Provsvar inkluderar oftast även TWAR (Chlamydophila pneumoniae)
  • Serologi (blod) - ELISA för påvisande av antikroppar. IgM-antikroppar i tidigt skede därefter IgG
  • Lungröntgen - Kan visa infiltrat
26
Q

behadnling mycoplasma Pnemoni?

A

Vid pneumonibild behandlas infektionen med erytromycin (500mg*2) eller doxycyklin (100mg) i 7-10 dagar

27
Q

behandling vid sjukhusförvävd pnmoni?

A

Empirisk behandling

  • Bensylpenicillin 3g * 4 i.v (7-14 dagar) + Aminoglykocid (särskilt vid misstanke om bukfokus eller om allvarlig pneumoni).
  • Cefotaxim 2g * 3
28
Q

diangostik sjukhuspneumoni?

A
29
Q

vad är leginella för bakt?

sprider sig hur?

A
  • Legionella pneumophila - Gramnegativ intracellulär bakterier som lever i vatten
  • Smittar inte mellan människor utan man måste andas in aerosoler. Den klassiska spridningsvägen är antingen dåligt skötta luftkonditioneringar, dåliga varmvattenledningar som sällan används och SPA-anläggningar utomlands
  • Inkubationstid: 2-10 dagar
30
Q

vilka två sätt kan man bli sjuk med legionella?

vem drabbas av vilken?

A
31
Q

diagnostik leginella?

A
  • Antigentest i urin - God sensitivitet för serotyp 1 vilket är den vanligaste serotypen
  • PCR - Tas från luftvägssekret och kan påvisa alla serotyper
  • Odling från sputum eller BAL
  • Serologi
  • Lungröntgen - Infiltrat
32
Q

behandling av leginella?

A

Poliklinisk vård: Erytromycin (250mg*2 p.o) alt. doxycyklin (10 dgr)

Inneliggande: Erytromycin i.v. alt. levofloxacin p.o. (2-3 veckor)

33
Q

hur smittar influensa?

duration och inkubation

A

Kontakt- och droppsmitta.
Inkubationstid: 1-4 dagar
Sjukdomsduration: ca 7-10 dagar, halva tiden med feber

34
Q

vad menas med antigen drif och shift?

A

Antigen drift – En ackumulering av mutationer i generna som kodar för antikroppsbindande ställen. Mutationerna leder till en ny stam av viruspartiklar som inte kan hämmas så effektivt av antikropparna som riktade sig mot tidigare stammar. Detta underlättar för viruset att spridas genom en delvis immuniserad population.

Antigen shift – När två eller flera olika stammar av ett virus, alternativt stammar av flera olika virus, kombineras och bildar en ny subtyp. Den nya subtypen har då en blandning av ytantigenerna från de ursprungliga stammarna. T.ex spanska sjukan. Eftersom inga personer är immuna mot dessa typer fås en pandemi.

35
Q

symtom influensa?

A
  • Feber, kan vara hög och typiskt 3-5 dagar
  • Hosta, torr, kan vara mycket besvärande och långvarig
  • Huvudvärk
  • Värk i kroppen – Leder/muskler
  • Känsla av att aldrig ha varit så sjuk tidigare
  • Eventuell (genomskinlig) snuva
36
Q

diagnostik infuensa

A

PCR för att identifiera influensa-RNA - Bästa och snabbaste sättet för att säkra diagnos. Prov tas från nasofarynx + svalg (pinnprov eller nasofarynxaspirat)

37
Q

behadnling influensa

A

Kan ge antivirala medel (Tamiflu®, Relenza® eller Xoflusa®) tidigt i förloppet
Man vinner tre dagar på tidigt insatt behandling.
Vid väldigt tidig behandling är risken för följdsjukdomar såsom bakteriella pneumonier mycket mindre.

38
Q

komplikationer infulensa

A

Lunginflammation
* Pneumokockpneumoni är en relativt vanlig och allvarlig komplikation som i värsta fall kan leda till död.
* Infektion med S. aureus förekommer i högre frekvens än normalt vid pneumoni