Fö: Immunbrist - primär Flashcards

1
Q

Vilka två försvar har immunförsvaret?

A

det medfödda (innate)
* mekaniska
* kemiska
* inflammatoriska
(humorala/cellmedierade)
* komplementsystemet

det adaptiva
* det humorala (t ex. antikroppar)
* det cellmedierade
(t ex. B/T lymfocyter)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur skiljer sig det innate och adaptive immunförsvaret?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

om man har en pyramid med antalet patienter som har:
i
nfektionskäsnlighet
primär immunbrist
så kraftig immunbrist att de behövs beadhnling

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Exempel på

primära immunbristsjukdomar

A

Granulocytdefekter
* CGD (chronic granulomatous disease), ovanligt men viktig

Kombinerade immundefekter
* SCID (severe combined immunodegiciency), barnen dör på 1 år om man inte hittar denna.

Antikroppsbrister, vilket är vanligaste bristerna hos vuxna.
* XLA (X-linked agammaglobulinemi)
* CVID (common variable immunodeficiency), ska man ha förståelse för och känna till!
* IgG-subklassbrist
* IgA-brist, vilket man kan klara sig emot ibland
* specifik antikroppssbrist, kännslig för just en infektions/bakt

Komplementdefekter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur kan man koppla stamcellsutvecklingen till immunbrist?

A

Om den sitter högt upp så blir det svårare. Om det sitter längre ner så blir det mer specifekt och endast ifrån en sak.

Hos många är de B-cellerna som är dåliga, men andra så kan T-cellerna vara påverkade

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Exempel på

sekundär immunbrist

A
  • KLL/ lymfom
  • myelom
  • vissa infektioner t ex HIV
  • läkemedelsbehandling, t ex cortison, rituximab
  • bortopererad mjälte
  • tillstånd med abnorma förluster
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vilka två frågor ska man som infektionsläkare ställa sig när man handlägger en patient med ev. immunbrist infektion.

A
  • Vilken typ av infektioner
    har patienten som söker Dig?
  • Vilken del av immunsystemet
    är troligen dysreglerad?

Även fråga sig om det är primärt eller om de kan vara sekundärt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

VARNINGSTECKEN FÖR PRIMÄR IMMUNBRIST (PID) HOS BARN

A
  1. upprepade antibiotikakrävande otiter (≥4/år), sinuiter (≥2/år) eller pneumonier (≥2/år). (de som inte blir bättre trots rörbehadnling) Man får tänka på vilket barn det är. Småbarn med många bakteriella infektioner eller tidigare friskt tonåring som nu blir sjuk hela tiden,
  2. infektioner som inte läker på förväntat sätt med adekvat antibiotikabehandling
  3. återkommande hud- och mjukdelsinfektioner, organabscesser eller icke-infektiösa
    granulom
  4. infektioner med ovanlig lokalisation eller orsakade av ovanliga agens
  5. ≥1 invasiv infektion såsom osteomyelit, meningit eller sepsis
  6. uttalad kronisk oral eller kutan candidos hos äldre barn
  7. multipla autoimmuna sjukdomar eller mycket tidig debut av autoimmun sjukdom
    (≤3år), t.ex. chrons innan 3 år
  8. omfattande hudförändringar, erytrodermi eller eksem som inte svarar på
    behandling
  9. spädbarn som inte växer som förväntat
  10. känd primär immunbristsjukdom i familjen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

VARNINGSTECKEN FÖR PRIMÄR IMMUNBRIST (PID) HOS VUXNA

A
  1. ≥4 antibiotikakrävande helst odlingsverifierade luftvägsinfektioner per år
    under 2 år, exempelvis otitis media, sinuit, bronkit eller pneumoni. OBS!
    Inte alltid feber och CRP-stegring men ofta uttalad generell orkeslöshet
  2. dålig eller utebliven effekt vid behandling med antibiotika och/eller snabba
    recidiv
  3. ≥2 svåra bakteriella infektioner, såsom osteomyelit, meningit, sepsis eller
    mjukdelsinfektioner
  4. ≥2 röntgenverifierade sinuiter och/eller pneumonier under en period av 2
    år liksom utveckling av bronkiektasier
  5. infektioner med ovanlig lokalisation och/eller orsakade av ovanliga agens
  6. förekomst av autoimmunitet kombinerat med infektionsproblematik
  7. känd primär immunbristsjukdom i familjen

va generösa med odling och t.ex. rtg-pulm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Neutrofila granulocyter är vadå?

vad gör de?

A

PMN är våra viktigaste
effektorceller i försvaret
mot bakterier och
svampar.

Skyddar oss med toxiska syreradikaler,
hydrolytiska enzymer, lysozym,
defensiner= antimikrobiella
peptider ingår i vapenarsenalen

viktigt i det snabba försvaret emot bland annat våra 5 killers!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad menas med SCN?

ger vadå för symtom?

A

Svår medfödd neutropeni – SCN = kvantitativ neutrofildefekt

  • granulocyter saknas eller få –ofta medfödda
  • bakteriella infektioner (otit,
    pneumoni, tonsillit, osteomyelit)
  • smärtsamma icke-herpetiska aftae i
    munhålan samt parodontit

är inte samma som att man får neutropeni efter behandling mm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad menas med CGD?

vad ger de för symtom?

A

Kronisk granulomatös sjukdom-CGD =
kvalitativ neutrofildefekt

  • defekt i NADPH oxidaset – utebliven/nedsatt produktion av
    syreradikaler i aktiverade neutrofiler

Sjukdomar:
* ==> infektioner i lungor, hud, lymfkörtlar, mjälte/lever
* djupa infektioner: abscess, adenit eller osteomyelit
* sterila granulom i luftvägar, gastrointestinalt eller urogenitalthyperinflammation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Behandling av SCN?

vilken sjukdom har man ökad risk för?

A
  • ökad risk för utveckling av leukemi
  • behandling G-CSF (vilket är faktorer) och ab profylax

gör benmärgskontroll för att inte missa leukemier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

agens och behadnling vid CGD?

A

Vilka bakt?
* Staphylococcus aureus, candida- eller aspergillus- svamparter

Behandling antibiotikaprofylax/svampprofylax/
benmärgstransplantation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vilket komplex kan vara muterat vid en neuotropen sjukdom

A

NADPH komplexet kan vara mutationer i på flera olika sätt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad kan man få för fel vid fel i C2 och C3 brist?

A
  • C2-brist infektionskänslighet, särskilt pneumokocker (ses oftast hos SLE-pat)
  • C3-brist infektionskänslighet, bakteriella infektioner
17
Q

vilka komplementbrsiter kan ses vid menigokocker?

vad gör man med dessa pat+

A

C5-C9-brister ger invasiva infektioner med meningo- och gonokocker

properdinbrist ger meningokockinfektioner

testa komplementfuntkion i familjen + caccienra!

18
Q

vad är SCID?

vanligt?

A

avsaknad av T-celler och ofta B-cellsfunktion, ibland även
avsaknad/defekt NK-cellsfunktion.

2-3/år i Sverige

19
Q

är scid farligt?

A

svår kompimerad immunbrist

Svår sjukdom- behov av transplantation/genterapi.

20
Q

symtom scid?

lab under vadå?

A
  • tidig debut (hud, tarm, tillväxt)
  • Hudutslag
  • Diarré och malabsorption
  • Bristande vikt- och längdutveckling
  • Kronisk hosta
  • Recidiverande candida-infektion i mun och blöjregion
  • Många infektioner samtidigt!!

Total antal lymfocyter <0,5 x 109 /L!

alltså inte bara låga neutrofiler, utan låga lymfocyter! kotrnollera allt om vid detta värde!

21
Q

finns det olika typer av scid?

A

ja, beroende av var genetiska varianten sitter i lymfocytträdet

22
Q

vad görs för att minska scid?

A

Sedan 2019 - PKU provet

Mätning av TREC (T-cell receptor exisions circles) i blodet.
Vilket är ett mått på nybildade T-celler i blodet.

23
Q

vad är brustons sjukdom?

A

X-bunden, drabbar pojkar

  • avsaknad av B-celler
  • avsaknad/mycket låga nivåer av IgG, IgA
    och IgM

påverkad i utmognad av b-celler

24
Q

symtom/klinik vid brutons sjukdom?

behadnling?

A
  • återkommande infektioner, ökad risk för
    sepsis
  • livsslång behandling med
    immunglobuliner

dessa pat blir blir påverkade i lugan efter varje lunginfektion

25
Q

vilka sjukdomar sitter här?

alltså i den röda rutan

A

antikroppsbrister

fel på en eller flera gener. kan även vara fel på t-cellerna

26
Q

när misstänker man antikroppsbrister?

A

har ofta varit friska innan och sedan blir de sjuka!

27
Q

du sitter på vc och har en vuxen med upprepade bakt infektioener.

Vilka proiver/saker beställer du innan du kontaktar infektionsläkare?

A
  • Hb, LPK, venös diff och TPK = ”blodstatus med venös diff”
  • Immunglobulinkvantifiering: IgG, IgA, IgM (p-proteinstatus)
  • IgG-subklasser: IgG1 – IgG4
  • Dokumentation av infektionsbenägenhet – Infektionsdagbok
28
Q

Definition antikroppsbrist

A

nedre referens är 6.7 för igG och 0.7 för igA

29
Q

Definition CVID
(common variable immunodeficiency)

A

Samtliga 5 kriterier bör vara uppfyllda:

1) Minst 1 av följande kliniska tecken: infektioner, autoimmunitet eller lymfoproliferation
2) IgG under laboratoriets nedre referensvärde vid upprepade tillfällen
3) IgA eller IgM under laboratoriets nedre referensvärde
4) Nedsatt antikroppssvar efter vaccinationer
5) Andra orsaker till antikroppsbristen är exkluderade

30
Q

är cvid vanligt?

A

Prevalens: 1:20 000 Debut: ca 10-80 år, vanligast 20-30 år

31
Q

igA brist ger vadå för sjukdom/klinik?

A

gastroentriter som hänger kvar. detta för att IgA är viktig för tarmslemhinnan

32
Q

vad mäts för att hitta en CVID?

A

lymfocytprofil där man mäter olika t-celler och b-celler mm.

Även olika antikropps mäts

33
Q

vilka speciall prover tas när man väll hittat en cvid?

A

om andelen naviva t-hjälparceller är låga så är det en dålig prognos

34
Q

så samanlaggt, vilka prover och undersökning mm görs vid en cvid utredning?

A
35
Q

vad för undersökning/prover tas vid pat med immunrbist och:

  • luftvägssymtom
  • tarmsymtom
  • urinvägssymtom
A
36
Q

vad för infektiösa mainfestationer ger CVID risk för?

A
  • upprepade/långdragna bakteriella luftvägsinfektioner
  • ökad risk för allvarliga bakteriella infektioner som sepsis och meningit
  • infektioner med olika mykoplasmaarter i luftvägar, urinvägar och leder
  • kronisk kolonisering med H. influenzae i luftvägar och konjunktiva
  • ökad frekvens av lungsjukdom/lungskada (bronkiektasier)
  • ökad frekvens av tarminfektioner
  • encefalit av oklar genes möjligen på basen av infektion
    (t.ex.enterovirus) eller autoimmun process

det är lunskada och sepsis som förkortar livet.

37
Q

vad ökar cvid risk för?

icke immunela/infektösa

A
  • lungskada såsom bronkiektasier/fibros
  • sarkoidosliknande granulomutveckling i lungor, lever, tarm,
    lymfkörtlar och mjälte
  • autoimmuna sjukdomar (magtarm/lever/inom
    hematologin/thyroidea)
  • malignitet (lymfom och ventrikelcancer)
38
Q

behandling cvid?

A
  • immunglobulinsubstitution via subkutant via pump eller intravenös
    administrering
  • 100 mg/kg kroppsvikt/vecka, livslång behandling
  • vid infektion: odla, ge antibiotika- i rätt dos, tillräckligt länge, tillräckligt
    brett
39
Q

uppföljning cvid?

A
  • utvärdera effekt, monitorera total IgG-nivå, åb i regel 2ggr/år,
  • ”infektionsdagbok”
    • ”komplicerad” CVID är en multidisciplinär åkomma!