Fö: Meningit Flashcards

1
Q

vad är ABM?

hur vanligt är det?

vem drabbas?

A

akut bakt meningit

69 vuxna med ABM registrerades 2020 i Sverige

främst äldre män som drabbas!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

ivilka ingångsportar finns de för ABM?

A

ingångar norr om navel äär vanligt.

även via blod och lunga

De man ska först ska tänka på är pneomi, sedan purulent otit!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vilka agenes (bakt) ger meninigt?

A

pnemokocker är vanligaste! sedan menigokocker och hemofilus.

pnemokocker har minskat pga. barnvaccin (drbbar indirekt äldre). drabbar främst äldre!

meninkocker drabbas mest unga vuxna män. trors beror på immunbrist

listeria hos äldre, spädbarn och immunsuprimerade.

även hudflora

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vilka är den klassika symtomen vid ABM?

A

alla har inte triaden med feber, huvudvärk coh nackstyv. Man bör räkna med medvatanpåverkan och 2/4 ses hos 90%!

misstänker man ABM ska man aggera och behandla direkt!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vilka lite mer atypsiska symtom kan ses vid ABM?

vilka patgrupper har ökat?

A

dessa symtom kan man också ha

immunsupremmerade patienter har ökat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

hur är patofysilogin bakom att infammation ger påverkan på CNS vid en menigit?

A
  1. cns är sterilt noramlt och immunförsvaret där är dämpat för att inte skada neuronen där.
  2. de kommer främande agenes ==> leder till en liten men trög immunrepons som sedan påverkar mycket och ger cytokinstorm till slut
  3. påverkar likvor och ger ödem, även ökad permublitet.
  4. detta ger ökat tryck som påverkar vår kropp och ger oro, dilation av pupiller, kramper, koma mm.

man har kommensation för högt ICP, men efter ett tag så orkar den inte och klämmer då ner ihjärnan igenom formanen magnum = kräver op.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

en meningt aktiverad kaskader - vad gör det?

A
  • Störningar i
    koagulation
  • DIC bild
  • Risk för såväl
    blödningar som
    trombose

dic = akut tillstånd då det bildas många blodproppar på många platser i blodomloppet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Mortalitetsökning ca
____ för varje fördröjd
timme utan behandling

A

Mortalitetsökning ca
30% för varje fördröjd
timme utan behandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad gör man för att minska mortalitet hos ABM?

3 saker som ger kvalit på vården

A
  • Uppgift om vakenhetsgrad (GCS/RLS) hos 100%, viket ger bra koll på förloppet.
  • > 80% bör erhålla adekvat terapi inom 1 timme
  • Uppföljning med GOS* efter 2-6 månader
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vilka anamesfrågor och ledtrådar får man inte missa vid menigit i det primära omhändertagnadet?

A
  • Anamnes (ambulanspersonal, anhöriga etc)
  • Måendet senaste veckan-dagarna?
  • Pågående ab-beh?
  • Utlandsvistelse? Känd resistensproblematik?
  • Immunsuppression?
  • Predisponerande faktorer (shunt, CNS-trauma)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad görs på A och B hos en mengit-pat?

A

Airways
o Aspirationsrisk
o Hypoxirisk
o Hyperkapni

Breathing
o Säkerställ adekvat oxygenering/bibehållen Po2
o Associerat med god effekt på CBF

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad görs vid C hos en menigit pat=

A

Ofta septiskt påverkade
o Hypertension sekundärt till oro, agitation, Cushing

För attt hjärnan ska upphålla en cirkluation så behöver MAP bara högre än 65 ibland. Om man höger huvudändan lite så sänks trycket i huvudet och skillnanden blir mindre = bra. Även hyperventlera gör detta.
o CVP över 8-10 mmHg
o MAP över 65 mmHg

Kristalloider, kolloider, vasopressorer (NA)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad görs på D och E vid menigit?

A

Disability- neurostatus
Grad av medvetandepåverkan RLS/ GCS
o Fokalneurologi, inklusive översiktlig
kranialnervsstatus (pupiller, ögonmuskelpareser,
hörselbortfall)
o Nackstelhet, ljuskänslighet, HV

Environment
o Hela hudkostymen
(sår, petekier)
o Infektionskällor: öron,
bihålor, svalg, lungor,
sår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad är detta tecken på?

A

petekier vid menigit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

när görs LP vid ABM?

kopplat till RLS

A

Omedelbar LP (RLS ≤3 ) eller fördröjd LP (RLS ≥4)

  • LP kan utföras omedelbart trots misstänkt högt ICP, förutsatt
    att insjuknandet är akut och utan fokal neurologisk påverkan
  • Fördröjd LP: pat tas till IVA/NIVA, genomodlas, ges ABM-beh
    och stabiliseras. Genomgår ev DT huvud och snarast möjligt LP.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

varför gör man LP vid ABM?

A

Diagnostiskt och terapeutiskt värdefull (snabb diagnos,
dränering och tryckavlastning) och sällan farlig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vad gör man om man inte kan göra LP vid ABM?

något väldigt viktigt innan man försöker mer

A

man ger alltid behadnling! viktigare med tidig behadnling än att man får odling!!!!!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

vad mäts i likvor vid ABM?

hur ser det ut vid meningit?

A
  • Grumlig – diagnosen ställs
    direkt!
  • TRYCKMÄTNING* viktigt
    (prognostiskt, NK efterfrågar)
  • Pleocytos >1000 x 106/l: poly
    dominans, alltså många olika celler
  • Förhöjt laktat (>3,5 mmol/l)
    (bästa diff mellan bakt/viral inf där viral inte har lika hög laktat)
  • Kraftig albumin/proteinstegring
    (>1 g/l=barriärskada)
  • Lågt likvorglukos (<2 mmol/l)
  • Låg glukoskvot (<0,4)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

vilka anlyser förutom Lp laktat/celler görs vid en ABM?

även special diangostik

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

inital emperisk behadnling vid ABM?

A

behadnla brett i början! smala först av vid resistansbedämning och odling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

vad ges?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

vad ges på de 4 sista?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

hur ger man kortison vid ABM?

hur länge? vilka kortsion?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

varför ger man kortsion vid ABM? Hur verkar kortisonet?

A

Studerat på Pn- och Hi-meningit – minskad mortalitet, mindre hörselskada och
neurologiska/kognitiva sekvele.

Hur verkar steroiderna i CNS?
- toxinneutraliserande (minskat ödem)
- ”sluter” BBB (obs! antibiotikapenetration ex vancomycin)
- hämmande effekt på immunförsvar (optimal balans?)
- minskad resorption av CSF – hämmad elimination av ab

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

när ger man inte kortison vid ABM?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

hur ändrar man antbiotikan av menignit hos en pat med immunsuperamad pat? även om pat varit i resistenta länder?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

försthands behandling vid s. pneumonium vid mengit?

även alternativ behadnling och tid

A
28
Q

förstahandbehadnling vid n. meningitidis och H influenzae vid menigit?

även altivartiv terapi och behadnlingstid

A
29
Q

när gör man DT av en menigit patient?

A

görs för ofta för man vill veta om det är tryckstegring!

Förhöjt ICP är ingen radiologisk diagnos!

Pat bör ALLTID vara genomodlad och erhållit kortison + ab INNAN transport till rtg.

Är pat i medvetande så behöver man inte göra en akut DT!

30
Q

vad kan man hitta på en dt vid en menigit?

A
  • För att påvisa ödem och blödning samt utesluta
    masseffekter, såsom abscesser, empyem, infarkter
  • Medvetslös patient (omfattande cerebral påverkan)
  • Barn: Liberalare DT, mindre subarachnoidalrum
  • DT öra/sinus: sinuit? mastoidit? Source control?
31
Q

när ges IVA vård vid misstanke om Meningi

A
  • Kraftig psykomotorisk oro/agitation/konfusion
  • Snabbt sjunkande medvetandegrad
  • RLS 3 eller sämre, GCS 10 eller lägre
  • Progredierande fokala cerebrala symtom
  • Kramper av epileptisk natur
  • Lumbalt likvortryck över 40 cmH2O
  • Cirkulatorisk påverkan/chock
32
Q

När neurointensivvård?

vid misstanke om meningit?

A
  • Medvetslös patient med kraftigt högt ICP
  • Vaken patient med pågående
    försämring, högt ICP
  • Svårbehandlade kramper
  • Pupilldilatation
  • Hypertoni i kombination med
    bradykardi

finns bara på US, görs för att tryckavlasta

Externt ventikeldrän (EVD) eller
intraparenkymatös tryckmätare
anläggs för att monitorera ICP och
regleras genom likvordränage via EVD

kan även göra kraiektomi där man lättar på trycket.

33
Q

vad görs vid som smittskydd om en får en menigit?

smittspår? anmällan? profylax?

A

Etiologiskt agens i likvor skall smittskyddsanmäla
*S. pneumoniae, H. influnzae, N. meningitidis, L. monocytogenes, T. pallidum,
C. tetani, M. tb

Ab-profylax (singeldos ciprofloxacin el alt.) till hushållsnära
kontakter vid Mc etiologi

Smittspårning kan bli aktuellt i särskilda fall (mc, listeria,
tb)

34
Q

hur följer man upp en meninigt?

när? vad ska man även ta ställning till?

A

4-6 veckor efter utskrivning

Ta ställning till:
1. Vaccination* (pn, mc, Hi) efter ABM (TBE vacc övrig familj)
2. Immunbristutredning (IgG/M/A + subklasser, komplementfunktion
vid menigokocker, lymfocytprofil)
3. Neurorehab (bedömning/rehab under vårdtiden)
4. Hörseltest
5. Epilepsiprofylax (sköts av neurologen)
6. Körkortsprövning
7. Fortsatt sjukskrivning

*Immunologisk utredning alltid indicerad vid invasiva infektioner orsakade av
kapselförsedda bakterier (Pn, Mc, Hi), så vaccinera alltid emot dem

35
Q

vad påverkar vilken prognos de blir vid meningit?

A

Tid till adekvat behandling!

Den kliniska bilden (medv grad, kramper, fokalneurologi, hypotension vid
inkomst, lågt antal likvor-Lpk)

Etiologi (ffa pneumokocker – föreligger resistens?)

Hög ålder

Underliggande sjukdomar (alkohol, immunosuppression)

36
Q

vilka virus kan orsaka CNS infektion?

A

främst vzv, tbe, hsv 1 och 2

37
Q

hur skiljer man meningit, encefalit och myelit vid virus?

detta klinsikt

A

Meningit : spt/statusfynd förenliga med meningit (medv påv, feber,
nackstyv, hv), avsaknad av encefalitspt, bakteriell orsak osannolik,
pleocytos

Encefalit : spt/statusfynd talande för hjärnengagemang
(desorientering, påverkan av högre funktioner: tal, syn, motorik;
fokalneurologi, kramper) + feber, pleocytos och neuroradiologiska
fynd

Myelit : spt/statusfynd talande för ryggmärgspåverkan (pareser,
radikuloneuropati (smärta) sensibilitetsnedsättning, MRT-fynd), pleocytos

38
Q

vilka virus ger främst meningit och vilka virus ges främst menioencefalit?

A

Främst meningit
* Enterovirus – vanligast! Ofta bifasiskt förlopp!
* HSV (ffa typ 2) – kan recidivera

Meningoencefalit
* TBEV – vanligast virusencefalit i Sverige!
* HSV 1 – ovanligt men livshotande tillstånd!
* VZV (med/utan blåsor, Ramsay-Hunt syndrome)
* CMV och EBV (främst immunosupprimerade

enterovius är vanligt och har bifastiskt förlopp, vilket påverkar kliniken och hur man hittar den!

39
Q

hur kan herpes en encefalit och menigit?

A

de ligger latens i nervcerller efter en primär infektion. de kan sedan reaktvera och bilda en sekundär infekton i cns.

40
Q

vad finns enterovirus? hur ger de cns infektion (och vilka cns infektioner?)

A

finns lateten och kan sedan bilda cns-infektion - då främst menigit

ger blåsor på hud/mun också

polio finns lite kvar, men annars ej mycket.

41
Q

tbe ger CNS-infektion. Hur kan sjukdomsfasen se ut och vad ger de för CNS-påverkan?

A

vanligt att inte utveckla någon cns infektion!

42
Q

hur påverkar SARS2 CNS?

vad för symtom ses alltså

A

Förändrat lukt- och smaksinne
* Perifera neuropatier
* Toxiska/metabola encefalopatier
* Cerebrala venösa tromboser
* Ischemisk stroke/blödning
* Kramper
* Neuropsykiatriska/kognitiva störningar

vet inte om de är direkt påverkan eller sekundär med toxiner

43
Q

vilka symtom ger virus i CNS?

hur sker förloppet?

A

Prodromalfas
feber, huvudvärk, allmän sjd-känsla, ”influensa”,
bifasiskt förlopp

CNS-symtom utvecklas successivt
- desorientering
- sänkt medvetandegrad
- personlighetsförändring
- påverkan på högre funktioner (tal, syn, hörsel, motorik)
- kramper
- pareser (inkl blåspares, kranialnervspareser)

44
Q

vad finns att säga om den allra grundläggandes handläggning av en menigit pat?

vid virus

A

Omedelbar handläggning vid misstanke om viral encefalit!
Sker oftast parallellt med handläggning av ABM

  • Konfusion vanligt och kramper förekommer
  • Kort anamnes, status enligt ABCDE
  • Tillkalla narkosen (Fri luftväg? Kramper? Motorisk oro? - detta behövs handläggas också!)

har inte hypotoni som vid septiskt, utan mer oro mm

45
Q

anamnesfrågor vid encefalit

vid virus

A
46
Q

lp och provtagning vid menigit?

virus

A
47
Q

vad gör man om man har oklar etilogi och förklaring till symtom som vid menigit virus?

A

ibland vid virus så behöver man utforska mer

t.ex. så är tiden vid herpes viktigt. om man tar lp vid fel punkt så hittar man inte dem ibland.

48
Q

hur skiljer sig handläggningen vid encefalit vs meningit?

virus

A

dt hjärna och eeg är inte med vid meninigt

här ger man antbiotika och acilovir direkt!

49
Q

vad gör man om man har oklar etilogi och förklaring till symtom som vid encefalit?

vid virus

A
50
Q

hur sker handläggning vid myelit?

vid virus

A

ger även kortsion i hög dos här för att de påverkar ryggmärgen och ger ödem här

51
Q

vid virus

A

leta främst efter herpesvirus. ven mykoplasma kan ge oklara infektkioner.

52
Q

vilka prover/undersökningar tas vid cns infektion?

LP, blod, övriga, bild

A
53
Q

hur stegrar antikroppar efter man haft ett virus i cns?

varför är det viktigt?

A

detta påverkar vilken diagnostik man ska använda för att hitta det.

54
Q

när använder man pcr eller serologi vid diangostik av cns infektion?

vid virus

A
55
Q

vad ses i likvor vid virus cns infektion?

A

likvor är klar här, samt noraml kvot. även laktat noramlt!

56
Q

behadnling av HSV2 meninigt?

A
57
Q

vad ges vid VZV meninigt?

A
58
Q

när ges kortsion vid cns infektion?

vid virus

A
59
Q

när avslutar man aciklovirbehadnling vid viral encafalit?

A
60
Q

måste man anmälla en viral cns ifnaktion?

A

ja!

61
Q

uppföljning av viral mendigt och encefalit?

A
62
Q

prognos vid virus cns infektion?

A
63
Q

vad för rehab görs vid viral cns-infektion?

A

Identifiera behov av neurorehabilitering (slutenvård,
polikliniskt) både avseende motoriska och kognitiva
svårigheter
* Påverkan på syn och hörsel?
* Epilepsiprofylax?
* Teamarbete en förutsättning för framgångsrik rehab!

64
Q

hos bakt cns infektion

A
65
Q

hos viral cns infektion?

A