Fö: Hud och mjukdelsinfektioner

Question 1

Indelning av olika hud- och
mjukdelsinfektioner

3 grupper

Answer 1

Ytliga
◦ Impetigo – Ektyma – Paronyki – Follikulit

**Djupa
**
Abcesser - Erysipelas - Flegmone– Nekrotiserande fasciit/myosit

Traumatiska
◦ Bettinfektioner

Question 2

Indelning av olika hud- och
mjukdelsinfektioner

3 grupper

Answer 2

Ytliga
◦ Impetigo – Ektyma – Paronyki – Follikulit

**Djupa
**
Abcesser - Erysipelas - Flegmone– Nekrotiserande fasciit/myosit

Traumatiska
◦ Bettinfektioner

Question 3

vilka bakterier ses vid såråldningar?

Answer 3

primär = de man bör fokusera på, medan de gröna är sådana som kan finns där men inte ger sjukdomen

Question 4

vilka patogener finns på vår normalflora?

Answer 4

1. Stafylococcus aureus, betahemolytiska streptokocker.
   - dessa vill man behandla gärna!
2. Pseudomonas aeruginosa, Enterococcus spp, Enterobacteriacae (g-)
3. Koagulasnegativa stafylokocker (OBS S. lugdunensis mer patogen), Corynebacterium spp.,
   Cutibacterium (Propionibacterium) acnes, Bacillus spp. & Micrococcus spp.
   - dessa behandlar man inte så ofta

Question 5

vad är detta? var sitter de?

Answer 5

impetigo
Vanlig hudinfektion hos barn – vanligast ansikte och extremiteter
men kan finnas över hela kroppen
Finns som icke-bullös respektive bullös form (toxinproducerande S.
aureus)

Question 6

vad ger impetigo?
behadnling?

Answer 6

Staphylococcus aureus, betahemolytiska streptokocker, framför allt
grupp-A, men även C & G

Behandling:
* Lokalbehandling med tvål+vattten
* Om ej effekt ==> fusidinsyra lokalt
* Om ej effekt alt. uttalad infektion ==> systemisk behandling

• Flukloxacillin peroralt
• Typ-1 PC-allergi ==>klindamycin

Question 7

vad är detta?

Answer 7

Ektyma
Ulcerös form av impetigo
Samma bakteriella fynd såsom vid impetigo

Question 8

vad är detta?
orsaker till det

Answer 8

Oftast orsakad av felaktig nagelklippning. nageltrång på svenska

Oftast hudflora som bakomliggande agens – Staphylococcus
aureus, grupp A,C & G-streptokocker.

Question 9

hur behandlar man paronyki?

hur ska man tänka om pat har kärlsjukdom eller diabetes

Answer 9

vid sjukdom ska man prata med diabeteläkare innan man går in och rör det.

Lindriga fall==> alsolomläggning
* Om ej effekt ==> partiell evulsio alternativt König’s operation
* Mekanisk respektive kemisk borttagande av nagelanlag
* Undvik systemisk antibiotika om ej påverkad patient

pertiell är när mant ar bor lite.
königt är när man klipper bort lite navel och sedan lägger in kemiskt medel som dödar

Question 10

vad är detta?
vad ger det?

Answer 10

Ytlig eller djupare infektion i anslutning till hårfollikel

Bakteriell – Staphylococcus aureus framför allt, men även Pseudomonas (spa, bubbelpool,
badanläggningar)
Svamp – Malassezia. ses främst vid rakning på ansikte och bröst.

kan misstas för Virus – Herpes (Simplex & VZV), men de är inte det!

främst aureus, men kan vara psudomans ifrån bubbelbpool också!

Question 11

beahdnling emot follikulit

Answer 11

Behandling riktad mot agens,
sällan indicerat med antibiotika

Question 12

vad är abcesser? vad gör det?

Answer 12

varområden som är avgränsat.

Framför allt orsakat av hudflora (S. aureus viktigast), både hos vuxna och hos barn.

Question 13

behadnling abcesser

Answer 13

Behandling i första hand incision och spolning, ev. dräninläggning. detta är väldigt väldigt viktigt! de ska läcka inefrån och ut!

Vid allmänpåverkan eller lokal spridning (lymfangit, flegmone, sekundär erysipelas)==> antibiotika

Iv. Kloxacillin alternativt peroralt flukloxacillin, vid typ-1 PC-allergi klindamycin

Question 14

odlar man alla abcesser?

Answer 14

Odlingar endast vid komplicerande faktorer (recidiv, MRSA, immunsuppression, avvikande klinik
eller inneliggande vård). OBS uppge alltid abcess i odlingsbeställning så man får bättre svar.

Question 15

Vid recidiverande abcesser i axiller, ljumskar eller i kroppsveck (intertriginösa områden) tänk på ….

Answer 15

Vid recidiverande abcesser i axiller, ljumskar eller i kroppsveck (intertriginösa områden) tänk på
hidroadenitis suppurativa ==> dermatologremiss

Question 16

vad är detta?

symtom och patogener

Answer 16

Febril patient, rodnad & avgränsad hudinfektion med tydlig inflammatorisk bild (höga neutrofila,
högt CRP, allmänpåverkan)

Absolut vanligaste agens är grupp-A-streptokocker (S. pyogenes) men även grupp G (oftare i
nedre extremiteter).

(((Finns liknande symtomatologi med S. aureus, gramnegativa inklusive badsårsfeber (Vibrio,
Shewanella, Aeromonas)))

i ansiktet utgår de ofta ifrån örat. annars ses det på hädner och fötter.

Question 17

Riskfaktorer hos patienter som ger dem rosfeber?

Answer 17

◦ Venös insufficiens
◦ Lymfödem
◦ Obesitas
◦ Kroniska sår

Question 18

behadnling vid spretokocker hos rosfeber?

Answer 18

Streptokockgenes (absolut vanligast, ovanligt med resistens)
◦ Iv. Bensyl-Penicillin efter vikt (ökad dosering vid vikt >90kg) alternativt fenoximetylpenicillin (PcV) peroralt
◦ Typ-1-allergi mot penicillin ==> klindamycin
◦ Vid septisk bild kan tillägg med klindamycin användas för att minska endotoxinfrisättning från streptokocker

Question 19

behadnling vid spretokocker hos rosfeber?

Answer 19

Streptokockgenes (absolut vanligast, ovanligt med resistens)
◦ Iv. Bensyl-Penicillin efter vikt (ökad dosering vid vikt >90kg) alternativt fenoximetylpenicillin (PcV) peroralt
◦ Typ-1-allergi mot penicillin ==> klindamycin
◦ Vid septisk bild kan tillägg med klindamycin användas för att minska endotoxinfrisättning från streptokocker

Question 20

behadnling vid stafylkoccus vid rosfeber

eller vid gramnegativ genes?

Answer 20

Staphylococcus aureus
Iv. Kloxacillin alternativt flukloxacillin peroralt
◦ Typ-1-allergi mot penicillin ==> klindamycin

Gramnegativ genes (bad i tempererat vatten?)
* Cefotaxim/Piperacillin-tazobaktam alternativt ciprofloxacin

Question 21

vad för beahdnling ges vid recidvidprofylax hos rosfeber?
vad görs vid rosfeber utöver antibotika?

Answer 21

Recidivprofylax vid återkommande infektioner ==> Penicillin som engångsdos dagligen alternativt i 2- dos, utvärdering efter 3-6 månader.

Utöver antibiotika även viktigt att tänka på:
◦ Ödembehandling ==> Högläge av extremitet/lindning/kompressionstrumpa
◦ Viktnedgång
◦ Blodsockerkontroll
◦ Sårvård/fotvård vid fotsvamp

Question 22

vad är detta?
vad ger detta och när sker det?
bildar det var?

Answer 22

Djupare hudinfektion med engagemang av subkutana vävnader, mer förekommande med S. aureus än
erysipelas.
Även med gramnegativ genes

Inte sällan varbildning med behov av dränage
Vanligt postoperativt

Question 23

Flegmone (cellulit) beahndling

Answer 23

◦ Dränage, ibland mindre kirurgi
◦ Iv. Kloxacillin alterantivt po flukloxacillin
◦ Typ-1-allergi ==> klindamycin
◦ Vid misstanke om gramnegativ genes ==> cefotaxim alt.
Piperacillin/tazobaktam

Question 24

vad är detta?
patogener och när får man det? vem får det?

Answer 24

badsårsfeber

Orsakas av Vibrio-arter (cholerae non-O 1, non-O 139 alt vulnificus) men även Shewanella,
Aeromonas.

Bad i tempererat söt- eller bräckt vatten, temperatur >20 grader. ej vanligt i saltvatten

Ostron (vid öppning av skalet ==>handinfektioner).

Äldre, immunsupprimerade med kroniska sår.
Kliniskt ej möjligt att särskilja från vanliga sårinfektioner så som rosfeber.

Question 25

behandling vid badsårsfeber

Answer 25

Cefotaxim alternativt ciprofloxacin

Question 26

vad ses?

Answer 26

Nekrotiserande fasciit/myosit

Samlingsbegrepp innefattande svåra hud/mjukdelsinfektion med akut förlopp med omfattande
vävnadsskada ner mot muskelfascia/muskelvävnad

alvarlig infektion.

Question 27

lokal och bakteriefynd samt presentation vid:

Nekrotiserande fascit

Answer 27

Extremiteter vanligast,
men även buk,
ansikte/hals

Betahemolytiska
streptokocker

Sepsis, svår smärta
(ibland paradoxal jmf
med hudstatus), hastigt
förlopp

Question 28

behadnling vid nekroserade fascilit?

Answer 28

Karbapenem +
Klindamcin

g Kirurgi! (får ej fördröjas
av diagnostik vid
misstanke) + IVIG

svårt att se skillnad och man ska inte vara feg för att göra op

Question 29

lokal och bakteriefynd samt presentation vid:

svår cellulit

Answer 29

Extremiteter vanligast,
men även buk,
ansikte/hals

S. aureus,
streptokocker,
Gramnegativa

Olika beroende på
agens. Anamnes!

Question 30

behdnling svår cellulit

Answer 30

Cefotaxim +
klindamycin (OBS
Pseudomonas==> P/T)

Ev. kirurgi, dränage vid
abcess

Question 31

lokal, bakt och presentation av:

Fourniers gangrän

Answer 31

Question 32

behadnling fourners gangrän

Answer 32

Question 33

gasgangrän lokal, baktfynd och presentation

Answer 33

Question 34

behadnling gangrän

Answer 34

mycket alvarligt och man får operaera bort mycket.

Question 35

skillnad cellulit och fascit?

vad är myosit

Answer 35

cellulit syns ofta och är ofta post op. medan fascit går längs med fasican.

mysosit är i musklen djupare

Question 36

vilka är de vanligaste djupa infektioneran som är farliga och vad är gemensamt för dem?

Answer 36

prata med kirugen!

Question 37

vad ska man tänka på om man blir bitten av en katt?

vilka agenes ses? hur skiljer tiden för vilket bakt som ses? behadnling?

behadnling profylatiskt hos vilka?

Answer 37

Question 38

vilka ptoagener ses hos hudbett?
behadnling?

när ger man profylax?

Answer 38

Utöver liknande flora som hos katt (Pasteurella & S. aureus) finns också Capnocytophaga canimorsus (G-) som viktig
bakomliggande agens. Kan ge septisk bild, framför allt hos immunsupprimerade.

Behandling: Okomplicerade bettinfektioner ges
amoxicillin/klavulansyra po alternativt iv penicillin+
kloxacillin
Vid typ-1-allergi mot penicillin ==> trimetoprim/sulfa
Antibiotikaprofylax i 3 dagar ges till ansiktsbett,
lednära bett samt till immunsupprimerade

Question 39

vad är detta?

Answer 39

Livedo racemosa hos patient med septisk infektion
med C. canimorsus. Ofta pencillinkänsliga men
empirisk behandling ofta såsom vid svår mjukdelsinfektion eller oklar sepsis.

fås ifrån hundbett

Question 40

vad är tetanus?
vad ger det? och vad finns det?

Answer 40

stelkramp
Orsakas av Clostridium tetani, anaerob stav, sporbildande

Finns framför allt i jord, men även i tarmflora hos flera djurarter. Extremt ovanligt i munfloran
hos katter, hundar om ej betten är exponerade för jord.

Question 41

vad är tetanus?
vad ger det? och vad finns det?

Answer 41

stelkramp
Orsakas av Clostridium tetani, anaerob stav, sporbildande

Finns framför allt i jord, men även i tarmflora hos flera djurarter. Extremt ovanligt i munfloran
hos katter, hundar om ej betten är exponerade för jord.

Question 42

när ger man grundvaccin till pat?

Answer 42

Grundvaccinationen i Sverige består av 5 doser:
◦ 3, 6, 12 månader + 5-6 år + 13-14 år

Question 43

när ska man ge bosterdos?

när ger man dos till pat som inte är vaccinerad

Answer 43

◦ Vid exponering och fullvaccinerad ==> boosterdos ges om >20 år sedan vaccinering med senaste dos

kvinnor som är födda före 1950! men även man kan då ge immunblovulin också om pat inte fått något vaccin.

glöm inte att ge om pat har blivit biten av hund!

Question 44

mrsa - vad är det?

vilka är man rädda för?

Answer 44

MecA-genen kodar för ett pencillinbindande protein (PBP-2a) som bidrar till att penicilliner,
cefalosporiner (OBS ej ceftarolin) samt karbapenemer ej kan hämma cellväggssyntesen.

Olika grader av patogenicitet, särskilt fruktad är de MRSA som producerar Panton–Valentineleukocidin, ett exotoxin som orsakar nekrotiserande infektionshärdar

Question 45

var ses mrsa?

Answer 45