Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

T10- Infektion > Fö: Nedre luftvägsinfektioner > Flashcards

Fö: Nedre luftvägsinfektioner Flashcards

1
Q

när man får i sig virus/bak så påverkar de luftvägarna så man får symtom

vad är de som ger symtomen?

A

Aspiration eller inhalation av bakterier/virus ==>
==> Lokalt inflammationssvar i alveoler
==> Alveolärt ödem
==> Försämrat gasutbyte
==> Ödem i parenkym, slem i bronker – atelektas – ytterligare försämrat gasutbyte
==> Genombrott till kapillärer –invasiv infektion/sepsis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vilka symtom får man vid NLI och varför?

A

* Hosta – Retning av luftvägar/alveoler, hemoptys från inflammerat parenkym
* Feber – Inflammatoriskt svar
* Andningsrelaterad smärta – ffa vid pleuraengagemang, nociceptiv
innervering av pleura.

  • Tackypné – Försämrat gasutbyte och ev ventilation.
  • Tackykardi – feber, dehydrering, sepsis/hypovolemi
  • Hypotoni – dehydrering/sepsis

hosta, feber och andningsreltaterad bröstsmärta är den triad med fokus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vad är det för patogenes bakom en s. pneumonium infektion?

alltså en bild över vad som sker i alveolerna

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vilka skyddsfaktorer finns det i lugan som skyddar

A

*Näshår skyddar
*Mukociliärt system, fiskar upp och skickar upp saker
*Alveolära makrofager, städar undan och tar dit andra celler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad är detta?

A

biltateral pnemoni med flera lober påverkad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Riskfaktorer – vem får pneumoni?

A
  • Ålder
  • Rökning
  • Lungtumör/KOL
  • CF/PCD
  • Neurologisk sjukdom/skada - påverkar hur bra man är att skydda sin luftväg
  • Intoxikation/missbruk - påverkar hur bra man är att skydda sin luftväg
  • Nedsatt immunförsvar
  • Kronisk sjukdom även annan än lungsjukdom
  • Virusinfektion i luftvägar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

hur klassar man olika pnemonier i två olika grupper?

A

Samhällsförvärvad pneumoni
* Insjuknande i samhället eller <48h efter
inskrivning.
Vårdrelaterad Pneumoni
* >48h efter inskrivning eller i anslutning till
tidigare sjukhusvistelse.
* Kolonisation av g- bakterier, S. aureus
*VAP, ventilator-associerad pneumoni. precis som kad ökar risk för UVI

detta påverkar vilket agens som är orsaken bakom

gäller ju inte om man ligger på sjukhus pga. pneomni

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

hur vanligt är det med pnemoni?

A

Ca 1% av befolkningen drabbades årligen av pneumoni, ökande
incidens med ökande ålder.

Ca 30% av alla med pneumoni sjukhusvårdades, 5-10% av
sjukhusvårdade patienter krävde intensivvård.

12% mortalitet inom 3 månader efter pneumonidiagnos, dödlighet
samvarierar med ålder och co-morbiditet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

hur vanligt är det med pnemoni?

A

Ca 1% av befolkningen drabbades årligen av pneumoni, ökande
incidens med ökande ålder.

Ca 30% av alla med pneumoni sjukhusvårdades, 5-10% av
sjukhusvårdade patienter krävde intensivvård.

12% mortalitet inom 3 månader efter pneumonidiagnos, dödlighet
samvarierar med ålder och co-morbiditet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

hittar man alltid agens till en pneomni?

A

nej! man tar inte alltid prover.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad är Streptococcus pneumoniae?

typ, var ge de symtom från för organ? farligt? vanligt?

A
  • G+ diplokock
  • Pneumoni, sinuit, otit, meningit
  • Invasiv potential, septisk sjukdom

vanligt innan och man tror de kommer tillbaka mer efter covid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

tål pneomocker pencillin i svergie? vad gör man om man hittar en reitans stam?

A
  • Penicillinkänslig (Låg incidens i Sverige av PNSP)
  • Anmälningspliktigt vid invasiv eller resistent stam
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

hur har incidens över invasiv pnemokocsjukdom ändras med covid?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vilken bakt är vanlig hos rökare och KOL?

hur är incidens? typ av bakt

A
  • Liten g- stav
  • Vanligare vid rökning/KOL
  • Stigande incidens i luftvägsodling t.o.m 2020
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

tål haemophilus PcG?

vad gör man då?

A
  • 15% betalaktamasbildande, totalt 20-40% amoxicillinresistena
  • 43% resistens mot PcG i nedre luftvägsisolat i RÖ 2018, kräver hög
    dos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad är mykoplasma pneumoniea?
vem blir sjuk? hur smittar den?

A

”Atypiskt agens” (intracellulärt, svårodlat, ej betalaktamkänsligt)
* Högre incidens <50 år
* Cykliska incidenstoppar, sjunkande under/efter pandemi
* Omgivningsfall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

mykolasma pneomni symtom och klnik

A

Torrhosta
* Längre symtomduration
* Interstitiella infiltrat
* Normalt Lpk, intermediär CRP-stegring, hög SR
* Självläkande i stor utsträckning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

mykolasma pneomni

komplikationer och incidens

A

Kan ge respiratorisk svikt och omfattande inflammation

även Hepatit, encefalit

har minskat i incidens mycket senare åren

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

vad ger infuensa för symtom? hur blir blodbilden?

undersöks med? viktig åtgärder?

A

Hög feber, muskelvärk, huvudvärk, torrhosta, rhinokonjuktivit

Leukopeni/trombocytopeni

  • PCR på övre luftvägssekret, analys av Influensa A, B och A(H1N1)
  • Isoleringsvård
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

risker med att få en influensa sjukdom?

A

Ökad risk för svår sjukdom >65 år och för lungsjuka.

Sekundär bakteriell infektion med S. pneumoniae, S. aureus och GAS

OBS! S.aureus är inte primär luftvägspatogen, utan sekudär/sjukhusorsak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

vad är sars2 för virus?vad ger de för klinsik bild?

A

Betacoronavirus
* Bred variation i klinisk bild
* Utbredd lunginflammation i flera lober
* Hypoxisk respiratorisk svikt
* Relativt långsamt, ofta bifasiskt, förlopp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

risker vid sars 2
vad kan man göra?

A
  • Ökad risk för VTE vid svår sjukdom
  • God vaccineffekt
  • farlig bifasisk insjukande ses ej hos vaccinerade.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

tre atypsiak agens som inte är vanliga men ändå kan ge NLI?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

övriga virus som kan ge NLI

förutom infulensa och sars

A

RS, metapneumovirus, parainfluensa, rhinovirus, ”säsongscoronavirus”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Övriga bakteriella agens – ej primära patogener

A

**Staph. aureus
*** Sekundärt till influensainfektion, hematogent nedslag efter t. ex högersidig endokardit, lungabscess, HAP

**Pseudomonas aeurginosa
*** VAP, Vid svår lungsjukdom

**Andra gramnegativa tarmbakterier
*** HAP, VAP, hematogent nedslag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

vad i klinsk bild kan tala för:

pneumokockgenes?

A
  • Produktiv hosta
  • Lobär/multilobär pneumoni
  • Snabbt insjuknande
  • Högt Lpk
  • Sepsis/septisk chock

dock går det inte alltid att dela upp på pnemock eller ej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

vad i klinsk bild kan tala för:

atypiska genes

A

*Längre symtomduration,
* Torrhosta
*Interstitiella infiltrat
*Normalt Lpk, intermediär CRPstegring
*Leverpåverkan och SR-stegring
*hepatit, encefalit

28
Q

vad i klinsk bild kan tala för:

virus

A
  • Hög feber, muskelvärk, huvudvärk, torrhosta, rhinokonjuktivit
  • Leukopeni/trombocytopeni
  • Relativt snabbt insjuknande
  • Interstitiella infiltrat
29
Q

Radiologisk indelning av pnemonier, vilka tre grupper ses?

A

**Lobär pneumoni
*** En eller flera lober, respektera bloberna
* Täta infiltrat, luftbronkogram (där man ser loberna emot permakymen)
* Bakteriell infektion

Bronkopneumoni
* Fläckvisa, nodulära infiltrat
* Ofta bilateralt
* ”Tree-in-bud” mönster
* Bakteriell infektion, TB ses de också vid

**Interstitiell pneumoni
**
* I lungans bindväv ses ett suddigt infiltar i lugan
* Mykoplasma, virus, PCP (pnemocystiskt)
* Lungfibros, autoimmuna/autoinflammatoriska lungsjukdomar,
hypersensitivitetspneumonier
* ”ground glass”

30
Q

vad är detta?

A

lobär i nedre högre underlob.

31
Q

vad är detta?

A

lobulär pnemoni

32
Q

vad är detta?

A

luftbronkogram

33
Q

vad är detta?

A

Bronkopneumoni
”tree-in-bud”

34
Q

vad är detta?

A

Interstitella infiltrat

35
Q

anamnes vid nedre luftvägsinfektion

A
  • Symtom och symtomduration, hosta, ferer och smärta
  • Andra sjukdomar/Rökning
  • Dubbelinsjuknande
  • Omgivningsfall
  • Utlandsvistelse
  • Antibiotikabehandling
36
Q

handläggning av pnemoni efter anamnes

A
  • status, af med sat och lung-askulation. även BT
  • pcr och crp
  • skattningsinstrument finns av kongetion
  • lung-rtg

kan även göra Sputum- och NPH-odling. NPH-PCR vid misstanke om Mycoplasma
pneumoniae/atypisk genes

även vårdnivå med crb-65

37
Q

vad gör man på primvården om man hittar en misstänkt pneomni

A

tar oblding och sätt sedan in behadnling. är en klinsik diagnos och behöver inte rtg-pulm.

man bedömer sedan vårdnivå med crb-65

38
Q

vad är CRB-65?

A

1 poäng kan man ta sjukhusvård, men går att göra hemma också.

2-4 åker alltid in till sjukhus. när man uppnår högre så behöver man kanske ta till iva.

39
Q

om man är på sjukhus och har gjort undersökt av pat och tagit crp, vad gör man då för utvidgad diangostik?

mikrobiologisk och mer prover/undersökningar att beställa.

A

infulensa prover tas främst under infuensa säsongen.

40
Q

hur skiljer man mirkobilogisk testning vid olika crb?

vid 0-2 och vid 3-4, samt även vid terapisvikt

A

vid överväga så ska man ha misstanke om just den diangosen

41
Q

att tänka allmänt hos antibotikabehandling hos pnemonier

A
  • All behandling ska ha effekt mot S. pneumoniae
  • Vid KOL bör behandlingen ha effekt mot H. influenzae
  • I efterförloppet till virusinfektion och CRB-65≥2 - effekt mot S. aureus
  • Lindrigt pneumoni – small empirisk behandlig
  • Svår pneumoni - bred empirisk behandling

tillräckligt sjuk pat efter insjukande i infulsena ska man ge s.aurens. bara dubbelinsjukande behandlas inte med intäkande s.aureus

42
Q

Samhällsförvärvad pneumoni. CRB 0-1(-2)

behandlas hur om man tror de är pnemockoer?

A

PcV 1gx3
eller
Bensylpenicillin (PcG) 3gx3 iv, vilket beror på
* Låg andel (<1%) höggradigt penicillinresistenta S. pneumoniae (MIC
>2mg/L).
* Visad likvärdig effekt som bredspektrum betalaktam (ie cefalosporin),
tillägg av makrolid eller monoterapi med kinolon.

43
Q

Samhällsförvärvad pneumoni. CRB 0-1(-2)

behandlas vid misstanke om atypisk agens eller allergi?
även vid misstanke om nedsatt käsnlighet för pencili hos pnemockoer

A
44
Q

Empirisk antibiotikabehandling vid Intermediär sjukdom CRB-65 hos

infulens dubbel, bakomliggande sjukdom eller pencilallergi

A
  • Vid samtidig influensavirus-infektion  Cefotaxim 1-2gx3
  • Allvarlig bakomliggande lungsjukdom  Piperacillin/tazobactam 4gx4
  • Allvarlig penicillinallergi  moxifloxacin alt levofloxacin
45
Q

Allvarlig samhällsförvärvad pneumoni, CRB-65 3-4

behandlas hur?

A
  • Cefotaxim 2gx3 + erytromycin 1gx3 alt bensylpenicillin 3gx4 +
    moxifloxacin 400mgx1

två olika där de tillhör olika grupper och täcker upp mer, men ändå täcker pnemockoer

46
Q

Allvarlig samhällsförvärvad pneumoni, CRB-65 3-4

behandlas hur vid allvarliga llergi eller bakomliggande ljungsjukdom?

A

Vid allvarlig penicillinallergi:
* klindamycin 600mgx3 + moxifloxacin 400 mgx1

Vid allvarlig bakomliggande lungsjukdom
* Piperacillin/tazobactam 4gx4+ makrolid eller kinolon

47
Q

vad förutom antibiotika kan man ge till lunginfammtion?

A
  • Syrgas/Högflödesgrimma
  • Eftersträva 92-96%, ej hyperoxygenering pga dåliga effekter då. är atelektas profylax.
  • Motståndsandning (System 22, mini-PEP)
  • Tidig mobilisering
  • CPAP
  • BiPAP – koldioxideleminering vilket är bra, men anväds inte på vanlig vårdavdelning
  • Respiratorvård, ECMO där man leder ut blod och och syresätter de
  • Vätskebehandling - vävnadsperfusion
  • Steroider är omdiskuterat och mest på IVA
48
Q

vad ges vid alvarlig infulenssjukdom?

till vem?

A

Oseltamivir (Tamiflu®) 75mg x 2 i 5 dagar.

Svår sjukdom (fodrar sjukhusvård) eller riskgrupp för svår
sjukdom
* >65år
* Gravida
* Kronisk hjärt- eller lungsjukdom
* Njur- eller leversvikt
* Svår fetma
* Immunsuppresion
* Instabil Diabetes Mellitus

ges om man hittar den tidigt eller risk för att bli svårt sjuk

49
Q

Nosokomial pneumoni - HAP - är vadå?

A

Kolonisation av ffa gramnegativa bakterier och S. aureus i övre luftvägar
samt central nedre luftvägar vid längre tids sjukhusvård.

ökar risken vid:
* Hög ålder, undervikt/malnutrition, immobilisering, enteral
nutritionsbehandling, neuromuskulär sjd.
* VAP (ventilatorassocierad pneumoni)

undersöks med:
rtg, ct, spruta och blododlning

50
Q

Nosokomial pneumoni - HAP - behadnling

A

Empirisk antibiotikabehandling
* ≤4d cefotaxim
* >4d samt VAP; piperacillin/tazobactam 4gx4

51
Q

antibotika vid S. pneumoniae på olika MIC

tid

A

alltid 7 dagar på pneamoni!

52
Q

antbotika vid h-infulensa ?

betalakmas eller resistens?

A
53
Q

s. aureus antibotika

obs! ej prmär luftvägsinfektion

A
54
Q

behadnling antibotika hos dessa?

A
55
Q

fungera det att beahandla med IV under 3 dagar hos pnemocker?

A

nyare stuider tyder på att man kan ge i tre dagar endast. men de är nytt och stämmer inte med sverige. riktlinjerna är i sverige fortfarnade 7 dagar.

56
Q

när gör man uppföljning av en pnemoni? vad gör man då och hos vem?

alltså dagar/veckor efter

A
  • Vid okomplicerad pneumoni 7 dagars behandling, vid Legionellapneumoni
    10 dagar.
  • Uppföljning efter 6-8 veckor med mottagningsbesök eller telefonsamtal.
    Kontrollröntgen av rökare >40år alt tidigare rökare >50år, recidiverande
    pneumonier, nedsatt immunförsvar, malignitetsmisstanke på rtg initialt.
  • Spirometri/lungmottagning – Försämrad lungfunktion, misstanke om
    bakomliggande lungsjukdom/tumör
57
Q

vilka vaccinationer ges för luftvägsinfektioner

vad kan man mer göra?

A
  • Influensavaccination årligen om >65 eller lungsjukdom
  • Pneumokockvaccination om >65 eller lungsjukdom. PPV 23 0+5år till alla >65år. PPV23
    + PCV13 0+5år till de med lungsjukdom samt vissa andra riskgrupper.
  • Sars-CoV-2 vaccination.

rökstopp är otroligt viktigt!

58
Q

vad räknas som terapisvikt vid lunginfammation?

vad ska man överväga då?

A
  • Utebliven förbättring, fortsatt feber och höga infektionsparametrar
    efter 3 dagars antibiotikabehandling.
  • Diffrentialdiagnoser? Komplikationer? ”Långsamt” svar trots adekvat
    behandling? Bristande po upptag?
59
Q

vad gör man vid terapisvikt hos lunginflammation?

A
  • Ny provtagning inklusive odlingar, upprepa lungradiologi ev med DT.
  • DT-svar och sedan diskussion med lungmedicinsk konsult angående
    diagnostisk bronkoskopi
  • Empirisk byte av antibiotikabehandlingen i väntan på ny utredning. lägger till för att få mer täckande så som bensyl + doxycklin.

man utgår även efter mikroskopisk tabell där man nu överväger bronskoskopi och pcr för vissa virus

60
Q

diffdaingoser vid terapisvikt hos lunginfammtion

A
  • Annan luftvägsinfektion: bronkit, KOL-exacerbation
  • Lungemboli, kan få feber om de har lunginfarkt. även smärta. så svårt att diffa emot detta. gör då ct-angio.
  • Hjärtsvikt, lungödem
  • Malignitet
  • Tuberkulos om någon har varit i vissa omrdåen i världen.
  • Inflammatorisk sjukdom: sarkoidos, systemisk vaskulit, allergisk alveolit,
    BOOP/COP
  • Ovanliga agens
61
Q

komplikationer efter lunginfammtion

vilka finns? och när misstänks det?

A

Pleurala infektioner
* Misstänk vid terapisvikt/relaps
* TB-anamnes!

Lungabscess
* Långvarig hosta efter (underbehandlad) primär pneumoni,
* Missbruk, immunsuppresion
* TB-anamnes!
* Cancer och TB är alltid diff till lungabses vid fynd i lungan.

Sepsis

Nedsatt lungfunktion och sänk sänkt funktionsnivå

62
Q

vilka tre olika pleurala infektioner finns? hur behadnlas dem?

är i en tre stege som blir värre

A

vid komplicerad PEE så blir det septering och svårare och svårare att dränne.

blir sedan pus i plenvhålan och många septering som är svårt att behadnla. behöver ge fibrnolys och sedan ny antboikabehandling. även kirugi kan ges.

63
Q

långvarig smärta, subfebril och hosta. luftvägingektion för länge sedan

A

empyem som kommit ifrån plerual infektion pga. lunginfammtion som gått länge.

64
Q

man man misstänker pleuvätska infektion så provtar man vätskan, vad säge det och vad gör man?

A
65
Q

vad är en lungabsess?
orsak till de
symtom

A

Infektiös process i lungparenkymet med gas- och vätskeförande hålrum.
Diagnostik; CT + ev bronkoskopi (BAL och skyddad borste)
* Vanlig orsak aspiration → pneumoni → abscess.
* Lång anamnes (veckor-månader), feber, hosta. Ökad frekvens vid missbruk, ”nedsatt patient”, malignitet

66
Q

diff och behadnling vid lungabsess

hur ser det ut på ct?

A
  • Behandling bör täcka G+/G- aerober + anaerober med bra penetrerande effekt, behandlingstid ofta 6-8v. Bör ej dräneras för diagnostik – kan ge bronkopleural fistel.
  • Ev kirurgi
  • Differentialdiagnos: Tuberkulos, lungtumörer
67
Q

vilken av dessa ska dräneras?

pleurainfektion eller lungabses?

A

Pleuravätska! lungabsces kan då blida fistel.

T10- Infektion (44 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions