Fö: Preeklampsi Flashcards
vad är eklampsi?
vanligt?
Generellt krampanfall hos pat med preeklampsi
0.5/1000
vad ska man inte behandla eklamsi med?
stesolid.
Är inte farligt, men barnet tvärsomnar (vilket inte går att skilja på ctg ifrån ett barn med asfyxi)
behandling av eklamsi
ABCD-åtgärder
* Antihypertensiv behandling agressivit
* Häv krampanfallet – bolusdos Magnesiumsulfat och sedan infusion under tiden.
är eklamsi till motsattsenbivisat
profylax eklamsi
när kan man få eklamsi? hur länge behöver man behadnla?
Profylax – Magnesiumsulfatinfusion
kan få det under grav, under förlossning och efter förlossning
Behandla till 24 h efter det senaste krampanfallet och
åtminstone 24 h postpartum.
vid eklamsi, villl man förlossa vaginalt eller kejsarsnitt?
- Aldrig omedelbart kejsarsnitt vid krampanfall
- När läget är stabilt planera för i första hand vaginal förlossning (alltså sätta igenon)
definitioner av graviditet-hypertoni?
vanlig, svår och kronsik
- Graviditetsinducerad hypertoni: BT ≥
140/90 uppmätt vid två tillfällen med 15 min
intervall. Debut efter 20 graviditetsveckor. - Svår hypertoni: BT ≥ 160/110 uppmätt vid
två tillfällen med 15 min intervall - Kronisk hypertoni: Hypertonidiagnos före
graviditet eller nytillkommen hypertoni BT
≥140/90 före graviditetsvecka 20
så har man hypertoni före grav eller före v20 = kronisk
defintion av preeklampsi
Multiorgansyndrom med hypertoni och nydebuterat engagemang
av ett eller flera organsystem och/eller den fetoplacentära enheten. Diagnosen
preeklampsi ställs vid hypertoni tillsammans med minst ett
organengagemang
vilka organ kan vara påverkade för att uppfylla diagnosen preeklamsi?
Njurpåverkan:
* Proteinuri urin–albumin– kreatininkvot ≥ 8 mg/mmol. Obs gravida har redan lägre krea än normal.
* Njurinsufficiens: Kreatinin ≥ 90 μmol/l, oliguri < 500 ml/dygn
Leverpåverkan:
* Transaminasstegring >1,2 μkat/l (fördubbling), svår epigastriesmärta eller smärta
under höger arcus utan annan förklaring (detta kan bero på HELP)
Hematologisk påverkan:
* TPK < 100, hemolys (haptoglobin < 0,25 g/l eller LD > 10 μkat/l)
Neurologisk påverkan:
* Svår huvudvärk
* Persisterande synstörning, tycker inte om ljus
* Fotklonus (foten börja slå)
* Kramper (eklampsi)
Cirkulationspåverkan:
* Lungödem
* Bröstsmärta utan annan förklaring
Uteroplacentär dysfunktion
* Intrauterin tillväxthämning (detta utan organpåverkan ger alltså också preeklamsi diangos)
vad är def av svår preeklamsi?
vad kallas de inte?
Svår preeklampsi: preeklampsi med minst ett av följande:
* Svår hypertoni BT≥160/110
* Organpåverkan/kliniska symptom
* Diagnos/förlossning pga preeklampsi före
graviditetsvecka 34
säg ej lätt/måttlig preeklamsi som vissa gör
proteinuri är alltså ej obligat!
vad är patofysilogin bakom preeklamsi?
4 olika saker som alla påverkar en sak.
vad är grunden för allt?
- Plancentan växer in i livmodern. När de förenas med moderkakan så vidgas kärlen (spiralartäret till rör) från placentan i normala fall. Hos de som får preeklamsi så sker inte vidningen och de blir en syrebrist i moderkakan ==> ger apotos och nedbryttning och faktorer som åker ut i blodet. Faktorer ifrån syrebristen åke rut och ger en endotelskada i kvinnans olika organ. Man vet inte riktigt vad de är för faktorer som gör detta.
- Maternella faktorer påverkar också, där äldre kvinnor som har diabetes och är överviktiga har större risk för preeklamsi. man tänker då att mamman redan har endotelskada före gravidiet, och under gravideten blir denna skadan förvärad (både bt och endtelskada).
- Även immunlogisk teroiri där man tror att kvinnan har oförmåga att adaptera sig till att placentan/barnet kommer till i livmodet ==> ger infammaiton som sedan ger endotelsskda
- Kardivaskulär funktion påverka också. De som får preekalmsi har lägre CO, högre BT och högre Resisten innan man blev gravid - så man tror att hjärat har en stor påverkan och att de främst pvåerkar hur placentan utvecklas (punkt 1).
ENDOTELLSKADA ÄR GRUNDEN FÖR ALLA DESSA
Starka riskfaktorer med preeklamsi?
-
Autoimmun sjukdom som
SLE eller APS är två väldigt viktiga riskfaktorer! - Tidigare PE eller
eklampsi - Tidigare GH med
förlossning före v34 eller
IUGR eller IUFD eller
ablatio - Diabetes typ 1 eller 2
- Flerbörd
- Njursjukdom
- Kronisk hypertoni
- IVF med äggdonation
Tillväxthämning (IUGR)
Intrauterin fosterdöd (IUFD)
Moderat riskfaktorer för preeklamsi?
- Förstföderska
- Hereditet för preeklampsi
- BMI >30
- Ålder >40 år
- Graviditetsintervall >10 år
- sBT >130 eller dBT >80
mmHg vid inskrivning - Afrikanskt ursprung
- Verifierad obstruktiv
sömn-apné
vad gör man på mvh för att hitta preeklamsi?
varför?
Anamnes för att identifiera kliniska riskfaktorer tidigt under graviditeten i syfte
att bedöma risken för den individuella kvinnan.
Görs för att kunna hittta dem som man kan ge profylatiskt behadnling. Behöver sedan kunna planera graviditet.
Vilka sätt kan man hitta preeklamsi?
mer än anamnes?
Prediktion för early onset preeclampsia vid <34+0
Man lägger in dessa saker i en algorimt som sedan ger riskvärde.
- BT
- Hälsodeklaration
- Biomarkörer i första trimestern PAPP-A, och PLGF (placenta growth factor)
- Dopplerundersökning (v11-13) pulsatilt index i arteria uterina
Vilka rekomederas profylax till vid preekamsi?
vad ges?
rekommenderas till:
* Kvinnor med en stark riskfaktor eller flera moderata
* graviditetsvecka 12 till graviditetsvecka 36
1x75 mg
* ökad risk för preeklampsi vid screening
(> 1/100 för PE före v 34) 2x75mg
man ger ASA
när ska man förlossa ett barn där mamman har preeklamsi?
Vid någon av dessa så ska man förlossa oavsett graviditetsläng:
bild på komplikationer till preeklamsi i varje organsystem
vilka komplikationer är det?
vilka lådtidriskfaktor finns efter preeklamsi?
relativ risk hög, men absult risk låg
