Fö: Barnokologi Flashcards

1
Q

vad är bra undersökning hos barn med misstänkt hjärntumör?

A

ögonundersökning

mrt

lp kan man också göra ibland

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

hur delar man upp hjärtumör hos barn? påverkan på behadnling?

stadium?

A

1-4 där 4 är aggresiv och behadnlas kirugiskt

sedan behöver man ha koll på lokalsation. där man då kan se vad man kan behadnlda.

även vilka långtidsbiverkan man kan förvänta sig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vilka barntumörer är vanliga?

A

1/3 är leukemier och 1/3 är CNS. sedan övriga typer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

ålderstopp för barntumörer?

A

2 år är peak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

var sitter oklara knölar på halsen oftast? hur kontrollera man dem?

A
  • Barn med ensidig lymfkörtelsvullnad upp till 1 cm i storlek, välpalpabel med jämn yta och fritt förskjutbar mot hud och underliggande vävnad = ej farligt
  • Infektionsanamnes?
  • Kan följas med ompalpation efter 2-3 månader.
  • Har den inte ökat i storlek så behövs ingen ytterligare utredning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad ger misstanke om maling knöl hos barn?

A
  • Progress av lymfkörtelförstoring - ökar
    i storlek och antal
  • Konglomerat - flera körtalar som sitter ihop
  • Andra symtom – trött?
  • Astma som inte svarar på behandling - Lungröntgen
  • Ont i magen, fyllnadskänsla i magen - USG
  • (Lab – (Blodstatus/diff), LD
    (tumörmassa), Urat, EBV)
  • B-symtom (feber, viktnedgång, nattlig svettning) ca: 25%
  • Anemi, petechier, höga/låga vita (leukemi, lymfom-leukemi = BM- engagemang)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vilken är den vanligaste njurtumören hos barn?

symtom hos den?

A
  • finns koppling till fenetik och anomalier
  • ofta väldigt hård palp resistens.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

diagnos och behadnling av wilms tumör?

prognos

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

diff till njurtumör(wilms)?

var sitter den? ?

A

neuroblastom

Ursprung = sympatiska nervsystemet, binjurarnas inre del,
nervvävnaden utefter ryggraden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

symtom neuroblastom?

A
  • varierande
  • ofta mycket sjukt barn om
    högmalign sjukdom
  • gnällig, ”onöjd”
  • palpabel buktumör
  • buksmärtor, förstoppning
  • proptos, periorbitala eccymoser,
    Horner syndrom
  • ryggsmärta, blåsdysfunktion,
    diarré
  • feber, viktnedgång,
    skelettsmärta, anemi
  • hypertension, stresspåslag
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

diangostik neuroblastom?

A
  • biopsi
    – CT/MR
    – MIBG-scint

även NSE som är markör

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

behadnling av neuroblastom?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

prognos neuroblastom?

A

– icke-aggressiv form: ca 85% (5-yrs-overall survival)
– aggressiv form: 5 år-överlevnad ca 40-50% (ingen
för 20-30 år sedan)
– mer än 50% av HR-neuroblastom recidiverar dock
inom 5 år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

tecken till skeltt/msukel tumör?

A
  • Svullnad, hård, fast, oöm/öm
    knöl
  • Lokalisation
  • Ålder
  • Progress
  • Smärtor från skelett
  • Frakturer
  • Asymmetri
  • Omfångsskillnad
  • Skelett eller mjukdel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

namn för olika sarkom?

A
  • benceller = osteosarkom
    – bindväv = fibrosarkom
    – muskler = rhabdomyosarkom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vilka drabbas av osteosarkom? vanliga ställen?

A
17
Q

symtom osteosarkom?

A
  • Smärta
    – ofta intermittent (on/off)
    – värre nattetid
    – progress och vid aktivitet
  • minskad rörelse i led, hälta
  • svullnad
    – palpabel resistens
    – synlig resistens – varm/öm
  • fraktur
  • ofta delay > 3 mån till
    diagnos
  • hosta, dyspné
    – sena symptom
    (lungmetastaser)
18
Q

diagnostik och behadnling av osteosarkom?

prognos?

A
  • Diagnos
    – Slät-rtg, sedan CT/MR
    – biopsi
  • Behandling
    – intensiv kemoterapi (pre- + post-op)
    – op (ev amputation)
    – ej särskilt strålkänslig (men möjligt; ffa
    metastaser)
  • Prognos
    – förbättrats mycket
    – beroende på primärutbredningen
    – ca 65% botas
  • Återfall
    – lokalt
    – lungor, andra skelettlokalisationer
    (metastaser)
19
Q

var sitter ewingsarkom?

vem drabbas?

A
  • förekommer både i och utanför skelettet
  • ofta i mitten (diafys) av de långsmala
    skelettbenen (smalben, lårben, revben) och
    bäckenet, sällan epifys
  • oftast unga pojkar 10-20 år gamla
20
Q

vad kan detta vara tecken på?

A

ewingsarkom

21
Q

symtom ewingsarkom?

A
  • lokal smärta - Intermitten - värre natt – progress
    och vid aktivitet
  • svullnad/resistens - snabb progress, varm/öm
  • rörelseinskränkning
  • patologisk fraktur
  • kompression av intilliggande
    organ
  • sprider sig lätt (ca 30% har
    metastaser vid diagnos)
  • ”alltid” mikrometastaser
22
Q

diagnositk ewingsarkom?

A

– rtg, skelettscint
– blodprov, genetik av
tumörmaterial (Blå runda och
små celler) 11:22 translokation
(ca 85%)
* ev. även muskelengagemang

23
Q

bheadnling och prognos av ewingsarkom?

A
  • Behandling
    – cytostatika
    – Operation, ev amputation
    – ev strålning
  • Prognos
    – ca 60%
    – ganska konstant över tiden
  • Återfall
    – lokalt
    – oftast i lungorna (rgb lung rtg)
24
Q

symtom vid rhabdomyosarkom?

vanligt?

A
25
Q

var sitter rhabdomyosarkom?

vilka två typer finns?

A

Huvud-nacke 30%
– Orbita 10%
– Ryggmuskulatur 30%
– Urogenitalt 15%
– 10 -20% har metastaser
vid debut

embryonala centralt i kroppen —- alveolära perifert i kroppen

26
Q

behadnling rhabdomyosarkom?

A
  • Behandling
    – intensiv cytostatikabehandling (ffa omogna embryonala)
    – operation (om möjligt beroende på lokalisation)
    – ev strålbehandling
  • Prognos
    – förändrats radikalt
    – Ca 80% botas, men beroende på lokalisation + typ
    – återfallsrisk = ca 20-30%
27
Q

vanligt med CNS-tumör hos barn?

A

främsta orsaken till död i cancer hos barn
* näst vanligaste cancerformen hos barn
* 4,2/100 000 barn och år insjuknar
* 100 barn insjuknar per år i Sverige

28
Q

var sitter CNS tumör?

A

90% i huvudet, 10% spinalt.

2/3 av dem sitter i bakreskalgropen, infratentoriellt

29
Q

symtom vid CNS tumörer? olika typer?

A

Triad:
morgonhuvudvärk,
illamående och
kräkningar

30
Q

Hjärntumörer - status

A

Neurologisk avvikelse – fokal
* Neurologisk avvikelse – ataxi, balans
* Neurologisk avvikelse – kranialnerver
* Skelning
* Synfältsbortfall
* Nedsatt visus
* Nystagmus
* Ögonbotten – staspapill
* Nedsatt hörsel
* ’Torticollis’
* Ökat huvudomfång
* Buktande fontanell
* Diencephaliskt syndrom
– utebliven tillväxt, trots tillräckligt kaloriintag

31
Q

De tre vanligaste typerna av CNS-tumörer hos barn och ungdomar

A

Gliom är ett samlingsnamn för den vanligaste typen av CNS-tumörer hos barn. Både aggressivitetsgrad och behandling kan variera väldigt mycket inom denna grupp. Tumören kan uppstå i alla delar av centrala nervsystemet, men vanligast är lillhjärnan, storhjärnan eller hjärnstammen.

Medulloblastom är den vanligaste elakartade CNS-tumören hos barn och uppstår oftast i lillhjärnan. Dessa tumörer behöver i de flesta fall, utöver kirurgi, även behandlas med både cellgifter (cytostatika) och strålbehandling.

Ependymom uppstår oftast i lillhjärnan, men kan även förekomma i storhjärnan och i undantagsfall i ryggmärgen. Dessa tumörer är inte så känsliga för cellgifter (cytostatika), varför kirurgi och strålbehandling är de viktigaste behandlingskomponenterna vid denna diagnos.

32
Q

vad är typiskt för diagnostik för hjärtumör hos barn?

som är tråigt?

A

både patient och doktor försenning

33
Q

red falgs för hjärtumör hos små barn, barn och ungdomar?

A
34
Q

Hjärntumörer - etiologi

A
  • Joniserande strålning
  • Virus
  • Genetiska syndrom (5-???% av tumörerna)
    – Li-Fraumeni (autosom-dom; TP53; hjärntumörer mfl)
    – NF typ 1 (malign nervskidetumör, malign
    neurofibrosarkom)
    – NF typ 2 (vestibulär schwanom, meningeom ffa äldre)
    – Tuberös skleros (jättecellsastrocytom)
    – von Hippel-Lindau (autosom-dom; bl a neuroendokrina
    tumörer)
    – mfl.

neurofibroatos (NF) tar man och screnna för

35
Q

behadnling hjärntumörer?

A
  • Operation
  • Strålterapi
  • Cytostatika

Nya lm:
* Thalidomid
(Angiogeneshämmare)
* Genterapi,
immunterapi..