Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

T10 - Barn > Fö: Barn-Nefrologi > Flashcards

Fö: Barn-Nefrologi Flashcards

1
Q

hur ligger njuarna? storlek på barn?

A

Njurläge: höger vid Th12, vänster lite högre
* Nyfödd: 4-4.5 cm lång
* Vuxen 10-11.5 cm lång

har man en njurskada vid födsel kan den växa sämre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

hur ändras gfr under livet för ett barn?

A

S-kreatinin som moderns vid födelsen,

sjunker sedan till 20-23. Tar ca 6 veckor

Efter 2 år: 85-125 ml/min /1,73 kvm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Tecken på att njurarna kan vara påverkade av sjukdom?

alltså olika symtom

A
  • Hematuri
  • Anemi
  • Proteinuri
  • Tillväxthämning
  • Hypertoni
  • Bensmärta
  • Acidos
  • Polyuri/polydipsi/Oliguri
  • Ödem
  • Trötthet
  • Allmän sjukdomskänsla
  • Hyper/hypokalemi
  • Hyper-hyponatremi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

kan gfr vara normalt vid njurskada?

A

GFR behöver inte vara sänkt
vid njurskada!
Stor reservkapacitet!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

skillnad på tre olika njursvikter?

A

Prerenal:
Försämrat
blodflöde till
njurar

Renal:
Påverkat
njurparenkym

Postrenal:
Försämrat avflöde
från njurar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

orsaker och behadnling till prerenal njursvikt?

A

Hypovolemi
* Dehydrering
* Blödning
* Hjärtsvikt
* Sepsis

ge då vätska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

orsaker och behadnling till renal njursvikt

A
  • Glomeruli: Glomerulonefrit
  • Tubuli: Tubulär nekros
  • Interstitiet: Pyelonefrit, Läkemedelspåverkan
  • Kärlen: HUS, Vaskulit

då har man riktad behadnling (kortison, bt eller dialys)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

orsaker till postrenal njursvikt

och behadnling

A

Obstruktion i
* Tubuli (urat tex)
* Uretärer (bilat)
* Uretra (valvel)

behandla med att avlasta, ofta, kirugiskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

är akut njursvikt farligt då?

vad kan ske?

A
  • Hyperkalemi ==> arytmi
  • övervätskning ==> lungödem

båda dessa kan man dö av

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

behadnling av akut njursvikt?

vilken njursvikt är vanligast?

A
  • Prerenala är vanligast - så: Börja med att ge vätska en stund men MÅSTE se att det också kommer ut. Vätskebalans!
  • Hög dos furosemid om inte enbart vätska hjälper
  • Korrigera ev sekundära symtom, t ex hyperkalemi, hypertoni
  • Dialys

kolla med bladder!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vilka prover/undersökningar tar man vid misstänkt njursvikt hos barn

A
  • blodtryck
  • Vikt
  • Ultraljud för att kolla om de är postrenalt
  • Vätskebalans
  • urinsticka
  • syrabas
  • Na, K
  • Kreatinin/cystatin C
  • Urea
  • fosfat, Ca, PTH - lite viktigare vid kronsik
  • Blodstatus
  • S-albumin

INTE BARA KREA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

VANLIGASTE ORSAKEN TILL AKUT
RENAL NJURSVIKT HOS BARN ÄR….

A

Hemolytiskt uremiskt syndrom
HUS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

symtombild vid HUS?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

orsaker till HUS?

ålder?

A

90% diarrékopplat
* Verotoxin från EHEC (enterohemorragisk E- Coli)
* Drabbar 15% av EHEC patienter under 15 år
* 10% atypiskt HUS (pneumokocker eller defekt i
komplementsystemet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

hur får man HUS?

A

Toxinet triggar endotelial komplementdeposition genom uppreglering av P-selectin
på cellytorna, interfererar med
komplementsystemets regulatorprotein

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

behadnling hus?

A

dialys

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

orsaker till rött urin?

även saker som lurarar

A

urater är vanligt hos små barn i deras blöjor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

hos nyföda beror hematurin ofta på

hos äldre är det

A

njurvenstrombos

UVI

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

när utreder man hematuri?

A
  • Makroskopisk hematuri
  • 3 separata prov med minst + på
    testremsa (mensfri period)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

vilka två färger kan hematurin ha?

vad säger de?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Grundutredning hematuri?

massa prover

A
  • Urinsticka
    • Anamnes inkl hereditet
    • U-alb/krea kvot
    • Urinodling
    • Kreatinin
    • Blodstatus
    • Blodtryck
    • CRP
    • Na, K
    • Ultraljud
    • U-sediment
    • U-Ca/krea kvot
    • C3/C4
    • ANA, anti dsDNA
    • ANCA, anti-GBM

ej 24h test

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

vilka nefriter hos barn ska man kunna?

A
  • Postinfektiös glomerulonefrit
  • Henoch schönlein-nefrit
  • IgA- nefrit
  • Interstitiell (ex Ipren, TINU) är en vanlig orsak till krea stegring
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

symtom och tidsorsak till Poststreptokock glomerulonefrit

vem?

A

Porterfärgad urin
* Oftast efter ÖLI (1-2 v) eller hudinfektion
(3-6v) med grupp A streptokock (C eller G).
* 2 % får klinisk GN efter dessa infektioner

2-12 åå. Pojkar:flickor 2:1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

patofysilogi till postreptokock glomerunefrit?

A
  • M-protein på vissa nefritogena
    streptokockstammar reagerar med IgG
  • Ger anti-IgG och deposition av
    immunkomplex i njurar
  • I njurarna pga korsreaktion M-protein med
    antigen på glomerulära basalmembran
    antigen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

hur ser prover ut vid
Postinfektiös glomerulonefrit

A

c3 konsumeras här och sjunker därför. sätter diagnosen ihop med klinisk bild

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

förlopp och behandling av postinfektiös glomerunefrit

A
  • C3 ska normaliseras inom 6-8 veckor ==> kolla om
  • Släpper inom 6-12 månader, alltså krenan eller ????????
  • Ibland ACE hämmare, Ca blockare, behadlar symtomen ej sjukdomen
  • Njurbiopsi om avvikande från normalförloppet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

varifrån kommer iga nefrit?

hur är c3?

A

1-2 dagar efter ÖLI
* Normalt C3

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

vad behöver man göra med iga nefrit?

vanligast hos vem?

A

Vanligare hos pojkar
* 20-40% får njursvikt med tiden – Kroniskt, följs livslångt

29
Q

diangostik iga nefrit?

symtom

A

Biopsi och klinik ger diagnos

* Kan vara smygande eller stormande

30
Q

behadnling igA nefrit?

A

ACE-hämmare, kortison, cellhämmande
medicin kan bli aktuellt

mest oftast inte så aktuellt då den är smygande

31
Q

vad är detta?

A

iga nefrit

32
Q

vad är detta?
övrig asymtom?

A
  • Hudblödningar (småkärlsvaskulit) vanligast på
    underben och klinkor
  • Intermittent ledsvullnad och smärta 80%
  • Buksmärta 60%
  • Nefrit (Hematuri/proteinuri) 35% vid debut

IgA vaskulit
(Henoch-Schönleins purpura)

33
Q

när får man igA vasuulit?

A

Peak incidens runt 4-5 åå
* Börjar ofta 1-3 v efter öli
* Oklar genes

34
Q

symtom och prover vid igA vaskulit?

när ser man symtomen?

A

Mikro-/makroskopisk hematuri. Lindring till stormande
* normala komplement (C3)
* Njursymtomen upptäcks oftast inom 4-8 veckor, men kan ta 6
mån innan upptäckt

35
Q

hur följer man upp igA vaskulit?
prognos?
undersökning

A

Screena med urinsticka 6 månader
* Svårare debutsymtom ger sämre prognos
* njurbiopsibild som vid IgA-nefrit och även IgA deposition i
huden

36
Q

Behandling igA-nefrit

A

Expektans!
* NSAID om ledsvullnad/smärta
* ACE hämmare, kortison, Cellcept kan bli
aktuellt vid svår nefrit

37
Q

Hur vet man att en glomerulonefrit
är ”svår”?
Dvs behöver öka tempot?

A

Kraftig proteinuri
* kreatininstegring
* Hypertoni
* Kvarstående makroskopisk
hematuri

38
Q

Proteinuri - När remittera från VC och utreda?

A
39
Q

Vad signalerar allvarligare bild vid proteinurin?

A
  • Krea stegring
  • Hematuri
  • Ödem
  • Hypertoni
  • +3 på sticka
40
Q

orsaker till proteinuri?

A
  • Feber
  • Ortostatiskt
  • träning
  • Nefrit
  • Njurdysplasi
  • Njursvikt
  • Pyelonefritskada
  • Nefrotiskt syndrom
  • UVI
  • Makroskopisk hematuri
  • Tubulär proteinuri

både kronsikt och akut

41
Q

vilka proteiner åker ut genom urinen?

A
  • Flera kilo småprotein filtreras ut i primärurinen i
    glomeruli varje dag. (hormoner, enzymer, Ig fragment,
    Myoglobin) Återabsorberas i proximala tubuli
  • Albumin är ett mellanstort protein som normalt
    nästan inte alls filtreras. Det lilla som filtreras
    återresorberas snabbt
  • Stora proteiner (fibrinogen, IgM) filtreras ej. Stora
    skador!
42
Q

Proteinuri -grundutredning

A
  • U-alb/krea index (helst morgonprov)
  • S-albumin
  • urinodling
  • S-kreatinin, Na, K
  • Blodtryck
  • Anamnes
  • Ultraljud
43
Q

behadnling proteinuri?

A

Behandla bakomliggande orsak
* ACE-hämmare/AT2 blockare som behadnlar själv proteinurin

44
Q

vad är nefrotisk syndrom?

alltså kretierier

A
  • Massiv proteinuri (U-alb/krea >400 mg/mmol)
  • Hypoalbuminemi (s-alb <25 g/L)
  • Perifera ödem
  • (hyperkolesterolemi), är ju egentligen sekundärt då produktionen i kroppen ökar och då även levern
45
Q

hur vanligt är nefrotisk syndrom?

vem? vilken typ?

A
  • Drabbar 2-3 barn/100.000 och år
  • Dubbelt så vanligt hos pojkar
  • Vanligast före skolåldern
  • 80-90 % (av barn under 12 år) har minimal change, vilket kan vara jobbigt akut, men ofta bra på lång sikt
46
Q

var anatomiskt påverkar nefrotisk syndrom?

A

bryggorna mellan cellerna här är förstöda

47
Q

varför blir man svullen av nefrotiskt syndrom?

A

osmotsikt tryck ändras pga. albumin vilket trycker ut i vävnaden

48
Q

Vad farligt kan hända?

vid nefrotisk syndrom

A
  • Dålig cirkulation
  • Njursvikt
  • Infektion
  • Tromboembolism
  • Lungödem
  • Hypertoni
  • Hyperlipidemi

detta mycket för att kroppen ökar sin prodution av allt när albmin sjunk

49
Q

behadnling nefrotisk syndrom?

A

Steroider är grunden
* saltrestriktion
* bt behadnling

albumiun och furosemid kan man ge, men man kommer kissa ut det - så ge inte albumin

50
Q

uppföljning nefrotisk syndrom?

A

40-50% får endast ett skov
* Oftast god slutprognos
* Mycket krångliga fall finns. Kan behöva mer
avancerad immunmodulerande behandling

51
Q

vad är pylonfrit syndom hos barn i olika äldrar??

A

äldre barn: Tydligt.
flanksmärta, hög feber, illamående, buksmärta

Späda barn: Ibland otydligt.
Trötthet, skrikighet, uppfödningssvårigheter,
dålig färg, förlängd gulsot, dålig viktuppgång,
feber, kräkningar.

52
Q

diagnostik vid urinvägsinfektipn?

A

Diagnos: Urinsticka + URINODLING!!! ta alltid odling på barn
* Nivådiagnostik, klassisk definition:
Cystit: Temp <38,5, CRP < 20
Pyelonefrit: Temp >38,5, CRP >20
* Övriga prover: Krea, Na, ev blododling

inte bara intressad av temp, utan även risk för njurskada.

53
Q

orsaker uvi barn

A
  • missbildning
  • Förstoppning
  • Gleskissning
  • Sexdebut
  • Nyligen antibiotika
  • Kateter
  • Det bara händer
54
Q

vem får uvi

ålder och kön

A

Pojkar vanligast första 6-12 mån pga. mer urinvägsabnormaliteter
- Sällan UVI efter 1 åå.

UVI före 7 års ålder
- 7-8% av alla flickor
- Ca 2% av alla pojkar

55
Q

anamnes uvi barn

A
  • feber
  • miktionsanamnes
  • förstoppningsanamnes
  • hereditet
  • stråle (småpojkar)
  • tonåringar- sexualanamnes, S
56
Q

status uvi barn

A
  • Yttre genitalia (spädbarn)
  • Bukpalpation (resistens, förstoppning)
57
Q

vilka urinprover för odling kan man ta?

A
  • blåspunktion på barn under ½ år
  • mittstråleprov (två urinodlingar från olika miktioner)
  • tappningskateter
58
Q

hur ser man på urinsticka om det är uvi hos barn?

kön påverkan

A
59
Q

behadnling uvi hos barn

A

Intravenöst? (cefotaxim, meropenem)

Per oralt? (PN: cefixim, trim-sulfa)

60
Q

Riskfaktorer – njurskada vid uvi

A

Högt CRP (över 70)
* Annan bakterie än e-coli
* Sänkt njurfunktion
* recidiverande pyelonefriter

61
Q

vilka vidare utredning finns vid pyelonfrit?

A

Ultraljud -hydronefros, njurstorlek
* DMSA scintigrafi - parenkymskada - görs vid riskfaktorer som finns på föra slide
* MUCG - reflux, valvel, blåspatolog

62
Q

vad är detta?

A
63
Q

vad är refulx i urinvägen?

A

de 3-5 bryr man sig om. de som kan påverka njuren

64
Q

Uretravalvel

vad är det? behadnling

A

får bara pojkar där. prostata gör så så att de täpper till och då stor riskf ör njursvikt.

fråga efter stråle då de får svag stråle

65
Q

vid albumin misnkning så ser man svullnad var först?

A

mjuka delar så som ögon och pung.

66
Q

vid akut njursvikt, vilka prover är viktgt att ta då?

vilka organ vill man kolla på

A

natrium och kalium

kolla även lungor/hjärt för övervätskning

67
Q

vad säger ekg vid högt kalium

åtgärder

A

höga t-vågor

resonium, insulin och salbuamol
kan även ca+

68
Q

behandling vid akut njursvikt hos barn med högt kalium och övervätskning

A
  • Du följer K och EKG och tar ställning till Kaliumsänkande behandling för att undvika arytmi.
  • Du följer vätskebalans och ger vätska + vätskedrivande för att behålla balansen och minska risken för lungödem. både bra för övervätskningen och att få bort kalium
  • Du följer blodtrycket och behandlar med blodtryckssänkare vid behov.

man kan även ge antibotika för inte missa pyelonfrit

T10 - Barn (59 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions