Atros Flashcards
Vad är atros?
skillan emot ra?
Vad är atros?
Artros är en av de absolut vanligaste ledsjukdomarna och är detsamma som ledsvikt och INTE ledförslitning.
Def: en sjukdom som innebär att en eller leders hyalint brosk blivit nedbrutet (behöver inte bero endast på mekanisk nedbrytning).
Skillnad emot RA?
Den främsta skillnaden mellan reumatoid artrit och artros är att RA drabbar hela kroppen och många leder. Artros, å andra sidan, drabbar oftast en specifik led
Olika typer av atros
Man skiljer olika sorters artros, där man först skiljer på:
- Primär – med okänd orsak och är den vanligaste
- Sekundär – som ses efter ledskada (t.ex. meniskskada eller intraartikulär fraktur), ledinfektion, medfödda tillstånd m.m.
var i kroppen?
Man delar upp efter vilken del av kroppen, där symtom kommer vanligast i fingrar, knä eller höft. Andra vanliga lokalisationer är ryggradens facettleder, tumleder och stortåns MTP1
De man brukar skilja på är:
- Fingrar – vanligaste
- Conartros (i knä)- mellan
- Coxatros (i höftled) – minst vanlig
Och även Spondylos – vilket är artros i ryggraden med smärta och rörelseinskränkning. Kan även uppstå glidning av ryggkotan och ge degenerativ spondyloistes.
Hur vanligt är det?
Är vanligaste ledsjukdomen och ökar med ålder. Ca 8% av befolkningen har det – där de är vanligaste med knä, sedan fingrar och höft sist. Ökar med åldern.
Anatomi NORMAL led
Hyalin brosk har inte blod eller nervförsörjning, vilket gör att de är utsatt för slitage och behöver ledvätskan för återhämtning.
De är uppbyggt av kollagen-fiber (typ 2) och kondozyter mellan dem. Kondozyter drar åt sig vätska och när man belastar t.ex. höften så trycks de ut.
Vad beror de på?
Var i leden sker de?
vad händer?
Vad beror de på?
Artros beror på en obalans mellan nedbrytande och anabola enzymer i den drabbade leden. Det finns flera riskfaktorer som på olika sätt ökar risken att det uppkommer en obalans och ledsvikt.
Var i leden sker de?
Sker i hela leden, så som: brosk, ben, ledband, ledvätska och muskler.
- Hyalint brosk bryts ner
- Muskulär atrofi
- Ben remodierling med skleros
- Brosk bitar i ledvätskan
- Synovial hypertrofi som är en kompensation
- Osteofyter (ny benbildning som kompensation)
- Förändrad fetmetabolsim
Riskfaktorer
- Kvinnligt kön
- Hög ålder - viktigaste
- Ärftlighet
- Belastande och repetitivt arbete
- Övervikt
- Testosteron
- Elitidrottande
- Tidigare knätrauma
- Pyriofosfat-inlagring
- RA
70% av artrosfallen kan förebyggas med:
- Information
- Fysisk träning
- Viktkontroll
symtom atros
Man kan ha olika symtom beroende på vilken led som är påverkad, men generellt kan man se:
- Typiskt för artros är att besvären varierar från dag till dag och från vecka till vecka
- Belastningssmärta
- Smärta som är målande, djup och utstrålning nedåt är viktigt
- Vilovärk och på morgonen
- Funktionsstörning (hälta, stelhet, rörelseinskränkning, gångproblem, igångsättningssmärta)
- Morgonstelhet
- Svullnad, värme och ömhet
- Felställningar och instabilitet
Vid fingerartros ses oftast knutor – där av två olika typer:
- Bouchards knutor - Knutor i fingrarnas mellan-leder
- Heberdens knutor - Knutor i fingrarnas ytterleder
Vid coxartros kan smärta ses – då lokaliserad till ljumske, utsidan och framsidan av höftleden med ev. utstrålning mot framsidan av låret ned mot knäleden
anamnes och status atros
OBS! Diagnosen ställs kliniskt utifrån anamnes och status
Anamnes – symtom och riskfaktorer
Status
Här ser man nedsatt rörlighet och funktion. Kan ibland palpera och höra krepitationer vid rörelse. Även smärta, hälta och benlängsskilander kan ses.
- Hälta kan beror på smärta eller svaghet i medius musklen. Även efter luxaktion eller benlängdsskillnad.
Höftled – svårt med inåtrotation av höfleden.
Knäled – här har man ett minskat rörelseomfång, främst vid extension. Även så kan man se:
- Hydrops (ödem)
- Lokal ömhet
- Även felställningar så som:
- Vid medial artros utveckas varusfelställning
- och vid lateral artros valgusfelställning
Hur ser man atros på rtg? används de?
Används det om diagnosen är kliniskt?
Röntgen stående används framförallt för att utesluta annan orsak som caputnekros, tumör, artrit m.m. Samt för op beslut.
Vad man kan se här är:
- Minskad ledspalt
- Osteofyter (regeneration av ben på fel plats)
- Förtjockning av subkondralt ben pga ökad benbildning
- Subkondral skleros
- Bencystor (kan orsaka benkollaps)
- Bendeformering (de elastiska egenskaperna försämras)
- Ledkulan förlorar sin runda form
vad för två andra undersökning görs med bild?
è kan gå vidare med MR/DT om man vill
Även HLA-rtg
Görs på knä-atros och ,äter vinkel mellan höft – knä och ankel. Ska vara noll.
Här så klassificera man efter Ahlbäck när man pratar om knä:
- Grad 1: Förtunnad ledspalt <3mm, med eller utan skleros (förhårdnad av vävnad)
- Grad 2: Minskad ledspalt
- Grad 3: Nednötning av bensubstans <5mm
- Grad 4: Nednötning av bensubstans 5mm - 10 mm Grad 5: Nednötning av bensubstans >10 mm, ofta med subluxation
diff både knä och höft
Här skiljer det sig såklart beroende på vilken kroppsdel, men man kan tänka få dessa:
Infektion och septisk artrit eller malign sjukdom ska man även tänka på
Knäled
- Meniskskada
- Bursit/tendinit
- Coxartros – med projicerad smärt ner på framsida låt/knå
- Ryggproblem som projicera neråt
Höftled
- Spinal stenos eller ischias som ger smärta ner
- Bursit/tendinit
- Metastaser
generell behadnling
vad är atrosskola egentligen?
När man pratar om behandling så brukar man dela in det i tre delar:
- Generellt
- Läkemedel
- Kirurgiskt
Vid remis till ortoped ska alltid en rtg vara tagen inom 1 år. Man ska även ha diskuterat operation, rökstopp och BMI.
Generellt
Information – viktigt att förklara för patienten vad det är för sjukdom och att de är viktigt med rörelse. Kan gå i artrosskola för detta vilket innebär:
- Tre besök med informat, träning och expertpatient. Även genomgång av individuellet program och träning i grupp.
Träning – där man vill ha hjälp av:
- Gånghjälpmedel
- Sjukgymnastik är mycket viktigt
- Viktminskning vid behov
Socialstyrelsen säger att man tidigt ska ta kontakt med företagshälsovård och anpassar arbetsuppgifter.
lm vid atros
Man ger smärtstillande så som paracetamol och/eller NSAID så som diclofenac. Ej morfin mm då det är kroniskt tillstånd.
Även kortisoninjekt kan ges.
när ges total-knäpros?
- Kan ge total-knäprotes, vilket man sågar ut benet innan för att få plats.
- Verkligen vanligaste
- Har pat varus vill man ge dem lie valgus
- De flesta får helprotes i ca 70 års åldern.
