tumörlära/hallmarks of cancer Flashcards

1
Q

The 6 hallmarks of a cancer cell:

A
  • Självförsörjande tillväxtsignaler: Cancerceller blir självförsörjande genom att själva producera tillväxtfaktorer eller ändra sina signalvägar för att konstant aktivera tillväxt.
  • Okänslighet för tillväxthämmande signaler: Cancerceller kan ignorera eller inaktivera tillväxthämmande signaler, vilket leder till okontrollerad tillväxt.
  • Undvikande av apoptos: Cancerceller utvecklar förmågan att undvika apoptos, till exempel genom mutationer i gener som reglerar denna process (t.ex. p53).
  • Oändlig replikativ potential: Cancerceller kan aktivera enzymet telomeras, vilket förlänger telomererna och ger cellerna oändlig delningskapacitet.
  • Sustained angiogenesis (kontinuerlig blodkärlsbildning): Cancerceller kan öka produktionen av pro-angiogena faktorer som VEGF (vascular endothelial growth factor) som stimulera tillväxten av nya blodkärl (angiogenes).
  • Vävnadsinvasion och metastasering: Cancerceller kan invadera omgivande vävnader och sprida sig till andra delar av kroppen (metastaser).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur reglerar tillväxtfaktorer cellcykeln i hälsosamma celler?

A
  • GF binder till GFR på cellyta. Detta ökar intracellulära kocentration av Cyklin D.
  • Cyklin D driver cellen från G1 till S-fasen genom att fosforylera retinoblastomproteinet (Rb), vilket frigör transkriptionsfaktorn E2F som är nödvändig för transkription av S-fasgener.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

De 2 nya hallmarks of a cancer cell som lade tills 2011:

A
  • Undvikande av immunövervakning (Avoiding immune destruction): cancerceller utvecklar förmågor för att undvika immunsystemet, som normalt identifierar och förstör onormala celler. De kan skapa en mikro-miljö som undertrycker immunsvaret, eller de kan nedreglera antigenpresentation för att undvika att bli upptäckta av immunceller.
  • Förändrad energimetabolism (Deregulating cellular energetics):
    Cancerceller förändrar sin metabolism för att stödja snabb tillväxt och överlevnad, även i näringsfattiga miljöer. Ett exempel är Warburg-effekten, där cancerceller trots tillgång till syre främst använder glykolys för att generera energi, vilket möjliggör snabb tillväxt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

onkogener?

A

Onkogener
- ”Bilens gaspedal”
- Överaktivitet av gener kopplade till
celltillväxt, celldelning och överlevnad
- Skada i ena allelen tillräcklig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Tumörsuppressorgener?

A
  • ”Bilens broms”
  • Förlust av funktion av gener kopplade
    till cellulära bromsar
  • Skada i båda allelerna krävs
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka mekanismer leder till onkogenaktivering?

A

Punktmutationer: En enda mutation i en proto-onkogen kan förändra proteinets funktion och göra det hyperaktivt. Ett exempel är en mutation i Ras, ett proto-onkogen som styr cellproliferation. När Ras muteras, blir det konstant aktivt, vilket leder till okontrollerad celldelning.

Genamplifiering: Onkogener kan också bli aktiverade när deras kopietal ökar, vilket resulterar i överuttryck. Till exempel kan HER2, en tillväxtfaktorreceptor, amplifieras i vissa bröstcancerformer, vilket leder till överdriven celltillväxt.

Kromosomomlagringar: Strukturella förändringar i kromosomer kan placera en proto-onkogen nära en aktiv promotor, vilket ökar dess uttryck. Ett känt exempel är BCR-ABL-fusionen som bildas vid den Philadelphia-kromosomen i kronisk myeloisk leukemi (KML), vilket skapar en hybridgen som driver okontrollerad cellproliferation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Mekanimser bakom tumörsuppressorgen deaktivering:

A
  • Mutationer: Punktmutationer, frameshift mutationer och nonsense mutationer
  • Deletioner: En del av eller hela tumörsuppressorgenen kan raderas från genomet.
  • Hypermetylering av promotorregioner: Tumörsuppressorgener kan också inaktiveras genom epigenetiska förändringar. Hypermetylering av promotorn (den del av genen som styr dess uttryck), tystar genen och hindrar dess transkription
  • Interaktion med virala onkoproteiner:
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

olika klasser av onkogener:

A
  1. tillväxtfaktorer
  2. tillväxtfaktorreceptorer
  3. signalöverföringsproteiner
  4. transkriptionsfaktorer
  5. cykliner och CDK
  6. apoptoshämmare
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur leder mutation i gen som kodar för tyrosinkinasreceptorer leda till onkogenaktivering?

A
  • När en mutation inträffar kan tyrosinkinasreceptorn bli konstitutivt aktiv, vilket innebär att den är permanent aktiv även i frånvaro av liganden. Detta leder till konstant signalering och oreglerad cellproliferation. Exempel på sådana mutationer är:
    -EGFR (epidermal growth factor receptor)-mutationer i lungcancer, där en muterad receptor är aktiv utan att binda till EGF.
    -FLT3-mutationer i akut myeloisk leukemi (AML), där en intern tandemduplikation (ITD) i receptorens juxtamembranregion leder till dess konstant aktiva form.
  • Tyrosinkinasreceptorer har en intracellulär domän som innehåller den enzymatiska kinasaktiviteten, vilken fosforylerar specifika tyrosinrester på sig själv och andra proteiner. Mutationer i denna domän kan förändra receptorens kinasaktivitet, vilket resulterar i oreglerad signalering. Exempel på detta inkluderar:
    -EGFR-mutationer i lungcancer, där substitutionen av specifika aminosyror (som L858R i exon 21) leder till ökad tyrosinkinasaktivitet.
    -KIT-mutationer i gastrointestinala stromala tumörer (GIST), där mutationer i den intracellulära tyrosinkinasdomänen leder till konstitutiv aktivering.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur kan amplifiering av tyrosinkinasreceptorer leda till onkogenaktivering?

A
  • Genamplifiering (ökning av antalet kopior av en gen) leder till att fler tyrosinkinasreceptorer uttrycks på cellens yta, vilket gör att cellen blir överkänslig för tillväxtsignaler och kan driva cellproliferation.
  • Ett känt exempel är HER2 som är amplifierat i vissa former av bröstcancer. Detta leder till överuttryck av HER2-proteinet och överdriven aktivering av tillväxtsignaler även vid normala nivåer av ligander.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur kan mutation i TGF-beta-receptor leda till okontrollerbar celldelning?

A
  • TGF-β-signalvägen är en negativ regulator av celltillväxt. Aktiverar R-Smad och CoSmad. Dessa leder till transkription av p15.
  • p15 hämmar CycD/Cdk4 komplexet vilket leder till mindre fosforylering av RB.
  • Mindre fosforylering av RB leder till mindre frisättning av E2F, som normalt driver på S-fasen i celldelning.
  • Alltså om mutation sker i TGF-β-r så kommer denna hämmande signalväg att minska och celldelning kommer att öka.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur kan FLICE proteiner minska apoptos hos cancerceller?

A
  • Epigenetiska eller genetiska förändringar hos cancerceller kan leda till överuttryck av FLICE proteiner.
  • När apoptos ligand binder på CD95receptorer på cellytan så rekryteras FADD till receptorn intracellulärt. FADD bildar ett DISC (dödsinducerande signalkomplex) med procaspas-8. Vilket sedan aktiverar caspas 8 och 3 nedströms vilket leder till apoptos.
  • FLICE proteiner är lik procaspas-8 och tävlar därför om att binda till FADD komplex, saknar dock samma katalytiska aktivitet som procaspas-8. Hämmar på så sätt apoptos.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilken ytreceptor kan cancerceller minska uttrycket av för att hämma apoptos?

A

CD95 receptorn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur kan en onormal nivå av p53 hämma apoptos hos cancerceller?

A
  • Epigetiska eller genetiska förändringar kan leda till minskat uttryck av p53.
  • Minskad nivå av p53 leder till minskad nivå av pro apoptotiska BAX.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur kan onormala nivåer av BCL-2 och BCL-XL minska apoptos hos cancerceller?

A
  • Bcl-2 och Bcl-xL förhindrar permeabilisering av mitokondriens yttre membran. De binder till och inhiberar pro-apoptotiska proteiner som Bax och Bak, vilka annars skulle bilda porer i mitokondriens membran.
  • Detta leder till mindre frisättning av Cytokrom C, vilket leder till mindre apoptotisk signalering i cellen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur kan cancerceller ändra sitt uttryck av APAF1 för att hämma apoptos?

A
  • APAF-1 fungerar som en plattform för att bilda apoptosomet, ett proteinkomplex som är avgörande för aktivering av kaspaskaskaden.
  • När cytokrom c frisätts från mitokondrierna binder det till APAF-1, vilket leder till en konformationsförändring och oligomerisering av APAF-1.
  • Det bildade apoptosomet rekryterar och aktiverar prokaspas-9.
    Aktiverad kaspas-9 kan i sin tur aktivera effektorkaspaser som kaspas-3, vilket leder till celldöd.
  • Alltså kommer minskade nivåer av APAF-1 att hämma apoptos.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad har p53 frisättning för funktion vid DNA skada i en cell?

A
  • p53 frisätts vid DNA skada och binder sedan till DNA i cellen och kan då initiera transkription av olika faktorer.
  • Om DNA skadan inte går att reparera så kan p53 initiera transkription av BAX, leder till apoptos
  • p53 kan även initiera transkription av p21 (G1 arrest) och GADD-45 (DNA repair).
  • Om p53 genen muteras så kommer cellen alltså inte att reparera DNA, inte stoppa cellcykeln och inte genomgå apoptos.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka kromosomer byter genetisk information (translokation) när BCR/ABL hybrid proteinet bildas?

A

Del av kromosom 9 som bl.a innehåller ABL genen byter plats med segment på kromosom 22 som har BCR genen så att dessa två gener blir hamnar intill varandra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Bildning av BCR/ABL hybrid proteinet är kraftigt sammanlänkat med vilken typ av cancer?

A

Kronisk myeloisk leukemi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilket stadium är en tumör med följande kriterier: T1-T2 N0 M0?

A

Stadium 1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Beskriv de tre kriterier som används för att klassificera en tumörs stadium:

A
  • T = tumor – primär tumör (tumörstorlek eller invasionsdjup)
    T0 = ingen tumör
    T1 – T4 = ökande tumörstorlek eller invasionsdjup
  • N = lymph nodes – regionala lymfkörtlar
    N0 = inga lymfkörtelmetastaser i regionala lymfkörtlar
    N1 – N3 = stigande antal lymfkörlar med metastaser
  • M = metastasis – förekomst av fjärrmetastaser
    M0 = inga fjärrmetastaser
    M1 = förekomst av fjärrmetastaser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

I vilket stadium är en tumör med följande kriterier: T2-T4 N0 M0?

A

Stadium 2
Lokaliserad
Lokalavancerad tumör - tidigt stadium

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

I vilket stadium är en tumör med följande kriterier: T1-T4 N1-N3 M0

A

Stadium III
Regional
Lokalavancerad tumör - sent stadium

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

I vilket stadium är en tumör med följande kriterier? T1-T4 N1-N3 M1

A

Stadium IV
Distant
Tumör med fjärrmetastaser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Behandling av maligna tumörer:

A
  • Medicinsk – kemoterapi – antineoplastiska läkemedel
  • Radiologisk – radioterapi – strålning
  • Kirugisk – operation
  • Immunterapi
  • Understödjande behandling
  • Kombinationer av dessa
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Neoadjuvant behandling?

A
  • Syftet med neoadjuvant behandling är att minska storleken eller omfattningen av en tumör, vilket kan göra den lättare att operera bort.
  • Kemoterapi: För att krympa tumörer och minska risken för spridning innan kirurgi.
  • Strålbehandling: För att minska tumörens storlek eller påverka dess spridning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Nackdelar med neoadjuvant behandling:

A
  • Försenad kirurgi: Om neoadjuvant behandling inte är effektiv kan det försena den primära behandlingen (t.ex. kirurgi), vilket kan påverka prognosen.
  • Biverkningar: Kemoterapi eller strålbehandling kan ha biverkningar som påverkar patientens hälsa innan operationen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Adjuvant behandling:

A
  • Adjuvant behandling är behandling som tar plats efter huvudbehandlingen av tumören (kirurgi), med syftet att hindra återfall.
  • Kemoterapi: Används för att döda eventuella kvarvarande cancerceller som kan ha spridit sig till andra delar av kroppen men inte har bildat synliga metastaser.
  • Strålbehandling: Kan ges för att förstöra eventuella cancerceller i området där tumören fanns, för att minska risken för lokalt återfall.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Redogör för vanliga typer av cytostatika (antineoplastiska läkemedel):

A
  • Alkylerande medel: Dessa läkemedel verkar genom att binda till DNA i cancerceller och orsaka brott i DNA-strängarna, vilket förhindrar cellerna från att dela sig och orsakar celldöd.
  • Topoisomerashämmare: Dessa läkemedel hämmar enzymet topoisomeras, vilket är nödvändigt för att DNA-strängarna ska kunna lindra sig och kopieras under celldelning. När enzymet blockeras, fastnar DNA och cellen dör.
  • Antimetaboliter: Antimetaboliter stör cellernas metabolism genom att efterlikna normala molekyler och störa DNA- och RNA-syntes, vilket förhindrar celldelning.
  • Mikrotubulihämmare: Dessa läkemedel hindrar bildandet av mikrotubuli, som är viktiga strukturer för celldelning. Genom att förhindra att cellen delar sig, dör cancerceller.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vilken fas i cellcykeln hämmas främst av antimetaboliter som tex metotrexat?

A
  • S-fasen
  • Under S-fasen syntetiserar cellen nytt DNA som förberedelse inför celldelning.
  • Genom att integreras i eller blockera nukleinsyrorna (DNA eller RNA), förhindrar antimetaboliter effektivt cellerna från att fullfölja DNA-replikationen, vilket leder till celldöd, särskilt i snabbt delande celler som cancerceller.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vilken fas i cellcykeln hämmas främst av topoisomerashämmare?

A
  • Topoisomeras I-hämmare (t.ex. irinotekan, topotekan) verkar främst under S-fasen eftersom de förhindrar att enkelsträngsbrott i DNA repareras, vilket krävs för att DNA ska kunna replikeras.
  • Topoisomeras II-hämmare (t.ex. etoposid, doxorubicin) påverkar både S-fasen och G2-fasen, genom att blockera återförslutningen av dubbelsträngsbrott i DNA, vilket stör DNA-replikationen och förberedelserna inför mitos (M-fasen).
  • Behandling med topoisomerashämmare kan leda till:
    -Ackumulering av celler i S-fas eller G2/M-fas
    -Aktivering av cellcykelkontrollpunkter
    -Induktion av DNA-skaderesponsen
    -Apoptos (programmerad celldöd) om skadorna inte kan repareras
31
Q

Var kan lymfom uppstå?

A
  • lymfkörtlar
  • benmärg
  • mjälte
  • mucosa
    – G-I kanalen, luftvägar
    – körtlar (spott, bröst..)
  • hud
  • CNS
  • Testis/Ovarium
32
Q

Hur orsakar translokation lymfom i B-celler?

A
  • I B-cells lymfom translokeras olika gener till immunglobulin generna vilka alltid är påslagna i B celler.
  • De translokerade generna blir således påslagna hela tiden
  • Beroende på vilken gen som translokeras blir utfallet olika – ökad proliferation, minskad celldöd…
  • Exempel: cyclin D1, MYC, BCL2
33
Q

Överruttryck av BCL2 genen har vilken effekt hos cancer celler?

A

Anti-apoptotisk effekt.

34
Q

Hur kan flödescytometri användas för att diagnosticera olika lymfom?

A
  • Flödescytometri fungerar genom att en suspension av celler passerar genom en smal stråle av vätska, där de belyses med laser. Detta gör det möjligt att mäta olika fysikaliska och kemiska egenskaper hos varje individuell cell.
  • Antikroppar märkta med fluorescerande färgämnen binder till specifika ytantigener på cellerna, vilket gör att olika celltyper kan identifieras och kvantifieras.
  • Exempelvis kan B-cellslymfom identifieras genom uttryck av markörer som CD19, CD20 och CD22, medan T-cellslymfom ofta uttrycker markörer som CD3, CD4 eller CD8.
  • Vid flödescytometri kan klonala populationer detekteras genom analys av kappa- och lambda-lättkedjeuttryck på B-celler. En överrepresentation av antingen kappa eller lambda tyder på en klonal expansion.
35
Q

Redogör för stadiumindelning av lymfom:

A

– Stadium 1; Endast en lymfkörtelstation är engagerad
– Stadium 2; Två eller flera lymfkörtlestationer är engagerade,
de ligger dock på samma sida av diafragma.
– Stadium 3: Lymfkörtelstationer på båda sidor av diafragma
är engagerade
– Stadium 4: Lymfomet har spridit sig utanför lymfkörtlarna
och engagerar andra organ ( t.ex. Lever, benmärg)

36
Q

Histologisk skillnad mellan non-Hodgkins och Hodgkins lymfom?

A
  • Den mest karakteristiska celltypen som definierar Hodgkins lymfom är Reed-Sternberg-cellen, en stor, atypisk B-lymfocyt med en flerkärnig struktur. Närvaro av dessa celler är ett centralt diagnostiskt kriterium för HL.
  • NHL är en bred grupp av lymfom som inte innehåller Reed-Sternberg-celler. Det finns många olika subtyper av NHL, som kan uppstå från antingen B-celler (ca 85% av fallen) eller T-celler (ca 15% av fallen).
37
Q

Hur skiljer sig non-Hodgkins och Hodgkins lymfom i förekomst?

A
  • Hodgkins lymfom är relativt ovanligt och utgör cirka 10% av alla lymfom. Non-Hodgkins lymfom är mycket vanligare och innefattar en stor variation av subtyper, både aggressiva och indolenta.
  • Hodgkins lymfom har en bimodal incidenskurva, vilket innebär att det drabbar två åldersgrupper: unga vuxna (vanligtvis mellan 20-30 år) och äldre personer (över 55 år). Non-Hodgkins lymfom är vanligare hos äldre vuxna (ofta över 60 år), även om det kan förekomma i alla åldrar
38
Q

Redogör för follikulärt lymfom:

A
  • Indolent (långsamt växande) non-Hodgkins B-cellslymfom.
  • Den immunhistokemiska profilen för dessa celler inkluderar markörer som CD20+, CD19+, och CD10+, vilket är typiskt för germinalcenter B-celler
  • Follikulärt lymfom uppstår från B-lymfocyter i lymfsystemets folliklar.
  • Follikulärt lymfom växer ofta långsamt och orsakar inte alltid omedelbara symptom.
  • När behandling är nödvändig används ofta immunterapi (t.ex. rituximab) i kombination med kemoterapi. Follikulärt lymfom är ofta kroniskt och återkommande.
39
Q

Vilket stadium befinner sig B celler i som sedan kan muteras och leda till follikulärt lymfom och hur påverkar detta sjukdomens förlopp?

A
  • Follikulärt lymfom uppstår från mogna B-celler som finns i lymfkörtelns germinalcentrum. Dessa B-celler har genomgått somatisk hypermutation och selektion, processer som leder till en högre affinitet för antigen.
  • Eftersom dessa celler är relativt långsamt delande, leder detta till ett indolent (långsamt växande) förlopp av sjukdomen.
40
Q

Redogör för burkitts lymfom:

A
  • Aggressivt non-Hodgkins B-cellslymfom
  • Burkitts lymfom härstammar från mogna B-celler. Det är ett av de snabbast växande mänskliga cancerformerna.
  • Kan snabbt sprida sig till lymfkörtlar, benmärg, njurar och CNS
  • Finns tre huvudtyper:
    -Endemisk typ (ofta kopplad till Epstein-Barr-virus och vanlig i Afrika, där det ofta påverkar käken),
    -Sporadisk typ (vanlig i västvärlden, med bukengagemang),
    -Immunbristrelaterad typ (vanlig hos patienter med HIV/AIDS).
  • Femårsöverlevnad som kan vara över 80%.
41
Q

Hur skiljer sig lymfom och leukemi åt i ursprung?

A

Lymfom: Uppstår i lymfsystemet, främst i lymfkörtlar och lymfvävnad. Kan förekomma var som helst i kroppen där det finns lymfvävnad. Kan utgå från B-celler eller T-celler.
Leukemi: Uppstår i benmärgen, där blodceller bildas. Påverkar primärt blodet och benmärgen. Påverkar olika typer av blodceller, inklusive vita blodkroppar, röda blodkroppar och blodplättar.

42
Q

Redogör för Diffust Storcelligt B-cellslymfom:

A
  • Aggressivt non-Hodgkins B-cellslymfom, (30-40% av non-Hodgkin-lymfomen)
  • Kan ha sitt ursprung i B-celler som befinner sig i lymfkörtlarnas germinalcentrum, i aktiverad B-celler som har passerat germinalcentrum och är på väg att utvecklas till plasmaceller. De kan också vara extranodal (magtarmkanal, CNS, hud, genitalia, lungor)
  • Är möjliga att bota genom behandling med kombinationer av cytostatika och anti-CD20 antikroppar.
43
Q

Vad är den vanligaste lokalisationen för Mucosa-Associated Lymphoid Tissue Lymphoma (MALT-lymfom)?

A

Den vanligaste lokalisationen för MALT-lymfom är magsäcken, där det ofta är associerat med en kronisk infektion av Helicobacter pylori (H. pylori), som driver en långvarig immunrespons. Detta leder till B-cellaktivering och en ökad risk för malign transformation av dessa B-celler. (35% av fallen)

44
Q

Redogör för MALT lymfom:

A
  • Uppstår från marginalzon B-celler i mukosa-associerad lymfoid vävnad. Dessa är mogna B-celler som uttrycker mogen B-cellsfenotyp, inklusive höga nivåer av IgM och CD21.
  • Utvecklas ofta mot bakgrund av kronisk inflammation eller autoimmuna tillstånd. Vanligtvis associerad med infektiösa agens (t.ex. H. pylori vid gastriskt MALT-lymfom) eller autoimmuna sjukdomar.
  • Lågmalignt, indolent B-cellslymfom.
  • Diagnosen ställs genom biopsi av den drabbade vävnaden, där man letar efter karakteristiska små, mogna B-celler som infiltrerar mukosa och marginalzoner.
  • Generellt gynnsam prognos med indolent förlopp. Lokal behandling som strålning kan ge utmärkt långsiktig kontroll i många fall.
    Återfall kan förekomma men är ofta behandlingsbara.
45
Q

Redogör för Småcelligt lymfocytiskt lymfom:

A
  • Klassificeras som indolent (lågmalignt) lymfom.
  • Uppstår från mogna B-celler främst i lymfknutor, sprids ofta till benmärg och blod
  • Neoplasm med ursprung från små mogna B-lymfocyter (dysfunktionella).
  • Splenmegali och lymfadenopati viktiga för diagnos.
  • Fenotyp: B-celler uttrycker CD5 och CD23.
  • Standardbehandlingen kan inkludera monoklonala antikroppar som rituximab (anti-CD20) tillsammans med cytostatika.
46
Q

Redogör för Kronisk Lymfatisk Leukemi:

A
  • långsamt växande B-cellslymfoproliferativa sjukdom
  • KLL manifesterar sig främst som en leukemi där sjukdomen domineras av en ökning av lymfocyter (dysfunktionella) i blodet och benmärg. Lymfocytantal över 5000 celler/μl.
  • Dålig prognos = KLL med omuterad Ig-receptor gen
    God prognos = KLL hypermuterad Ig-receptor gen
  • En viktig gen är p53-genen. Muterar den så får man en mycket sämre prognos.
  • B-cellerna uttrycker både CD5 och CD23, vilket är ett viktigt diagnostiskt kännetecken vid flödescytometri.
47
Q

Myelodysplastiska syndrom (MDS):

A
  • Är en grupp av maligna myeloiska sjukdomar (=uppstår primärt i benmärgen).
  • MDS är klonala sjukdomar som beror på skador i de blodbildande stamcellerna i benmärgen. Orsakas av genetiska förändringar och mutationer i stamcellerna.
    *Ineffektiv blodbildning som leder till:
    -Anemi (blodbrist)
    -Leukopeni (brist på vita blodkroppar)
    -Trombocytopeni (brist på blodplättar)
  • Cellerna som drabbas kan inte mogna på rätt sätt → det är dysplasi.
  • Här finns inte en låg- eller höggradig dysplasi, man konstaterar endast en mognadsstörning. MDS drabbar främst vuxna och
    äldre.
    *Diagnosen innebär cytopenier i perifert blod och morfologiska avvikelser i benmärgen dvs dysplasi i mognaden. MDS är ett förstadium till akut leukemi.
48
Q

Akut myeloisk leukemi:

A
  • Sjukdomar med snabbt förlopp. Är livshotande. Det beror på kraftigt låga eller höga blodvärden.
  • Patienter löper risk för blödningar och infektioner. Orsaken ligger i hematopoetiska stamceller som stannat i sin utmognad och kan inte skapa granulocyt eller monocyt t.ex. Ansamling av omogna blaster.
  • Dessa kan uppstå de novo dvs utan annan känd sjukdom. De kan även uppstå från progress av MDS eller MPN (myeloproliferativa neoplasier).
49
Q

Vanligaste maligna icke-hematolymfoida tumörer som metastaserar till benmärg:

A

Dessa brukar sprida sig till benmärgen oftast. Det gäller främst metastaser av epiteliala tumörer, dvs carcinom. Tumörtyper som sprider sig till benmärgen är:
● Prostatacancer
● Bröstcancer
● Lungcancer
● Njurcancer
● Thyroideacancer

50
Q

Myeloproliferativa neoplasier (MPN):

A
  • Uppstår vanligast hos de äldre.
  • Ofta pga av translokation mellan kromosomer eller mutationer. Beroende på mutation erhålls olika behandlingar.
  • I benmärgen finns hög cellhalt, proliferation och utmognad. Påvisas ingen dysplasi. Finns komplett utmognad men proliferationen pågår för snabbt och i för hög grad.
  • Finns cytoser i perifert blod (=för höga halter av olika celltyper) som kan resultera i destruktion av olika organ, oftast mjälte eller lever. Detta är kroniska sjukdomar som kan pågå flera år. Finns risk att
    sjukdomen övergår till akut leukemi.
51
Q

Redogör för polycytemia vera (PV), vilket är en typ av myeloproliferativ neoplasi (MPN):

A
  • PV kännetecknas främst av en överproduktion av röda blodkroppar (erytrocyter) i benmärgen, men även produktionen av vita blodkroppar och trombocyter kan öka.
  • Symtom inkluderar huvudvärk, yrsel, klåda (särskilt efter bad), rodnad i ansiktet och en ökad risk för blodproppar (trombos). Splenomegali (förstorad mjälte) är vanligt.
  • Berör 90% av patienterna som punktmutation i JAK2-genen som orsakar proliferation av erytropoes, myelopoes och megakaryocyten.
  • Cellpopulationen i blodet är kraftigt ökad. Låga nivåer av erytropoietin mätt i perifert blod är ett kännetecken. Patienterna har
    funktionell järnbrist. Blodvärden är höga men järndepåerna saknas
  • Antikoagulantia används för att minska risken för blodproppar, läkemedel som ruxolitinib används för att blockera den överaktiverade JAK-signaleringen
52
Q

Redogör för Essentiell Trombocytemi (ET), vilket är en typ av myeloproliferativ neoplasi (MPN):

A
  • ET kännetecknas av en överproduktion av blodplättar (trombocyter) i benmärgen, vilket ökar risken för blodproppar och ibland blödningar.
  • I benmärgen är cellhalten ökad. Proliferation av megakaryocyter påvisas men har hyperloberade kärnor.
  • Ofta en JAK2-mutation eller en mutation i CALR- eller MPL-genen, vilka påverkar blodbildning.
53
Q

Redogör för Primär myelofibros (PMF), vilket är en typ av myeloproliferativ neoplasi (MPN):

A
  • Kännetecknas av ökad produktion av bindväv (fibros) i benmärgen, vilket stör normal blodbildning. Detta leder till anemi, trombocytopeni och ibland ökad produktion av omogna blodkroppar.
  • Normal erytropoietinkoncentration. I benmärgen är cellhalten ökad. Proliferation av atypiska megakaryocyter, ökad myelopoes.
  • Progression till akut myeloid leukemi (AML), allvarlig anemi och pancytopeni, och svåra symtom relaterade till benmärgssvikt.
54
Q

T och B celler utgår från vilka celler?

A

Lymfoida stamceller i benmärgen.

55
Q

Maligna lymfom delas grovt in i två huvudgrupper, vilka är dessa?

A

● Non-hodgkin lymfom: Vanligaste formen. Finns över 50 subtyper.
● Hodgkin lymfom: Finns få av dessa typer

56
Q

Hur vanliga är non-hodgkins b-cells respektive T-cells lymfom

A

80% B-cells lymfom
20% T-cells lymfom

57
Q

Hur upptäcks vanligen lymfom?

A

● Upptäcker en knöl
● Allmänna symtom på cancer såsom feber, nattsvettningar och viktnedgång.
● Accidentellt upptäckt leukocytos (förhöjda vita blodkroppar i blodet).
● Accidentellt upptäckt tumör vid röntgenundersökning

58
Q

Hur utreder vi en patient med misstänkt lymfom?

A

● Kliniskt undersökning, känner på lymfknutor och mjälte
● Blodprover såsom differentialrökning, sänka, LDH = laktatdehydrogenas.
● Vävnadsprov:
-Kirurgisk bortoperation av lymfkörtel/tumör
-Splenektomi
-Benmärgsundersökning → har lymfomet spridit sig till benmärgen?
-Mellannålsbiopsi eller finnålsaspiration från förstorad lymfkörtel

59
Q

Redogör för Precursor B-lymfoblastisk Leukemi:

A
  • Sjukdomen utgår från prekursormogna B-celler (B-lymfoblaster) i benmärgen och sprider sig oftast snabbt till blodet och andra vävnader. Högre mängder av lymfoblaster i blodet är ett kännetecken för leukemi.
  • Pre-B ALL är den vanligaste formen av leukemi hos barn.
  • Många fall av pre-B ALL associeras med specifika kromosomala avvikelser, t.ex.:
    -t(9;22) BCR-ABL1 (Philadelphiakromosomen) – en dålig prognosfaktor.
    -t(12;21) ETV6-RUNX1 – associerad med bättre prognos, särskilt hos barn.
  • Diagnos:
  • Blodprover: Kraftig ökning av lymfoblaster i blodet, ofta >20 % blaster.
  • Benmärgsbiopsi: Visar hypercellulär benmärg med >20 % lymfoblaster.
  • Flödescytometri:. Typiskt uttrycker pre-B ALL markörer som CD19, CD10, och TdT.
60
Q

Redogör för lymfoblastiskt lymfom:

A
  • Lymfoblastiskt lymfom är en malign tumör av lymfoblaster, och den kan utgå från antingen B- eller T-lymfocyter.
  • Lymfoblastiskt lymfom manifesterar sig främst som massor i lymfkörtlar eller andra extranodala platser, t.ex. mediastinum.
  • Även om det finns B-lymfoblastiskt lymfom, är den T-cellslinjevarianten (T-lymfoblastiskt lymfom) mycket vanligare.
  • En biopsi av den drabbade lymfkörteln eller tumören visar proliferation av lymfoblaster.
  • Lymfoblastiskt lymfom uttrycker ofta samma markörer som pre-B ALL, CD19 och CD10
61
Q

Hur skiljer sig lymfoblastiskt lymfom ifrån precursor B-lymfoblastisk leukemi

A
  • Sjukdomslokalisation: Pre-B ALL drabbar primärt benmärgen och blodet, medan lymfoblastiskt lymfom främst drabbar lymfkörtlar och andra vävnader.
  • Andel blaster i benmärgen: Vid pre-B ALL är antalet lymfoblaster i blod och benmärg signifikant förhöjda, medan lymfoblastiskt lymfom kan ha lite eller ingen involvering av benmärgen i tidiga stadier.
  • Cellursprung: Lymfoblastiskt lymfom kan utgå från antingen B- eller T-cellslinjen. B-ALL utgår specifikt från B-cellslinjen.
  • Pre-B ALL drabbar primärt benmärgen och blodet, medan lymfoblastiskt lymfom främst drabbar lymfkörtlar och andra vävnader.
62
Q

Huvudsakliga skillnaden mellan kroniskt lymfatisk leukemi (KLL) och Småcelligt lymfocytiskt lymfom

A

KLL: Cancercellerna finns framförallt i blodet och benmärgen, vilket leder till en ökad mängd lymfocyter i blodet (lymfocytos).

SLL: Cancercellerna finns huvudsakligen i lymfkörtlarna och annan lymfoid vävnad, medan mängden lymfocyter i blodet är normal eller endast något förhöjd.

63
Q

Hur kan Burkittlymfom orsakas av epstein- bard virus i kombination med malaria?

A
  • EBV bidrar till Burkitt lymfom genom att infektera B-celler, aktivera onkogena signalvägar, malaria orsakar polyklonal b-cells aktivation vilket ökar risk för MYC translokationen.
  • Translokationen förflyttar MYC-genen (kromosom 8) bredvid en promotor för immunoglobulin-genen (kromosom 14), vilket leder till överuttryck av MYC. MYC ökar cellproliferation.
  • EBV roll är särskilt framträdande i endemiska områden och hos patienter med nedsatt immunförsvar där EBV infektionen inte hålls i schack.
64
Q

Multipelt myelom/Plasmacellsmyelom:

A
  • I multipelt myelom börjar plasmacellerna växa okontrollerat i benmärgen och bildar tumörer.
  • Skelettsmärtor: Vanligtvis i ryggrad, revben eller höfter, på grund av att myelomceller bryter ned benvävnad.
  • De vanligaste tunga kedjorna som dessa myelom producerar är IgG men även IgA. Plasmaceller är antikroppsfabriker → de producerar en stor mängd immunoglobulin.
  • I några fall producerar de endast lätta kedjor (kappa- eller lambda) och de proteinerna kallas Bence-Jones proteiner och kan förstöra njurarna genom att de filtreras ut i njurarna och töms i urinen.
  • Myelomen växer i benmärgen och förstör omgivningen och
    benvalkarna runt omkring där de växer.
65
Q

Tecken på multipelt myelom/plasmacellsmyelom:

A
  • Blodprover: Förhöjda nivåer av M-komponent (onormala proteiner producerade av myelomceller), anemi, och hyperkalcemi (nedbrytning av skelett).
  • Klonala plasmaceller i benmärgen.
  • Röntgen/CT/MR: Osteolytisk destruktion på skelett eller tumörer
  • Urinalys: För att upptäcka Bence Jones-protein
66
Q

Redogör för hodgkins lymfom:

A
  • Karaktäriseras av få tumörceller vilka utgörs av stora atypiska, ibland tvåkärniga s.k Reed-Sternberg celler/Hodgkin celler i lymfa.
  • Tumörcellerna är B-lymfocyter men de har så många genetiska skador att de kallas “handikappade B-lymfocyter”.
  • I den cytokin-inducerade inflammatoriska bakgrunden ses
    eosinofiler och plasmaceller.
  • Utgör ca 10% av alla lymfom och börjar i lymfknutor.
67
Q

Fynd i histologisk bild på blodutstryk vid akut lymfoblastisk leukemi:

A
  • Det mest framträdande fyndet är närvaron av ett stort antal lymfoblaster i blodutstryket. Dessa är omogna förstadier till lymfocyter som normalt inte ska finnas i perifert blod.
  • Morfologi av lymfoblaster:
    -Stora celler med en diameter på cirka 10-20 μm
    -Rund till oval cellkärna
    -Finkornigt kromatin
    -En eller flera nukleoler kan vara synliga
    -Sparsamt med cytoplasma, ofta basofil
  • Andra fynd:
    -Minskat antal normala vita blodkroppar
    -Minskat antal trombocyter
    -Anemi med färre och ofta morfologiskt avvikande röda blodkroppar
68
Q

Histologiska fynd hos blodutstryck vid akut myeloisk leukemi:

A
  • Myeloblaster: Det mest framträdande fyndet är närvaron av ett stort antal myeloblaster i blodutstryket.
  • Dessa är större och har en mycket oregelbunden form om man jämför med lymfoblaster (lymfoblastisk leukemi), även mer eosinofila.
    *Kärnkromatinet är fint och jämnt fördelat, En eller flera nukleoler kan ofta ses. Kärnan tar upp större delen av cellen.
69
Q

Histologiska fynd i benmärg vid akut myeloisk leukemi:

A
  • Hypercellulär benmärg: Benmärgen är oftast kraftigt hypercellulär med en ökad andel omogna celler. Monoton proliferation av omogna celler.
  • Minskad normal hematopoes: Normal utmognad av röda och vita blodkroppar samt trombocyter är ofta kraftigt nedsatt.
  • Mindre fettceller och fibros kan vara närvarande.
70
Q

Histologiska fynd i blod vid Akut promyelocytleukemi (APL):

A
  • Förekomst av stora omogna celler (promyelocyt): Stor kärna, har s.k streck-liknande strukturer pga kondensering av cytoskelettet i cytoplasma (=hourstavar).
  • Dessa ska normalt inte hittas i blod.
71
Q

Histologiska fynd i blod/benmärg vid avvikelse i erytropoes:

A
  • Man ser en onormal ansamling av tidiga erytroida förstadier, såsom proerytroblaster och basofila erytroblaster.
  • Oregelbunden kärnform, kärnfragmentering eller multinukleära celler, även vakuol förekomst.
  • Ökad erytropoes: Benmärgen kan uppvisa en ökad andel erytroida celler som ett tecken på kompensatorisk överproduktion. Trots ökad mängd erytroida förstadier ses en minskad produktion av mogna erytrocyter.
72
Q

Histologiska fynd i blod/benmärg vid avvikelse i myelopoesen:

A
  • Fynd i blod: Omogna celler i blodet, t.ex. myeloblaster eller promyelocyter. Dysplastiska förändringar i neutrofiler, som hypogranulering eller kärnanomalier, bilobulerade neutrofiler.
  • Fynd i benmärg: Hypocellulär benmärg kan ses vid vissa former av myelodysplasi.
    Ökad andel myeloblaster (>20% vid AML). Störd utmognad av myeloida celler. Dysplastiska förändringar som kärnanomalier eller onormal granulering (avsaknad)
73
Q

När kan man hitta ring sideroblaster (RS) i benmärg?

A
  • Det är avvikande erytropoetiska prekursorer i benmärgen med ackumulering av järn i mitokondrier. Det finns alltså
    en ring av järnmolekylinnehållande strukturer runt kärnan såsom mitokondrier.
  • Kan hittas vid myelodysplasi
74
Q

Histologisk bild i benmärgen vid essentiell trombocytopeni?

A

Cellhalten är förhöjd. Proliferation av megakaryocyter är karaktäristiskt. De föreligger i kluster här. Typiskt är också att megakaryocyter är stora och har multipla kärnlober (=hyperloberade).

75
Q

Vilken hereditär typ av cancer orsakas av mutation av BCRA1 och BCRA2 och ärvs autosomalt dominant?

A

Hereditär bröst och ovarialcancer

76
Q
A