Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

BV5 > Muskelfysiologi+kontraktion > Flashcards

Muskelfysiologi+kontraktion Flashcards

1
Q

Redogör för musklers uppbyggnad, ned till aktin och myosin:

A

Muskel → muskelfascikel → muskelfibrer (=muskelcell)
→ myofibriller (varje muskelcell kan innehålla tusentals myofibriller) → sarkomer (= funktionella enheten) →
myofilament. Myofibrillen består av flera sarkomerer
upprepade efter varandra och består av aktin och myosin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

En sarkomere avgränsas av två…?

A

Z discs eller Z linjer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilket band är anisotropiskt?

A

A bandet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilket band är isotropiskt?

A

I-bandet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

A bandet görs up av vilket filament?

A

A-bandet sträcker sig över hela längden av de tjocka myosinfilamenten och överlappar delvis med de tunnare aktinfilamenten i områden där muskeln är aktiv och kontraherar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

I-bandet görs up av vilket filament?

A

I-bandet sträcker sig över den del av sarkomeren där bara tunna aktinfilament finns, utan överlappning med de tjocka myosinfilamenten. Det blir därför ljusare i mikroskopiska bilder av muskelfibrer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur hålls de tjocka myosinfilamenten på plats i sarkomeren?

A

Titin sträcker sig från Z-disken till M-linjen och förankrar de tjocka filamenten mitt i sarkomeren. Det fungerar som en fjäder, vilket hjälper muskeln att återgå till viloläge efter kontraktion och bidrar till sarkomerens stabilitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Protein som blockerar bindningställen på actin i vila?

A

Tropomyosin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Protein som binder till både tropomyosin och aktin och binder Ca2+ vid kontraktion:

A

Troponin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Troponin består av vilka tre olika delar?

A
  • Troponin-C: här binder Ca2+
  • Troponin-T: Binder till Tropomyosin
  • Troponin-I: Binder till Aktin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad händer med troponin vid Ca2+ inbindning?

A
  • Ca2+ Binder till Troponin-C.
  • Detta orsakar konformationsförändring hos Troponin-T som är bundet till tropomyosin.
  • Detta gör så att tropomyosin flyttar på sig och bindningställen på aktin exponeras.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

T-tubuli:

A
  • Invagination i sarkolemmat (muskelfibers cellmembran).
  • Här hittar man Dihydropyridin Receptorn, Ryanodin receptorn och sarkoplastiska retiklet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad händer när depolarisation når T-tubuli?

A
  • Dihydropyridin receptorn som är bunden mellan plasmamembranet och ryanodin receptorn aktiveras och ändrar sin konformation.
  • Detta gör så att ryanodin receptorn dras mot membranet och den tappar sitt grepp på sarkoplasmatiska retiklet.
  • Detta leder till att det sarkoplasmatiska retiklet öppnas upp och Ca2+ flödar in i sarkoplasmat.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilken transmittor binder till vilken receptor på motor-end plattor?

A
  • Acetylkolin från axonterminalen binder till nikotinerga receptorer på muskelcellen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Pump som är ansvarig för att pumpa Ca2+ tillbaka in i sarkoplasmatiska retiklet?

A

SERCA (SR-kalcium-ATPase).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilken cykel möjliggör för muskelkontraktion?

A

Korsbryggecykeln = processen för kraftutveckling i skelettmuskel (och hjärtmuskel). Närmyosinet binder in till aktinet.

17
Q

Beskriv Korsbryggecykelns steg:

A

Myosinhuvudet måste aktiveras innan en korsbrygga kan påbörjas. Detta sker mha energin som frigörs vid hydrolysering av ATP till ADP+Pi.
* Korsbryggan bildas: Det aktiverade myosinhuvudet binder till aktin och bildar en korsbrygga. Pi frigörs och bindningen mellan myosin och aktin blir starkare.
* Kraftutvecklingen (power stroke): ADP frigörs och det aktiverade myosinhuvudet rör sig så att de tunna myofilamenten dras närmare mitten av sarkomeren.
* Avskiljande från korsbryggan: När en annan ATP-molekyl binder till myosinhuvudet kommer bindningen mellan myosinet och aktinet försvagas och myosinet släpper.
* Återaktivering: Den bundna ATP-molekylen hydrolyseras (bryts ned) till ADP och Pi, vilket åter laddar myosinhuvudet och förbereder det för en ny cykel av muskelkontraktion. Så länge bindningssiten till myosin är exponerade kommer cykeln att fortsätta.

Cykeln avslutas när kalciumjoner aktivt transporteras tillbaka till SR. Då kommer tropomyosin skifta tillbaka och täcka myosinets inbindningställe.

18
Q

Vilka band/zoner i sarkomeren blir kortare under muskelkontraktion?

A

I-bandet och H-zonen

19
Q

Myastenia gravis?

A

Autoimmunsjukdom där kroppen producerar antikroppar mot muskelcellernas nikotinerga Acetylkolin receptorer, vilket förhindrar muskeln kontraktion.

20
Q

Enzym som gör det möjligt för ATP att aktivera Myosinet och gå in i sin “cocked position”:

A

Myosin-ATP:aset hydrolyserar ATPtill ADP+Pi vilket aktiverar myosinhuvudet

21
Q

Hur uppstår rigor mortis?

A
  • Kroppen kan inte producera något mer ATP.
  • Steg 3 i cross-bridge cykeln kan inte genomföras, då ATP behövs för att frigöra myosinhuvudet ifrån aktin.
  • Detta gör att muskler stelnar.
22
Q

vilken isotyp av Myosin-ATPas verkar långsammast?

A

Typ I. Den som återfinns i typ I muskler, (slow twitch muscles)

23
Q

Vilken isotyp av myosin-ATPas verkar snabbast?

A

Typ IIb/X, den som återfinns i typ IIb/X muskler (fast twitch)

24
Q

Kraften i en hel muskel bestäms av?

A
  • Antalet aktiva motoriska enheter
  • Frekvensen av aktionspotentialer i aktiva motoriska enheter
  • Storleken på muskelcellen – ju fler myofibriller desto större kraft
  • Muskellängd (sarkomerlängd) – ju bättre överlapp mellan aktin och
    myosin desto större kraft (dvs ju fler myosinhuvuden som kan binda till aktin desto större kraft)
25
Q

Vilken sarkomer längd ger den starkaste kontraktionskraften?

A

1,95-2,25 µm

26
Q

Vad menas med den totala kraften?

A

Det är den aktiva + passiva kraften. Desto längre muskeln är utdragen desto mindre blir den aktiva kraften och den passiva kraften blir större.
Aktiv kraft = resultat av hur många korsbryggorna som verkar samtidigt
Passiv kraft = härstammar från bindväv och blodkärl runt muskeln

27
Q

Hur skiljer sig skelett- och hjärtmuskulatur åt?

A
  • Skelettmuskel: Aktionspotentialen överförs från alfamotorneuron till muskeln som leder till excitation- kontraktionskoppling, vilket ger kraftutveckling.
  • Hjärtmuskel: Aktionspotentialer uppkommer spontant i hjärtats
    pacemakerceller och fortleds via gap junctions till förmak och
    kammare vilket leder till kontraktion som gör att hjärtat kan pumpa blod.
28
Q

Aktionspotentialen faser 0-4 i hjärtmuskelceller i kammare:

A
  • Fas 0:Threshold potential nås och spänningsreglerade Na+ kanaler öppnas. Membranpotential blir positiv snabbt (-80mV till +30mV).
    Långsamma Ca2+ kanaler öppnas vid -40mV.
  • Fas 1: Snabba Na+ kanaler börjar stänga. K+ läck kanaler öppnas och K+ flödar ut, ger långsamm repolarisering.
  • Fas 2: Ca2+ kanaler är maximalt öppna. Ca2+ inlux och K+ efflux ger ingen nettomembranpotential förändring. Ca2+ kanaler börjar stänga.
  • Fas 3: Membranet fortsätter att repolariseras medans Ca2+ kanaler stängs. Fler K+ kanaler öppnas och repolarisering ökar snabbt.
  • Fas 4: Alla K+ kanaler stängs, förutom de som är öppna vid vilomembranspotential. Na+ snabba kanalerna går till sin inaktiva fas och blir redo för nästa aktionspotential. Vilomembranspotential nås.
29
Q

Har hjärt- eller skelettmuskulatur en längre aktionspotential?

A

hjärtmuskulatur har en aktionspotential som är ca 100 gånger längre.
2 ms vs 200 ms

30
Q

Hur skiljer sig excitation-kontraktionskoppling i skelett- och hjärtmuskulatur?

A
  • I skelett muskulatur leds aktionspotential längs t-tubuli där dihydropyridin mekaniskt öppnar RYR-1 vilket leder till att SR släpper ut Ca2+ till sarkoplasmat.
  • I hjärtmuskulatur leds aktionspotential längs t-tubuli mycket långsammare och dihydropyridin receptorn öppnas och släpper in Ca2+. Detta influx av Ca2+ leder till att RYR-1 aktiveras och Ca2+ kan flöda ut från SR och in i sarkoplasmat. 20% procent av Ca influx kommer genom dihydropyridinreceptorn, medans 80% kommer från SR.
31
Q

Vilka två transmembrana proteiner ansvarar för att transportera ut Ca2+ ur hjärtmuskelceller?

A
  • Na-Ca exchanger (NCX): Pumpar in 3 Na+ och ut Ca2+. Står för majoriteten av Ca2+ efflux.
  • Plasmamembran-Ca-ATPas (PMCA): Använder ATP för att pumpa ut Ca2+
32
Q

Vad möjliggör för att systole och diastole kan hända under en aktionspotential i hjärtat?

A

Platåfasen som tar plats under aktionspotentialen gör så att den tar mycket längre tid och hjärtat kan kontrahera och sedan slappna av. Systole slutar ca där platåfasen tar slut.

33
Q

Hur skiljer sig sarkomerlängd åt när det kommer till hjärt- och skelettmuskulatur?

A
  • Sarkomer i skeletmuskulatur ligger ofta runt 2 mikrometer.
  • Sarkomer i hjärtmuskulatur är kortare och är ca 1,4-1,7 mikrometer.
34
Q

När kan hjärtmuskulatur utöva mest kraft?

A

Hjärtmuskulatur kan utöva mest kraft när hjärtat är fyllt med venöst blod. Detta är för att sarkomerlängden hos hjärtmuskulatur är relativt kort, så när hjärtat expanderar pga att det fylls med blod så ökar sarkomerlängden till ett mer optimalt värde för kraftbyte. Ökad överlappning mellan aktin och myosin.

35
Q

Vart i kroppen förekommer främst glatt muskulatur?

A

Glatt muskulatur – förekommer framförallt i väggen på ihåliga
organ, t.ex. magsäck, tarm, urinblåsa, blodkärl mm mm

36
Q

Vilka faktorer förutom elektriska impulser kan åstadkomma kontraktion i glattmuskulatur?

A
  • ANS (autonoma nervtrådar runt glatta muskelceller = grundplexus)
  • Hormoner
  • Metaboliter
37
Q

Beskriv excitation-kontraktionkopplingen i glatt muskulatur:

A
  • Intracellulära Ca2+ koncentrationen ökar, antingen genom att membranbundna kanaler öppnas eller genom frisättning från SR*
  • Ca2+ binder till calmodulin och bildar ett komplex som sedan i sin tur aktiverar myosin light chain kinase (MLCK).
  • MLCK använder sedan ATP för att fosforylera och aktivera myosin så att det kan binda in till aktin.
  • ADP och Pi frigörs sedan från myosinhuvudet när den utför power stroke och drar aktin filamentet mot mitten. Denna process är långsam men energisnål jämfört med skelettmuskulatur, långvarig kontraktion låg energi.
  • ATP binder till myosin som då släpper från aktin, ATP hydrolyseras till ADP och Pi vilket gör att den återvänder till sin ursprungliga position och redo att binda till nytt bindningställe på aktin.

BV5 (20 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions