Farmakologi Respiration

Question 1

Redogör för parasympaticus påverkan på luftvägarna:

Answer 1

→ Acetylkolin verkar på muskarina-3-receptorer som finns i körtlar och glatt muskulatur
→ Stimulering ger ökad slemsekretion samt kontraktion av glatt
muskulatur

Question 2

Redogör för sympaticus påverkan på luftvägarna:

Answer 2

→ Adrenalin verkar på beta-2-receptorer
→ Stimulering ger dilatation av glatt muskulatur och minskad
slemsekretion (stimulering av alpha-1-receptorer ger konstriktion av
blodkärl)

Question 3

Redogör för steg 1 i astmabehandling:

Answer 3

Steg 1: fast kombination av ICS och formoterol (FABA och LABA!) vid
behov.

Question 4

Redogör för steg 2 i astmabehandling:

Answer 4

Steg 2: Vid kontinuerliga astmabesvär eller astmabesvär som återkommer oftare än två gånger per månad rekommenderas daglig
underhållsbehandling med inhalationssteroid. Tillägg SABA vid behov.

Question 5

Redogör för steg 3 i astmabehandlingen:

Answer 5

Steg 3: Vid otillfredsställande astmakontroll på steg 2 rekommenderas daglig underhållsbehandling med fast kombination av ICS och långverkande beta-2-receptoragonist (LABA).

• om LABA är formoterol som också är snabbverkande så behövs inte SABA, men om annan LABA används så kan SABA användas vid behov.
• Leukotrienantagonist? Tveksam
  evidens, men finns som rekommendation (ska utvärderas inom fyra veckor!)

Question 6

Redogör för Steg 4 i astmabehandlingen:

Answer 6

Steg 4: fast kombination ICS-LABA fortsätter+höj ICS-dos för
underhållsbehandling. Tillägg av den perorala leukotrienreceptorantagonisten montelukast (utvärdera <4 veckor!). Tillägg av inhalerade långverkande muskarinreceptorantagonister

Question 7

Redogör för steg 5 i astmabehandling:

Answer 7

Steg 5: För val av behandling på steg 5 krävs en fenotypisk karakterisering av patientens astma. Specialistvård!

Question 8

Redogör för beta-2-agonister verkningsmekanism:

Answer 8

▪ Ger ökning av cAMP och sänkning av intracellulärt calcium i
bronkernas glatta muskelceller vilket leder till relaxation
▪ Ger även minskad mediatorfrisättning från mastceller och TNF-
α-frisättning från monocyter och piggare flimmerhår – dock
snabb toleransutveckling = inte kliniskt användbart!

Question 9

Redogör för biverkningar av beta-2-agonister:

Answer 9

▪ Biverkningar: Takykardi, huvudvärk, skelettmuskeltremor,
blodglukosstegring och hjärtarytmier

Question 10

Redogör för antikolinerga luftrörsvidgande läkemedel:

Answer 10

▪ Finns som kortverkande (ipratropium, oselektiv), som används
vid astma och KOL, och som långverkande (tiotropium), som används vid svårare astma (steg 4) och KOL
▪ Antagonist till acetylkolin pa muskarinreceptorer
▪ Dämpar parasympatiska aktiviteten, ger bronkdilatation (genom
m3-blockad) samt reducerar slemsekretionen
▪ Kvartenära ammoniumföreningar (laddade vid fysiologiskt pH)
som inte absorberas nånvart till cirkulationen – detta minskar
risken for biverkningar
▪ Lindriga biverkningar – framför allt muntorrhet

Question 11

Redogör för teofyllin som luftrörsvidgande läkemedel:

Answer 11

▪ Hämmar muskelkontraktion i bronkernas glattmuskulatur, ger
ökad mukociliar transport samt ökad kontraktilitet av diafragman
▪ Hämmar fosfodiestras: leder till ökning av cAMP och cGMP
intracellulärt
▪ Har effekter även på inflammatoriska celler och endotelceller
▪ Används i Sverige bara vid svår astma. Smalt terapeutiskt
intervall.
▪ Biverkningar i övrigt: sömnlöshet, hjärtklappning, tremor, ökad
urinproduktion, kräkningar och anorexi
▪ Interagerar med många läkemedel (ökar/minskar metabolismen)

Question 12

Redogör för glukokortikoider som läkemedel mot astma:

Answer 12

▪ Exempel på substanser: beklometason, budesonid, flutikason,
mometason
▪ Hämmar bildning av inflammatoriska mediatorer (cytokiner,
prostaglandiner m fl), minskar därmed frisättningen av
mediatorer frän tex mastceller och eosinocyter och minskar
rekrytering av leukocyter
▪ Förhindrar ej histaminfrisättning direkt, reducerar inte
bronkokonstriktionen
▪ Har inte snabb effekt, används profylaktiskt
▪ Det som hamnar i munhåla och hals kan ge candidainfektion
▪ Det som sväljs genomgår omfattande (~90%) första-passage-
metabolism i levern (CYP3A4) → liten systemisk påverkan

Question 13

Redogör för leukotrein receptor antagonister:

Answer 13

▪ Montelukast - peroralt verksam cysteinylleukotrien-receptor-1-
antagonist som verkar antiinflammatoriskt och även har viss
bronkvidgande effekt (additiv till effekten av β2-agonister).
▪ Verkningsduration 3-6 timmar.

Question 14

Redogör för anti IgE antikroppar:

Answer 14

▪ Omalizumab – rekombinant DNA-deriverad humaniserad
monoklonal antikropp
▪ Binds selektivt till humant immunoglobulin E (IgE) och hindrar
dess bindning till högaffinitets-IgEreceptorn på mastceller och
låg-affinitetsreceptorer på andra inflammatoriska celler
▪ Används vid svår allergisk astma – ges subkutant var 2-4:e
vecka (t1/2=ca 1 månad)

Question 15

Redogör för natriumkromoglikat som läkemedel mot astma:

Answer 15

▪ Endast svag antiinflammatorisk effekt
▪ Oklar verkningsmekanism:
→ Stabiliserar mastceller sa att frisättningen av histamin och andra
mediatorer hämmas
→ Hämmar aven frisättningen av mediatorer fran C-fibrer och T-celler
▪ Tas profylaktiskt som tillägg till kortverkande β2 - stimulerare
före ansträngning och vid allergenexponering
▪ Används allt mindre vid astma

Question 16

Vilka behandlingar används vid akut astma anfall?

Answer 16

▪ Syrgas
▪ Inhalation av snabbverkande β2-agonister i högdos – om
patienten ej kan inhalera ges de intravenöst
▪ Adrenalin – vid svåra akuta allergiska reaktioner (anafylaxi)
▪ Glukokortikoider po el. iv.
▪ Antikolinergika (ipratropriumbromid) och ev teofyllin
▪ Intubation/invasiv ventilation/intensivvårdsbehov - ovanligt

Question 17

Redogör för läkemedel som kan förvärra astma:

Answer 17

▪ Acetylsalicylsyra (ASA) och NSAID – 10-20% av vuxna
astmapatienter visar symptom – kan vara livshotande! Dessa
patienter uppvisar ökad produktion av och känslighet for
cysteinyl-leukotriener
▪ Betablockare – bör undvikas – om nödvandigt, använd β1-
selektiva!
▪ Acetylkolinesterashämmare – ger bronkokonstriktion via ökad
extracellulär halt acetylkolin- och muskarinreceptorstimulering

Question 18

Redogör för kännetecken för KOL:

Answer 18

▪ En progressiv sjukdom med konstant nedsatt lungfunktion som
successivt försämras
▪ Inflammerade svullna slemhinnor med mycket sekret – inte sa
mycket bronkokonstriktion
▪ Debuterar ofta ganska sent i livet
▪ Mest hos rökare. Ungefär hälften av alla rökare utvecklar KOL
▪ Med tiden uppstår emfysem som kan leda till andningssvikt och
död
▪ Mycket sämre effekt av β2-agonister än vid astma – effektiv
behandling utöver rökavvänjning saknas

Question 19

Redogör för cellulära mekanismer bakom KOL uppkomst vid rökning:

Answer 19

• Tobaksrök innehåller ett stort antal skadliga ämnen som aktiverar immunceller (makrofager neutrofiler dendritiska celler) → cytokiner och proteolytiska enzymer frisätts → fler immunceller rekryteras och vävnadsproteiner bryts ned. → Kronisk inflammation och emfysem
• Tobaksrök innehåller många reaktiva syreradikaler och fria radikaler → skada på proteiner, lipider och DNA i lungvävnaden → inflammation och celldöd, vilket påskyndar sjukdomsutvecklingen.
• Oxidativ stress och kronisk inflammation → Skada i epitel och metaplasi → avsaknad av funktion och hypersekretion av slem.

Question 20

Redogör för steg 1-2 i KOL behandling:

Answer 20

▪ För patienter i kategori A, med lite symtom och låg
exacerbationsrisk, rekommenderas steg 1–2. Steg 1 innebär
icke-farmakologiska åtgärder. Steg 2 rekommenderas
inhalerade långverkande luftrörsvidgare, antikolinergika (LAMA)
eller beta-2-receptoragonister (LABA).

Question 21

Redogör för steg 3 i KOL behandling:

Answer 21

Steg 3 för patienter i kategori B, med låg exacerbationsrisk, men
mer symtom, rekommenderas LAMA och LABA.

Question 22

Redogör för steg 4 i KOL behandling:

Answer 22

Steg 4. LAMA och LABA rekommenderas där fortfarande, men
vid upprepade exacerbationer kan dessutom tillägg övervägas.
Roflumilast kan vara aktuellt vid FEV1 < 50 procent av förväntat
samt kronisk bronkit. Inhalationssteroid bör användas
exempelvis vid tidigare astma.

Question 23

Produktiv vs icke-produktiv hosta:

Answer 23

Produktiv hosta = hosta med slem – behandlas med slemlösande
medel och expektorantia
Icke produktiv hosta = torrhosta – behandlas med hostdämpande
medel

Question 24

Redogör för slemlösande medler:

Answer 24

Slemlösande medel
▪ Exempel: Acetylcystein och bromhexidin
→ Bryter disulfidbryggor mellan glykoproteinmolekyler i slemmet och
gör det därmed lösare i konsistensen

Question 25

Redogör för antihistaminer som läkemedel mot rinit:

Answer 25

• Oral administrering eller intranasal spray.
• Antihistaminer blockerar H1-receptorer, vilket förhindrar histaminets effekt som frigörs vid en allergisk reaktion.
• når maximal plasmakoncentration inom 1–3 timmar. Metaboliseras huvudsakligen i levern och utsöndras via njurarna.
• Sedation och trötthet är vanligt med äldre generationens antihistaminer medan nyare generationer är mindre sederande. Andra biverkningar inkluderar muntorrhet, huvudvärk och gastrointestinala besvär.

Question 26

Redogör för intranasala kortikosteroider som behandling av rinit:

Answer 26

• Intranasal spray.
• Kortikosteroider minskar inflammation genom att hämma frisättningen av inflammatoriska mediatorer.
• Vid intranasal administrering är systemisk absorption mycket låg, vilket minskar risken för systemiska biverkningar. Den lokala effekten utvecklas inom några dagar till veckor.
• Lokala biverkningar inkluderar näsblod, irritation i näsan och torrhet i nässlemhinnan. Systemiska biverkningar är sällsynta vid korrekt användning.

Question 27

Redogör a-receptor-antagonister som behandling mot rinit:

Answer 27

• Intranasal spray eller oral tablett.
• Verkar genom att stimulera alfa-adrenerga receptorer i nässlemhinnan, vilket leder till vasokonstriktion och minskad svullnad. Detta öppnar upp luftvägarna och lindrar nästäppa.
• Vid intranasal användning har de en snabb lokal effekt, systemiska absorptionen är minimal. Oral administrering har längre duration och systemiska effekter.
• rebound-effekt (medikamentinducerad rinit) uppstå, där nästäppan förvärras. Orala dekongestanter kan ge systemiska biverkningar såsom högt blodtryck, takykardi, sömnlöshet och oro.

Question 28

Redogör för Kodein som behandling mot torr hosta:

Answer 28

• Oral administrering som tabletter, sirap eller lösning.
• Kodein verkar centralt genom att hämma hostreflexen i medulla oblongata. Kodein är en opioid, my-receptorer.
• Kodein metaboliseras i levern till aktiva metaboliter, inklusive morfin, och utsöndras via njurarna.
• Kodein kan ge biverkningar som dåsighet, yrsel, förstoppning och beroende vid långvarig användning. Missbruk.