Farmakologi Respiration Flashcards
Redogör för parasympaticus påverkan på luftvägarna:
→ Acetylkolin verkar på muskarina-3-receptorer som finns i körtlar och glatt muskulatur
→ Stimulering ger ökad slemsekretion samt kontraktion av glatt
muskulatur
Redogör för sympaticus påverkan på luftvägarna:
→ Adrenalin verkar på beta-2-receptorer
→ Stimulering ger dilatation av glatt muskulatur och minskad
slemsekretion (stimulering av alpha-1-receptorer ger konstriktion av
blodkärl)
Redogör för steg 1 i astmabehandling:
Steg 1: fast kombination av ICS och formoterol (FABA och LABA!) vid
behov.
Redogör för steg 2 i astmabehandling:
Steg 2: Vid kontinuerliga astmabesvär eller astmabesvär som återkommer oftare än två gånger per månad rekommenderas daglig
underhållsbehandling med inhalationssteroid. Tillägg SABA vid behov.
Redogör för steg 3 i astmabehandlingen:
Steg 3: Vid otillfredsställande astmakontroll på steg 2 rekommenderas daglig underhållsbehandling med fast kombination av ICS och långverkande beta-2-receptoragonist (LABA).
- om LABA är formoterol som också är snabbverkande så behövs inte SABA, men om annan LABA används så kan SABA användas vid behov.
- Leukotrienantagonist? Tveksam
evidens, men finns som rekommendation (ska utvärderas inom fyra veckor!)
Redogör för Steg 4 i astmabehandlingen:
Steg 4: fast kombination ICS-LABA fortsätter+höj ICS-dos för
underhållsbehandling. Tillägg av den perorala leukotrienreceptorantagonisten montelukast (utvärdera <4 veckor!). Tillägg av inhalerade långverkande muskarinreceptorantagonister
Redogör för steg 5 i astmabehandling:
Steg 5: För val av behandling på steg 5 krävs en fenotypisk karakterisering av patientens astma. Specialistvård!
Redogör för beta-2-agonister verkningsmekanism:
▪ Ger ökning av cAMP och sänkning av intracellulärt calcium i
bronkernas glatta muskelceller vilket leder till relaxation
▪ Ger även minskad mediatorfrisättning från mastceller och TNF-
α-frisättning från monocyter och piggare flimmerhår – dock
snabb toleransutveckling = inte kliniskt användbart!
Redogör för biverkningar av beta-2-agonister:
▪ Biverkningar: Takykardi, huvudvärk, skelettmuskeltremor,
blodglukosstegring och hjärtarytmier
Redogör för antikolinerga luftrörsvidgande läkemedel:
▪ Finns som kortverkande (ipratropium, oselektiv), som används
vid astma och KOL, och som långverkande (tiotropium), som används vid svårare astma (steg 4) och KOL
▪ Antagonist till acetylkolin pa muskarinreceptorer
▪ Dämpar parasympatiska aktiviteten, ger bronkdilatation (genom
m3-blockad) samt reducerar slemsekretionen
▪ Kvartenära ammoniumföreningar (laddade vid fysiologiskt pH)
som inte absorberas nånvart till cirkulationen – detta minskar
risken for biverkningar
▪ Lindriga biverkningar – framför allt muntorrhet
Redogör för teofyllin som luftrörsvidgande läkemedel:
▪ Hämmar muskelkontraktion i bronkernas glattmuskulatur, ger
ökad mukociliar transport samt ökad kontraktilitet av diafragman
▪ Hämmar fosfodiestras: leder till ökning av cAMP och cGMP
intracellulärt
▪ Har effekter även på inflammatoriska celler och endotelceller
▪ Används i Sverige bara vid svår astma. Smalt terapeutiskt
intervall.
▪ Biverkningar i övrigt: sömnlöshet, hjärtklappning, tremor, ökad
urinproduktion, kräkningar och anorexi
▪ Interagerar med många läkemedel (ökar/minskar metabolismen)
Redogör för glukokortikoider som läkemedel mot astma:
▪ Exempel på substanser: beklometason, budesonid, flutikason,
mometason
▪ Hämmar bildning av inflammatoriska mediatorer (cytokiner,
prostaglandiner m fl), minskar därmed frisättningen av
mediatorer frän tex mastceller och eosinocyter och minskar
rekrytering av leukocyter
▪ Förhindrar ej histaminfrisättning direkt, reducerar inte
bronkokonstriktionen
▪ Har inte snabb effekt, används profylaktiskt
▪ Det som hamnar i munhåla och hals kan ge candidainfektion
▪ Det som sväljs genomgår omfattande (~90%) första-passage-
metabolism i levern (CYP3A4) → liten systemisk påverkan
Redogör för leukotrein receptor antagonister:
▪ Montelukast - peroralt verksam cysteinylleukotrien-receptor-1-
antagonist som verkar antiinflammatoriskt och även har viss
bronkvidgande effekt (additiv till effekten av β2-agonister).
▪ Verkningsduration 3-6 timmar.
Redogör för anti IgE antikroppar:
▪ Omalizumab – rekombinant DNA-deriverad humaniserad
monoklonal antikropp
▪ Binds selektivt till humant immunoglobulin E (IgE) och hindrar
dess bindning till högaffinitets-IgEreceptorn på mastceller och
låg-affinitetsreceptorer på andra inflammatoriska celler
▪ Används vid svår allergisk astma – ges subkutant var 2-4:e
vecka (t1/2=ca 1 månad)
Redogör för natriumkromoglikat som läkemedel mot astma:
▪ Endast svag antiinflammatorisk effekt
▪ Oklar verkningsmekanism:
→ Stabiliserar mastceller sa att frisättningen av histamin och andra
mediatorer hämmas
→ Hämmar aven frisättningen av mediatorer fran C-fibrer och T-celler
▪ Tas profylaktiskt som tillägg till kortverkande β2 - stimulerare
före ansträngning och vid allergenexponering
▪ Används allt mindre vid astma
Vilka behandlingar används vid akut astma anfall?
▪ Syrgas
▪ Inhalation av snabbverkande β2-agonister i högdos – om
patienten ej kan inhalera ges de intravenöst
▪ Adrenalin – vid svåra akuta allergiska reaktioner (anafylaxi)
▪ Glukokortikoider po el. iv.
▪ Antikolinergika (ipratropriumbromid) och ev teofyllin
▪ Intubation/invasiv ventilation/intensivvårdsbehov - ovanligt
Redogör för läkemedel som kan förvärra astma:
▪ Acetylsalicylsyra (ASA) och NSAID – 10-20% av vuxna
astmapatienter visar symptom – kan vara livshotande! Dessa
patienter uppvisar ökad produktion av och känslighet for
cysteinyl-leukotriener
▪ Betablockare – bör undvikas – om nödvandigt, använd β1-
selektiva!
▪ Acetylkolinesterashämmare – ger bronkokonstriktion via ökad
extracellulär halt acetylkolin- och muskarinreceptorstimulering
Redogör för kännetecken för KOL:
▪ En progressiv sjukdom med konstant nedsatt lungfunktion som
successivt försämras
▪ Inflammerade svullna slemhinnor med mycket sekret – inte sa
mycket bronkokonstriktion
▪ Debuterar ofta ganska sent i livet
▪ Mest hos rökare. Ungefär hälften av alla rökare utvecklar KOL
▪ Med tiden uppstår emfysem som kan leda till andningssvikt och
död
▪ Mycket sämre effekt av β2-agonister än vid astma – effektiv
behandling utöver rökavvänjning saknas
Redogör för cellulära mekanismer bakom KOL uppkomst vid rökning:
- Tobaksrök innehåller ett stort antal skadliga ämnen som aktiverar immunceller (makrofager neutrofiler dendritiska celler) → cytokiner och proteolytiska enzymer frisätts → fler immunceller rekryteras och vävnadsproteiner bryts ned. → Kronisk inflammation och emfysem
- Tobaksrök innehåller många reaktiva syreradikaler och fria radikaler → skada på proteiner, lipider och DNA i lungvävnaden → inflammation och celldöd, vilket påskyndar sjukdomsutvecklingen.
- Oxidativ stress och kronisk inflammation → Skada i epitel och metaplasi → avsaknad av funktion och hypersekretion av slem.
Redogör för steg 1-2 i KOL behandling:
▪ För patienter i kategori A, med lite symtom och låg
exacerbationsrisk, rekommenderas steg 1–2. Steg 1 innebär
icke-farmakologiska åtgärder. Steg 2 rekommenderas
inhalerade långverkande luftrörsvidgare, antikolinergika (LAMA)
eller beta-2-receptoragonister (LABA).
Redogör för steg 3 i KOL behandling:
Steg 3 för patienter i kategori B, med låg exacerbationsrisk, men
mer symtom, rekommenderas LAMA och LABA.
Redogör för steg 4 i KOL behandling:
Steg 4. LAMA och LABA rekommenderas där fortfarande, men
vid upprepade exacerbationer kan dessutom tillägg övervägas.
Roflumilast kan vara aktuellt vid FEV1 < 50 procent av förväntat
samt kronisk bronkit. Inhalationssteroid bör användas
exempelvis vid tidigare astma.
Produktiv vs icke-produktiv hosta:
Produktiv hosta = hosta med slem – behandlas med slemlösande
medel och expektorantia
Icke produktiv hosta = torrhosta – behandlas med hostdämpande
medel
Redogör för slemlösande medler:
Slemlösande medel
▪ Exempel: Acetylcystein och bromhexidin
→ Bryter disulfidbryggor mellan glykoproteinmolekyler i slemmet och
gör det därmed lösare i konsistensen
Redogör för antihistaminer som läkemedel mot rinit:
- Oral administrering eller intranasal spray.
- Antihistaminer blockerar H1-receptorer, vilket förhindrar histaminets effekt som frigörs vid en allergisk reaktion.
- når maximal plasmakoncentration inom 1–3 timmar. Metaboliseras huvudsakligen i levern och utsöndras via njurarna.
- Sedation och trötthet är vanligt med äldre generationens antihistaminer medan nyare generationer är mindre sederande. Andra biverkningar inkluderar muntorrhet, huvudvärk och gastrointestinala besvär.
Redogör för intranasala kortikosteroider som behandling av rinit:
- Intranasal spray.
- Kortikosteroider minskar inflammation genom att hämma frisättningen av inflammatoriska mediatorer.
- Vid intranasal administrering är systemisk absorption mycket låg, vilket minskar risken för systemiska biverkningar. Den lokala effekten utvecklas inom några dagar till veckor.
- Lokala biverkningar inkluderar näsblod, irritation i näsan och torrhet i nässlemhinnan. Systemiska biverkningar är sällsynta vid korrekt användning.
Redogör a-receptor-antagonister som behandling mot rinit:
- Intranasal spray eller oral tablett.
- Verkar genom att stimulera alfa-adrenerga receptorer i nässlemhinnan, vilket leder till vasokonstriktion och minskad svullnad. Detta öppnar upp luftvägarna och lindrar nästäppa.
- Vid intranasal användning har de en snabb lokal effekt, systemiska absorptionen är minimal. Oral administrering har längre duration och systemiska effekter.
- rebound-effekt (medikamentinducerad rinit) uppstå, där nästäppan förvärras. Orala dekongestanter kan ge systemiska biverkningar såsom högt blodtryck, takykardi, sömnlöshet och oro.
Redogör för Kodein som behandling mot torr hosta:
- Oral administrering som tabletter, sirap eller lösning.
- Kodein verkar centralt genom att hämma hostreflexen i medulla oblongata. Kodein är en opioid, my-receptorer.
- Kodein metaboliseras i levern till aktiva metaboliter, inklusive morfin, och utsöndras via njurarna.
- Kodein kan ge biverkningar som dåsighet, yrsel, förstoppning och beroende vid långvarig användning. Missbruk.
