ljumskbråck - föreläsning Flashcards
vad begränsar bukhålan
inguinalligament
spina
arcus
alla lager i buken
hud
fascia: camper, scarpa
m. oblicuus ex, int
transversus
transversus fascia
peritoneum
rectus abdominis
flexion buk
stabiliserar
skydd organ
m. pyramidalis
saknas hos 10-70%
assisterar rectus abdominis
vilken muskel bildar inguinal lig
m. obliques externus
vad bidrar bukmuskler med
skydd av organ
hållning
assisterar andning
bukpress
vad är Linea arcuate
horisontell linje som markerar gräns för förändring av rektusskidan
halvvägs mellan navel om symfysen
också nivån när epigatrica inferior perforerar rectus abdominus
svag punkt buken
linea semilunaris
saknar muskelskydd
risk för spigelibråck
varför är det relevant att veta vart Linnea arcuate ligger
lättare att perforera bukväggen unde denna gräns
inguinalkanalen
SIAS - tuberculum pubicum
passage från buk till genitalia
känslig del inguinalkanal
hasselbacks triangel
störst risk för ljumskbråck här
inre vs yttre ring
inre ring: försvagning av fascia transversalis
yttre ring: m obliquus ext
kanalens avgränsningar
superior: transversus abdominus (trans + int obliq = conjoint tendon)
post: fascia transversalis
ant: aponeuros obliquus ext
inferior: inguinal ligament
vad löper i inguinalkanalen
sädesledare
lig. rotundum
blodkärl och lymfkärl: a. testicularis, a. cremasterica, vas deferens, plexus pampiniformis
nerver: genitofemoralis, ilioinguinalis, sympatiska
vad bildar hasselbachs triangel
inferior epigastrica kärl
rectus abdominis
inguinal ligament
vad avgör om det är mediala eller laterala bråck
vilken sida om a v epigastrica inferior de går
bråck inom hasselbachs triangel
mediala
fossa femoralis
svag punkt
femoral ring, ligger medialt om epigastrica kärlen
här bildas femoralbråck
utredning
klinisk us
radiologi: herniografi, CT herniografi
(laparoskopi vid stor misstanke men rtg och klinik blank)
möjliga åtgärder
konservativ: äldre eller inga besvär
- öppen främre plastik
- Liechtenstein - laparoskopi
- TAPP, TEP
När gör man främst TAPP/TEPP
ff.a kvinnor
recidiv
bilaterala bråck
vad är risk med ljumskbråck
klämrisk av tarm
vad är negativt med lichtenstein
man exponerar INTE fossa femoralis och alltså kan man missa femorala bråck
epidemiologi
1/4 av alla män har bråck/opererats
kvinnor utgör 10% av de som op
förvärvade bråck
mediala och femorala
- minskat, sämre kollagen typ III
- rökning
- buktryck: fetma, KOL, ascites, grav
- ålder, fysisk aktivitet
- nervskador efter op
= försvagning av bukvägg
kongenitala bråck
laterala = indirekta
= går typiskt med fynikeln
symtom
något knäppte till i ljumsken
svullnad, knuta i ljumsken
obehag, smärta
buksmärta = inklämning
ileus
status
bula, resistens
inspektion, palpation av ljumskregion + scrotum
stående och liggande
host-stöt
indikation operation
baseras på klämrisk
- symtom
- bråck som växer
- inklämning
- inguinalbråck
- risk för inklämning störst efter symtomdebut
- störst om laterala bråck, recidiv
- 0.3-3% per år - femoralbråck
- mer tendens för inklämning
- ibland första symtom kvinnor
- risk 22% 3 månader, 45% inom 21 månader
vilka bör alltid op
kvinnor
varför är man rädd för inklämning
perforation svårare att op
längre vårdtid, risk för ileus, och komplikationer som adherenser, abcess etc
tarmischemi kan krävs tarmresektion
när avstå från op
icke-symtomgivande bråck
konstant strorlek
komplicerad komorbiditet
vilka strukturer är viktiga att identifiera vid lischtenstein
funnikel
3 nerver
- iliohypogastricus
- genitofemoralis (r. gentalis)
- ilioinguinalis
hur gör man en lichtenstein
kan göras i LA
- identifiera viktiga strukturer
- reponera bråck
- fixa bakvägg
- lägg nät som täcker hål
VIKTIGT: bra förankring och täckning av nät
komplikationer lisctenstein
smärta > 10% (kronisk > 6 mån)
recidiv: 1-2%
infektion
hematom: åtgärd om stor koagel
urinretention
ischemisk orkit: manipulation av funikel, trombos
skada vas deferens
vilka 3 kärl försörjer testis
a. testicularis
a. cremasterica
kärl till vas deferens
problemtisk nätegenskaper
infektionskänslighet
serum utveckling av sårvätska
adherencer
organperforation, fistlar
fibros
vad är viktigt att tänka på med nät
alla krymper
därmed viktigt med god täckning
TEP
totally extraperitoneal nätplastik
- utanför bukhålan
- svår teknik, inget nät
- unilateral, missar kontralaterala och andra intraperitoneala bråck
- navelport under linea arcuate
TAPP
transabdominell preperitoneal repair
- inne i bukhåla
- bättre sikt, stort operationsfält
- kan lägga stora nät
- kan se kontralaterala bråck och andra fynd i buk
andra öppna tekniker
ff.a. vid recidiv flera gånger, kan då göra större operationer där man lägger stora nät som korsetter från spina-spina
- suturplastik: shoudice
- preperitoneal teknik med nät, nyhus
- bilateral preperitoneal teknik med stora nät
hur kan man lägga nätplastik
sublay: optimalt (ovanför transversus fascia)
underlay: görs inte (under fascia transversalis)
intraperitonealt: IPOM
ärrbråck
klinisk us, CT
åtgärd: konservativ med viktnedgång, sluta röka, gördel
kir: öppen kir med sublay nätplastik eller laparoskopiskt med IPOM/TAPP
vad är viktigt vid nätplastik
sterilitet pga implantatkir
dränera
AB
smärtlindra
gördel
navelbråck, epigastrica bråck
klinisk us
åtgärd: konservativ om inga symtom
- operation: suturplastik, nätplastik sublay/IPOM
- om 1.2 cm kan det sutureras
obturatoriebråck
kvinna
äldre
gått ner i vikt
tappat fett i lilla bäckenet som nu ger försvagning
