CRC Flashcards
bakgrund
3e vanligaste cancern i sverige
män>kvinnor
2/3 kolon
1/3 rektum
ökande incidens av koloncancer, dödlighet minskar
riskfaktorer RC
HÖG ÅLDER!!!
rött kött, kost
IBD: UC, crohns
övervikt, lite motion, stillasittande arbete
ärftlighet
alkohol
rökning: 17% ökning, dödlighet påverkas kraftigt
DM: 30% ökning
ålder
ovanligt < 40 år
md 74 år
när ska man misstänka CRC
50 år: förändrade avföringsvanor > 4 veckor
= ska utredas
blod i avföringen
anemi
hereditet
SVF på välgrundad misstanke
synligt blod i avföring där PR och rektoskopi inte visar uppenbar blödningskälla, eller där blödning kvarstår efter 4 veckor trots behandling av annan blödningskälla
blödningsanemi utan uppenbar orsak
fynd vid rektoskopi, PR
fynd vid bild eller vävnadsdiagnostik eller koloskopi etc
“misstanke”
ändrade avföringsvanor som enda symtom ska utredas
- om ändrade avföringsvanor i kombination med anemi eller blod i avföring = stark mistanke = SVF
anemi
blod i avföring
hur hantera “misstanke”
anamnes: ärftlighet, IBD
PR, rektoskopi
anemiutredning
om PR och och rektoskopi visar annan blödningskälla ska denna behdnals och följas efter 4 veckor
vilka steg ingår i SVF
- misstanke: anamnes, PR, rektoskopi, anemiutredning
- välgrundad misstanke
- koloskopi + px (DT-kolon)
rektal cancer: rektoskopi px
= PAD - DT thorax buk
rektal cancer: även MRT bäcken + ev transrektal UL - värdera AT, samsjukliget
- MDK + ev utökad tumördiagnostik
- behandlingsbeslut
vad behöver man veta inför MDK
DT thorax buk: stadgeing
DT kolon eller koloskopi: lokalisation. Viktig att utreda hela kolon då man kan ha flera polyper/tumörer
rektalcancer: rektoskopi px och MR-bäcken för operationsplanering (spridning lymfkörtlar, mesorektal fascia)
varför är inte enbart DT kolon optimalt
så polyper som kan bilda cancer senare kan missas
när MR lever
om misstanke på levermetastas
misstanke väcks på DT buk men vissa tumörer syns ite –> komplettera MR lever
tumörmarkörer
CEA
CA19-9
bra för att följa sjukdomsaktivitet, kan signalera metastas
när PET-CT
DT thorax buk ua men stigande tumörmarkörer
vad bygger behandlingsrekommendation på
TNM
MDK
MDK 1 = beslut om behandling
- neoadjuvant
- palliation
- operation
- stomi, metod
MDK 2 = efter operation
- adjuvant
- uppföljning
rektalcancer - indelning och behandling
MR ger staging
- good: op direkt
- bad: preoperativ strålning 5x5, vänta 8-12 veckor innan operation
- ugly: strålning 5x5, cyt 3 månader, operation 17-20 veckor efter strålning
symtom
beror på lokalisation
- distal kolon: tjock avföring när vatten absorberas
- förändrade avföringsvanor med förstoppning, trängning, diarre, synligt blod, slem - tidigt tjocktarm: anemi, ileus
- tumör kan växa till tå feces är lättflytande här
symtom vid akut koloncancer
obstruktion: kolonileus: 87%
perforation: 9%
blödning
vad kan en perforerad divertikulit visa sig vara
Koloncancer
tumörfördelning
rektum 43%
sigmoideum 25%
descending: 5%
transversus: 9%
ascending: 18%
patofysiologi
ackumulering av mutationer
—> adenom –> cancer
livstidsrisk 5%
20% av adenom övergår till cancer
vad påverkar gener
hur bra cyt fungerar
ärftlig form av CRC
FAP: 100% risk för cancer, man erbjuder att ta bort kolon/rektum innan 30 år
- bäckenreservoar
- ileostomi
HNPCC
- 50% risk
- täta kontroller
bäckenreservoir
tunntarm kopplas till ändtarm
när onkogenetisk utredning
patient < 50 år med CRC
vart metastaser CRC
lever lunga
blod från kolon och övre rektum går via porta till levern
tumör längre ner i rektum kan bypass levern via hemorrojdala kärl till vena cava inferiør = lunga
hur många får metastaser
50%
25% vid diagnos
hur växer tumören
T1: submukosa 1.3
T2: muscularis propria
T3: genom muscularis propria
T4: genom serosa = viscerala peritoneum, invader andra organ eller strukturer
N1-N2: lymfkörtelmet
hur påverkar stadium prognos
stadium 1 och 2 = god prognos, 100% 5 års överlevnad
stadium 3: 80%
stadium 4: 40%
(generell prognos 65%)
hur tar man bort polyper
ESD: endoskopisk submukosadissektion
- tas de bort i tid bildas inte cancer
screening CRC
ålder 60-74 år
- F-Hb vartannat år
- koloskopi om +
- minskar dödlighet med 9-32%
vad avgör hur man op
kärl
lokalisation
lymfkörtelspridning
opeationsalternativ
- högersidig kolektomi
- undviker mesenterica superior, gräns a. colica media - utvidgad hemikolektomi
- tar med transversus och a. colica media
- kopplar sedan tunntarm till tjocktarm - vänstersidig hemikolektomi
- hela a. mesenterica inferior - utvidgad hemikolektomi sin
- sigmaresektion
- anastomos
vad för val av operation vid rektalcancer
tumöravstånd till anus
måste ha tillräckligt med material för att lägga sömn, om sömn hamnar i ändtarmsmuskel kan man inte håll tätt
- främre resektion
- hartman
- APR
främre resektion
sömn
- finns marginal 1-2 cm nedanför tumör att koppla tarm med rektum på ett adekvat sätt
- anastomos
vad måste man värdera innan operation av rektum
knipförmåga
- dålig bäckebottenmuskulatur gör att man riskerar att läckage = vill inte göra anastomos då (främre resekton)
hartman
tar bort sigmoideum, kvarvarande ändtarm försluts
kolostomi höger sida
= mer skonsamt
rektumamputation
APR = abdominoperineal resection
- om tumör sitter långt ner
- total mesorectal excision där tumör hålls inkapslad
TEM
transanal endoskopisk mikrokirurgi
- kan ta bort större polyper
- bra om man inte klarar större kir
hur brukar stomier sitta
ileostomi = höger
kolostomi = vänster
adjuvantia vid rektalcancer
har man fått cyt innan operation brukar man inte ge det efter operation vid rektalcancer, men det kan finnas patologiska körtlar som behöver adjvant cyt
