Klinisk nutrition stationärvård del 2 Flashcards
Utfodring i nossvalgssond (detta gäller fler sonder också)
- Ge foder ca 3-6 gånger per dag - ofta bättre att mata oftare
- Oftast ¼ till 1/3 av RER första dagen. Utöka sedan med ca 25 % av RER
-Tar då ca 3-4 dagar
-Om bakslag kan minskningar krävas - ex börjar kräkas, och tar då längre tid än 3-4 dagar - Spola genom sonden med en liten mängd ljummet vatten före och efter varje matning, långsamt (mängd varierar, ca 5-10 ml vanlig rekommendation)
-Viktigt att hela sonden blir genomsköljd, mät hur mycket som krävs för detta - större risk för komplikationer om man gör för mkt - Ska gå lätt att ge maten, patienten får inte hosta! -då slutar man
- Ge maten långsamt i sprutan
-Räkna med att det tar ca 1 min att ge 1-5 ml foder
-Eller ca 10 min för ett helt mål - så magen hinner anpassa sig
________________ - Ett mål bör inte överstiga ca 5-10 ml/kg kroppsvikt (inkl spolvatten, därför man är restrektiv)
-Vid vissa tillstånd kan detta behöva ökas men ska då ges mycket långsamt - Fodret bör vara uppvärmt till kroppstemperatur
- Ge ej till sederade eller sövda djur- aspirationsrisk
- Går att ge CRI (sprutpump) i sonden men då är det mycket VIKTIGT att märka påsen tydligt!
Annars risk att det ges i.v. av misstag. Kräver övervakning - att sonden inte flyttar på sig - Kan erbjuda foder att äta själv under tiden djuret har sond
-Om tolereras av sjukdomstillståndet. tänk dock på det totala innehållet
Hur mycket
mål
RER
- Mål: Minimera katabolism och behålla lean body mass utan att överanstränga det metabola systemet - ger man för mkt -> komplikationer, inte kan ta hand om det
- RER= mängden energi som krävs för att upprätthålla jämvikt vid vila i termoneutral miljö i ett postabsorptivt tillstånd
- Uppskattningar av RER:
- RER (kcal) = 70 x kroppsvikt upphöjt i 0.75 där kroppsvikt uttrycks i kg
*Alternativt (uppskattning om patienten väger 2-25 kg): RER (kcal) = (30 x kroppsvikt (kg)) + 70
hur mycket?
inte idealvikt
undervikt
övervikt
- Om patient inte idealviktig?
-Ingen riktig konsensus hur en ska räkna
-Bör undvika viktminskning under det akuta stadiet av sjukdomen och under inskrivningen (för förlorar body lean mass)
_______________________ - Om underviktig patient? (BCS 1-3)
-Rekommenderas att initialt använda patientens aktuella vikt
-Överutfodring -> Ökad risk för komplikationer
_______________________ - Om överviktig patient?
-Ett sätt:
-Om BCS >7 (8-9): beräkna RER utifrån kroppsvikten som patienten uppskattas ha om BCS 7
-Om BCS 6-7: beräkna RER utifrån den nuvarande kroppsvikten (för vill inte ha viktminskning under akuta fasen)
-Alternativ metod:
-RER som om idealviktig + RER för 25 % (aktiva) av den extra kroppsvikten
-Ex: Hund som väger 30 kg, uppskattas ha en idealvikt om 20 kg.
Räknar då RER utifrån en vikt om 20 kg + 25 % av 10 kg övervikt = 22,5 kg- som vi fodrar på
_________
Överviktig fett är metaboliskt inaktiv. 75% av övervikten är fett
Hur mycket?
RER
- Oftast ca ¼-1/3 av RER första dagen - om inapp
- Om fungerar kan öka ca ¼-1/3 av RER per dag tills uppe i 100 % av RER
- Men detta är också individuellt och beror bland annat av:
-Ålder (yngre mer behov och äldrekatter)
-Patientens bedömda möjlighet att tolerera foder
-Energikrävande sjukdom
-Förluster- vid kräkning, diarre - Tidigare användes sk ”illness factors”
-Idag används ffa RER med möjlighet till höjning för individen
Vad
* Många olika faktorer spelar roll
olika foder
*Fodertyp
-Torrfoder
-Uppblött
-Torrt
-Olika former – endast för syns skull? - nej (men färger är det)
*Våtfoder
-Paté- klump
-Bitar i sås eller gele i sås
-”Gryta” - olika bitar
-Mousse- fluffigt
*Liquid- flytande för sondmatning
*Övrigt- kyckling, räkor
Vad?
* Andra faktorer som spelar in
-Individens behov
-Individens preferenser - vad den gillar
-Tillgång på kliniken- olika på olika kedjor
-Kostnad- i slutändan är det DÄ som betalar
ja
Vad? Konvalescensfoder – egenskaper
- Generellt foder med hög smältbarhet (så det inte blir rester i mag och tarmkanalen), högt energi-, fett- och proteininnehåll samt låg halt fibrer - (vill inte ha så högt i tarmen)
– -> Ställer krav på en fungerande tarm-och pancreasfunktion - Växande djur kan behöva annat foder
-Men korta perioder brukar fungera med vuxenfoder - Tänk på patientens sjukdomstillstånd, vissa sjukdomstillstånd kräver andra typer av foder
Konvalescensfoder – egenskaper
Kolhydrater i början lägre (för risk för hyperglukemi) sen ge mer
osmolaritet- hur mkt vätska fodret tar till sig, påverkar upptag
För hög osmolaritet ger risk för hyperglykemi
- Energiinnehåll
-Generellt minst 1 kcal/ml - Smältbara kolhydrater
-Till en början lägre, ofta ca 2-4 g/100 kcal
-Efter ca 3-4 dagar ofta okej att gå upp till ca 6-10g/100 kcal - Protein
-Hund: Ca 5-12g/100 kcal
-Katt: Ca 7,5-12g/100 kcal - Fett
-För patienter som ”tål” fett: 5-7,5g/100kcal
-För patienter som behöver lägre nivåer: 2-3,5 g/100 kcal - Osmolaritet
-Optimalt 250-400mOsm/l
-För hög osmolaritet ger risk för hyperglykemi
-Hög smältbarhet ger generellt en lägre osmolaritet
Foder vid nässvalgssond
- Finns speciella konvalescensfoder för beredning till sondmatning
-Anpassa sort efter djurets övriga behov
-Pulver- finns inte längre?
-Liquid diets - dyrt - Kan även använda konvalescensfoder med tjockare konsistens
-Blanda ut med vatten!
-Beräkna hur mycket djuret ska ha outspätt och räkna sedan om det när spätt det
-Tänk på osmolariteten, kan bli suboptimal - Värm maten till kroppstemperatur men inte varmare- vitaminer kan förstöras
Vad säger lagstiftningen?
* Särskilt näringsbehov: Näringsmässig återhämtning, konvalescens
* Viktiga näringsegenskaper
-Hund: Mycket lättsmälta ingredienser med energitäthet ≥3520 kcal/kg helfoder med en vattenhalt på 12 %
-Katt: Mycket lättsmälta ingredienser med energitäthet ≥3520 kcal och råprotein ≥270 g/kg helfoder med en vattenhalt på 12 %
ja
Refeeding syndrome
patofysiologi
följder
- Kan bli följd av för snabb igångmatning
- Patofysiologi
-Anorexi -> Lågt insulinpåslag -> När patienten kommer igång att äta -> Insulin frisätts ->
Insulin ökar upptag av glukos och vissa ELEKTROLYTER till CELLERNA -> Halter av glukos och bland annat K och P i BLODEt MINSKAR
– -> P-brist -> Bland annat risk för anemi (lite osäker patofysiologi)
– -> K-brist -> Kan ge påverkan på hjärtat - kan i värsta fall dö - Följder kan bli perifert ödem, hemolytisk anemi, hjärtpåverkan, neurologisk dysfunktion (har med K att göra. katter inte kan hålla upp huvudet) och respirationssvikt
Refeeding syndrome
förebyggande
monitorera
- Ovanligt men förekommer på katt, mer osäkert på hund
- Förebyggande
-Vid patient som haft/har anorexi: Börja med liten fodergiva (ca 25% av RER)
-Öka gradvis under ca 5 dagar- så insulinet får lugnt och fint börja verka
____________________
*Monitorera avseende
-P
-Mg
-K
-Hjärtfunktion- puls
-Temp- hypotermi
-Hematokrit- anemi
-Ev dropp med tillsats av elektrolyter (OBS, inte för snabbt) - om man börjar utveckla refeeding syndrome
Uppföljning
- Mycket viktigt!
- Väg patienten en gång per dag
-Glöm inte bort att eventuell rehydrering kommer att påverka vikten - Följ upp hur mycket patienten har ätit av vad samt hur
- Om inte utfodringsplan följts – Sätt in åtgärder!
Att tänka på vid utfodring på stationärvårdsavdelningen
- Undvika foderaversioner - att dem kopplar något negativt till foder
- Oftast viktigast att patient äter – inte vad den äter - undantag finns ex pancreatit
- Räkna ut mängd foder en patient ska ha per dag och hur mycket den ska ha per gång & följ upp
- Utfodringen en stor del av omvårdnaden!
- Gör matningsscheman och se till att de efterföljs - annars sätt in återgärd
- Var tydlig så inte informationen missförstås - många männskor är inblandade
- Ge helst inte medicin med mat – risk för aversion
Nasoesophageal
* enkel placering, ingen anestesi, sedering
* ca 3-7 dagar
* används för kort användningstid, inte vill söva
* Risk: skada näsa, svalg, käkben, matstrupe, risk för kräkning, ökad blödningstendens när man sätter den
* inte vill göra på arg patient
+billig, ej anestesi
-endast korttidsanvändning, obekväm, krage, kan halka ut vid nysningar, svårt att mata för diameter liten och få foder som kan ges, ej ha hemma, svårt för djuret att äta själv
Komplikationer: vid felplacerad- risk för aspirationspneumoni. epistaxis, rhinit (infm i nåshåla), det blir stopp i sonden, den kan åka ut
________________________________
Esophagostomi
* under narkos, inte svårt
* veckor till mån
* används för ska sitta länge, skada i käke, näshåla, svalg
* risk: sjukdom/ skada i esophagus, ökad blödningstendens, reducerad medvetenhetsgrad, kraftig kräkning
+kort anestesi, enekl att placera, billig, tollereras väl , hemma, lättare för djur att öta själv
-narkos, dyrare än NNS
* komplikationer- infk i sårområdet, blir stopp, sonden kan kräkas upp, aspirationspneumoni
Gastrostomi
* kirurgisk placering under narkos
* upp till 12 mån
* risk: skador/ sjukdom i magsäck eller pancreas, ökad blödningstendens, anetesrisk, reducerad medvetenhetsgrad
+större diameter på sond tillåter fler alternativ, bra vid megaesophagus
-längre narkos, svårare kirurgi, dyrt
* komplikationer; septisk peritonit, blödning vid placering, felaktig placering, kräkning, infk i sårområdet
