Bilddiagnostik del 3 Flashcards

1
Q

Projektionerna namnges nästan alltid efter hur röntgenstrålarna går genom kroppen..

A

ja men finns undantag

  • vid lateralbilder av buk och thorax så benäms bilden efter vilken sida djuret ligger på

Vä sida- vänster lateral projekktion
Hö sida- höger lateral projektion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Centrering

A
  • optimerar för det anatomiska områda som ska röntgas -> mindre strålfält

(kollinera = minska “rutan”)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Benämning proximalt vs distalt om karpus

A

Cranialt, caudal

dorsal, pamlar/plantar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Man kan lägga armbågsleden olika beroende på frågeställning.
Ex vinkel om man tror infm, eller om man tror att man har pålagringar
inte vinkel om man tror bruten (hunden har ont också),

A

ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

ex på orsaker som gör att man måste ta om bild

A
  • felaktig position på djuret
  • felaktig projektion tex fel vinkel (ganska vanligt på hästben, ofta 4 vinklar)
  • för thorax- utandningsbild
  • felaktig exponeringsbild (mest underexponerade)
  • avsakning av märkning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Ny bild ->

A

dubblerad strålning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

hur ska man sätta märkskylten

A

LATERALT

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Thorax inandning

A

tar man det på utandning, tar lungorna mindre plats. Diafragma överlappar hjärta, åker kranialt. -> ta ny bild

På inandning, åker diafragma caudalt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Roterad bild VD thorax

A

om man har roterad så kommer bröstbenen att synas och inte ligga mitt under kotkropparna. Det kna göra att hjärta ser större ut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

“ryggrads bild” om roterad

A

om den är roterad åt hö, som kommer tornutskotten att synas åt vä.
Man vill att tornutskotten ska vara mitt i ländkotorna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

ta 2 bilder om stor hund

A

ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

artefakt

A

kan ex vara grimma, spännet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka projektioner är nödvändiga?
*
*

A
  • de som besvarar frågeställningen
  • MINST två vinkelräta projektioner för att kunna skapa en 3D bild
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

om hunden ligger på vä sida vid LL thorax bild

A

så kommer hö lunga ses bäst, vara mest luftfylld. För vä är mer ihoptryckt

och tvärt om på andra sidan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Thorax tar man ofta 3 bilder.
Man kan hålla bakbenen i olika positioner när man röntgar höftleder, bäcken

Kan ibland behövas rönta det friska benet för att kunna jämföra. Ex med föl som inte är ihopväxt allting än.

A

ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

varför går alla djur åt vänster

A
  • Det är lättare att tolka det som hjärnan är van att se- svårare att tolka spegelvänt varannan gång
  • Vi sätter upp bilderna på samma sätt varje gång
    -lateral proj, djuret går åt vä
    -djuret ligger på mage eller rygg, djurets vä sida är till vår höger
17
Q

varför kontraströntgen

A
  • görs för att framhäva delar av organ vi inte kan se på en vanlig röntgenbild samt att förtydliga tex innehållet i magtarmkanalen
18
Q

NAturliga kontrast medel
3*

A
  • Luft. i lungorna gör att kärl och stora bronker kan ses
  • Gas, i mag- taarmkanal gör att magsäcken och tarmerna kan ses
  • Fett utlinjerar bukorganen (annars jättesvårt att se nyanser)
19
Q

ideala egenskaper hos ett kontrastmedel
5*

A
  • hög kontrasteffekt
  • inert substans = dvs påverkar inte organet (bara kunna passera)
  • lätt att administrera
  • kommer snabbt i organet och unsöndras snabbt
  • billigt
20
Q

att tänka på innan kontrastgivning

3*

A
  • ta slätbild före att kontrast ges (“en vanlig bild, för att kunna jmf)
  • tänk på förberedelser såsom svält, rastning, sedering, iv kanyl
  • andra förberedelser såsom att ta fram rätt kontrast, sprutor, kateter

Tänk igenom undersökningen inna du börjar