Bilddiagnostik

Question 1

joniseringen påverkar

Answer 1

vävnaden

Question 2

Ultraljud “innebär”

Answer 2

Det är ljud.
kort våglängd, men icke joniserande strålning- utan det är ljud, påverkar inte vävnaden på samma sätt

Question 3

MRT hela namn

Answer 3

Magnet resonans tomografi

Question 4

MRT “innebär”

Answer 4

radiovågor som stör protoner i ett magnetfält

Question 5

hur ska bilddiagnostik användas

Answer 5

• vara till stöd för en diagnos, reducera antalet differtialdiagnoser
• måste ha en tydlig medicinsk indikation. har man ingen fråga så får man inget svar (regleras med lagen också)
• metoden måste kunna svara på frågan

Question 6

Skelett innehåller–

Answer 6

innehåller kalcium och fosfor -> har höga elektron i skal & ?. Det bromsar strålningen och det blir ljusare

Question 7

Varför är röntgen så användbart 3 st

Answer 7

• ger en bild av patienten som kan behållas, arkiveras, skickas för utlåtande mm
• går snabbt och relativt billigt
• Är till en stor hjälp för diagnostiken

Question 8

Röntgen har olika

färg

beror på

Answer 8

olika tätheter (har olika namn)

Vit- Grå- Svarta

Beror på densiteten (vilken täthet som dem får) eller mer specifikt->

Specifik elektron densiteten

Question 9

Ju fler elektroner desto mer-

Answer 9

attenuering

Question 10

Ämnen med – atom nummer har fler — i —

Ökad— ger mer —

Answer 10

Ämnen med HÖGA atom nummer har fler ELEKTRONER i SKALET

Ökad vävnadstjockhet ger mer attenuering

Question 11

olika tätheter

7*

Answer 11

• luft,gas (mörkast svart)
• fett (mörkgrått)
• mjukdelar och vätska (båda har samma färg)
• skelett (ganska ljus)
• vattenlösligt jodbaserat kontrastmedel (ljusare än skelett)
• bariumsulfat
• metall (högt atom nr, jättevit

Question 12

Röntgenröret 2 st

Answer 12

Katod (-) minus pol

Anod (+) plus pol. Har en roterande metallskiva för värmens skull

Question 13

Från katod till anod. Finns än glödtråd, tråden värms upp. Det blir elektronmol, åker till motagarplatta. Mkt värme bildas & röntgenstrålning

Answer 13

Det är inne i en blykopa, så den inte kan åka vart som

Question 14

Tiden på mAs

Answer 14

Exponeringstid. hur lång tid mot + polen, ju längre tid, ju större chans att dem träffar

Question 15

Exponering samspell ( det som styr röntgenstrålar och hastighet)

Answer 15

mellan kV (kilovolt) Spänning
och
mAs (milliamperesekund) Strömstyrka & Tid

Question 16

LÄS
* Exponeringsvärden ställs in via manöverenhet

• Inställda värden levereras av en generator kopplad till röntgenröret (som levererar värdena)
• röntgenstrålarna uppstår i röntgenröret

Answer 16

• Exponeringsvärden ställs in via manöverenhet
• Inställda värden levereras av en generator kopplad till röntgenröret
• röntgenstrålarna uppstår i röntgenröret

Question 17

mAs
5*

Answer 17

• antal elektroner (om man höjer mAs = fler elektroner)
• storleken på elektronmoln (större om man höjer)
• antal röntgenfotoner (påverkas av dem 2 ovan)
• inbegriper även tid mAs = milliampereSekund
• PÅVERKAR FFA SVÄRTNINGEN

Question 18

Anologa förr. Digitala kompenserar bättre för mAs.
Har man väldigt lågt mAs, så inte mkt röntgenfotoner som kommer igenom

Answer 18

ah

Question 19

kV- kilovolt
4*

Answer 19

• hastigheten hos elektronerna (flyger fortare mot + polen)
• energin hos röntgenfotonerna (inte antal) hur dem tar sig igenom vävnaden
• påverkar ffa kontrasten/GRÅSKALAN
• har även en effekt på svärtningen

Question 20

Strålningsdensiteten avtar med kvadraten på avståndet

öka avstånd-

Answer 20

-höja exponeringsvärdet

När vi är för nära kan vi inte tolka bilden

Ju längre bort desto högre exponeringsvärden krävs för viss svärtning av filmen

Question 21

Högre kV=

Lägre kV=

Answer 21

högre- mer gråtoner/ lägre kontrast (jämn grå

lägre- färre gråtoner/ högre kontrast - mer svart-vit bild

Question 22

ben vs muskel strålar

Answer 22

olika typer av vävnad. Ben har högre densitet. Färre röntgenstrålar passerar ben jf med muskel

(ben bromsar mer röntgenstrålning)

Question 23

olika tjocklek på vävnad strålar

Answer 23

Tunnare vävnadsskikt släpper igenom fler röntgenstrålar

Question 24

Exponeringen är en kombination mellan-

*

Answer 24

mellan kV och mAs

För optimal info från bilden krävs finjustering av förhållandet mellan mAs och kV

Question 25

Grundteknik
Thorax
Abdomen
Skelett

Answer 25

Thorax- hög kV (inte mer gråa nysanser), låg mAs (kort tid, för lungan rör på sig)

Abdomen- medel kV, medel mAs

Skelett- låg kV, hög mAs (kontrast rika bilder, inget som rör på sig)

Question 26

Digitalbild kompenserar, men man får-

Answer 26

strålskyddsproblem

Question 27

avståndet mellan fokus på röntgenröret och mottagarenheten 3*

Answer 27

• viktigt att detta är KONSTANT (avståndet)
• har betydelse för AVBILDNINGSGEOMETRI (har man för nära, förstoras och blir oskarp bild)
• har betydelse för SVÄRTNING

Ju längre bort desto högre exponeringsvärden krävs för viss svärtning av filmen

Question 28

Hög mAs -

Answer 28

påverkar svärtan , det blir mörkare

Question 29

3 olika motagerenheter?

Answer 29

kassett (analoga)

bildplatta (digital)

detektor (digital)

Question 30

Röntgenrelief

Answer 30

?
när träffar motagarenhet. ljus och svart beroende på hur mkt röntgenstrålning som kommer

Question 31

Bildplatta vs detektor

Answer 31

detektor skickar bild direkt till dator. Inte lika bra detaljupplösning på små skelettdelar

bildplatta har ett mellan steg, stoppa in i motagarsystem. stoppa in efter varje bild

Question 32

bildplatta behöver

Answer 32

behöver en läsare.

kommer nått rött laser ljus/laserstråle. lagrar energi. frisätts. i ett pmrör. konventerar i 1:or och 0:or -> får en bild

Question 33

detektor -

Answer 33

bilden kommer upp på datorskärm

Question 34

Arbetsstation har ofta tre skärmar. En för patient uppgift och för att skriva svar. 2 för titta på bilder

Answer 34

ja