akuta koronara syndrome Flashcards

1
Q

hur ser pre-hospital medicinering/laddningsdos ut??

A
  1. trombyl 75 mg x4
  2. brilique 90 mg x2
  3. heparin 5000 E
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vilka symtom föreligger vid hjärtinfarkt

A
  1. obehag, tryck, smärta i bröst > 15 min
  2. utstrålning mot arm, hals, nacke, rygg, käke
  3. kallsvettig, matt, synkope, dyspne, ångest
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

tripple rule out

A

LE: mer dyspne
infarkt
aorta-dissektion: mer smärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

hur ställer man diagnos infarkt

A

TnT plus 1/3

  • symtom
  • p våg 2 avledningar
  • EKG tydande på ischemi

symtom + EKG

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

hur ändras ekg med tiden vid insjuknande och läkning av infarkt

A
  1. hyperakuta t-vågor, st höjning, pat q och R-våg
  2. normalisering av ST (timmar-dygn, T-våg inverteras
  3. t-våg normaliseras veckor-måpnader
  4. om kvarstående ST-förändring tänk VK aneurysm
    Q våg = ärr
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

ekg huvudstam

A

utbredda ekg förändringar

bifasikulära block

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

lateral infarkt ekg

A

V1-V6
avL, I, -avR (lateralt)
- Cx vanligen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vad ska man tänka på med lateral infarkt

A

NSTEMI som inte blir symtomfri ska behandlas som STEMI ekvivalent

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

anteroseptal infarkt ekg

A

LAD
höjning v1-v4
I - avL
ev. sänkningar inferiort, lateralt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

anterolateral: kärl

A

kan va diagonal från LAD

vanligen Cx

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

inferior infarkt

A

RCA, kan vara Cx det beror på vart PDA går från

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

posterior infarkt ekt

A

oftast RCA, kan vara Cx

sänkningar anteroseptalt med hög R-våg, ev höjning i inferiora avledningar men inte alltid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

typ 1 infarkt

A

trombos i kärl som ger total och partiella ocklsuion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

typ 2 infarkt

A

typ 2 är inte AKS utan bero på andra saker som ger OBALANS I TILLGÅNG OCH EFTERFRÅGAN PÅ SYRE

  • arytmi
  • vaskulit
  • dissektion
  • atersoskleros
  • klaffsjukdom
  • hypoxi
  • lungsjukdom
  • anemi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

diffar till troponin-läckage

A
  1. orelaterat till ischemi: myokardit, toxiner, rabdo, PM/ICD, ablation
  2. annat
    - hjärtsvikt
    - takotsubo (stress kardiomyopati)
    - LE, PHT
    - sepsis
    - njrusvikt
    - cerebrovaskulär sjukdom (SAB, stroke)
    - amyloidos, sarkoidos

ATT BLI GAMMAL

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

hur delar man in AKS?

A
  1. plötslig hjärtdöd
  2. STEMI
  3. NSTE-ACS
    - NSTEMI
    - instabil angina
17
Q

vilka riskfaktorer finns det för MI

A
övervikt
DM
hypertoni
rökning
njursvikt
alkohol, motion, mat
psykosocialt
lipider
18
Q

vilka mål har man för LDL utifrån CVD risk

A

låg risk < 3
moderat 2.5
hög 1.8
mycket hög 1.4

19
Q

hur behandlar man NSTE-ACS

A
syrgas om låg saturation
morfin
trombocythämning 
- trombyl
- brelique

AK om PCI sedan ut (arixtra)

20
Q

Vad säger frisc score

A

faktorer som bidrar till hög risk vid nste-acs (mortalitet efter 5 år påverkas av detta)…

  1. ålder > 70, man, tidigare MI, DM, njursvikt, hjärtsvikt
  2. lågt tryck, hög puls, CRP
  3. troponiner höga
  4. aktuell ST-sänkning
21
Q

vilka patienter gör man PCI på

A

allvarlig komorbiditet, äldre, skör patient, kan inte hantera rebab eller stort ingrepp. Kort förväntad överlevandstid.

Syntax-score avgör komplecitet på stenoser vid MVD, poäng 0-22 kan åtgärdas med PCI.

skolios/bröst-deformitet
porslins-aorta
1-2 kärl påverkade
MVD med enkla stenoser (syntax score avgör)

22
Q

vilka patienter gör man CABG på

A

DM
EF < 35
restenos trots stent
MDV syntax score > 23

anatomi talande för att PCI inte kommer ge bra effekt

kalcifierade kärl

DM, huvudstamsstenos, komplicerade MDV

23
Q

vad avgör valet av revaskulariseringsmetod?

A

patientfaktorer som ålder och samsjuklighet

kärl-relaterade faktorer
- antal stenoser, utbredning, svårighetsgrad

24
Q

behandling stemi

A

syrgas om sat < 90-92 grader

morfin nitro för smärtlindring

trombocythämning (prehospitalt minskar stent-trombos-risk)

revaskularisering

25
Q

adjuvant behandling till PPCI vid stemi

A

trombyl, brilique, heparin ges prehospitalt i laddningsdoser

iv. aggrastat (tirofiban): GPIIb/IIIa hämmare och således hämmar den primär hemostasen
- hämmar trombocyter till 95%
- ges bara i undantagsfall

arixtra inför PCI (fondaparinux Xa)

26
Q

hur ser sekundär preventionen ut vid AKS

A

livsstil

trombyl
betablockad
statiner till alla (OBS målen)
aceI (svikt, HT, njursvikt, DM)
symtom
- nitro i olika former
- betablockad
- ca-hämmare
27
Q

när är betablockad bra att ge som sekundär profylax

A

angina
ischemi
påverkad VK funktion
arytmier (SVT; VT)