akuta koronara syndrome Flashcards
hur ser pre-hospital medicinering/laddningsdos ut??
- trombyl 75 mg x4
- brilique 90 mg x2
- heparin 5000 E
vilka symtom föreligger vid hjärtinfarkt
- obehag, tryck, smärta i bröst > 15 min
- utstrålning mot arm, hals, nacke, rygg, käke
- kallsvettig, matt, synkope, dyspne, ångest
tripple rule out
LE: mer dyspne
infarkt
aorta-dissektion: mer smärta
hur ställer man diagnos infarkt
TnT plus 1/3
- symtom
- p våg 2 avledningar
- EKG tydande på ischemi
symtom + EKG
hur ändras ekg med tiden vid insjuknande och läkning av infarkt
- hyperakuta t-vågor, st höjning, pat q och R-våg
- normalisering av ST (timmar-dygn, T-våg inverteras
- t-våg normaliseras veckor-måpnader
- om kvarstående ST-förändring tänk VK aneurysm
Q våg = ärr
ekg huvudstam
utbredda ekg förändringar
bifasikulära block
lateral infarkt ekg
V1-V6
avL, I, -avR (lateralt)
- Cx vanligen
vad ska man tänka på med lateral infarkt
NSTEMI som inte blir symtomfri ska behandlas som STEMI ekvivalent
anteroseptal infarkt ekg
LAD
höjning v1-v4
I - avL
ev. sänkningar inferiort, lateralt
anterolateral: kärl
kan va diagonal från LAD
vanligen Cx
inferior infarkt
RCA, kan vara Cx det beror på vart PDA går från
posterior infarkt ekt
oftast RCA, kan vara Cx
sänkningar anteroseptalt med hög R-våg, ev höjning i inferiora avledningar men inte alltid
typ 1 infarkt
trombos i kärl som ger total och partiella ocklsuion
typ 2 infarkt
typ 2 är inte AKS utan bero på andra saker som ger OBALANS I TILLGÅNG OCH EFTERFRÅGAN PÅ SYRE
- arytmi
- vaskulit
- dissektion
- atersoskleros
- klaffsjukdom
- hypoxi
- lungsjukdom
- anemi
diffar till troponin-läckage
- orelaterat till ischemi: myokardit, toxiner, rabdo, PM/ICD, ablation
- annat
- hjärtsvikt
- takotsubo (stress kardiomyopati)
- LE, PHT
- sepsis
- njrusvikt
- cerebrovaskulär sjukdom (SAB, stroke)
- amyloidos, sarkoidos
ATT BLI GAMMAL
hur delar man in AKS?
- plötslig hjärtdöd
- STEMI
- NSTE-ACS
- NSTEMI
- instabil angina
vilka riskfaktorer finns det för MI
övervikt DM hypertoni rökning njursvikt alkohol, motion, mat psykosocialt lipider
vilka mål har man för LDL utifrån CVD risk
låg risk < 3
moderat 2.5
hög 1.8
mycket hög 1.4
hur behandlar man NSTE-ACS
syrgas om låg saturation morfin trombocythämning - trombyl - brelique
AK om PCI sedan ut (arixtra)
Vad säger frisc score
faktorer som bidrar till hög risk vid nste-acs (mortalitet efter 5 år påverkas av detta)…
- ålder > 70, man, tidigare MI, DM, njursvikt, hjärtsvikt
- lågt tryck, hög puls, CRP
- troponiner höga
- aktuell ST-sänkning
vilka patienter gör man PCI på
allvarlig komorbiditet, äldre, skör patient, kan inte hantera rebab eller stort ingrepp. Kort förväntad överlevandstid.
Syntax-score avgör komplecitet på stenoser vid MVD, poäng 0-22 kan åtgärdas med PCI.
skolios/bröst-deformitet
porslins-aorta
1-2 kärl påverkade
MVD med enkla stenoser (syntax score avgör)
vilka patienter gör man CABG på
DM
EF < 35
restenos trots stent
MDV syntax score > 23
anatomi talande för att PCI inte kommer ge bra effekt
kalcifierade kärl
DM, huvudstamsstenos, komplicerade MDV
vad avgör valet av revaskulariseringsmetod?
patientfaktorer som ålder och samsjuklighet
kärl-relaterade faktorer
- antal stenoser, utbredning, svårighetsgrad
behandling stemi
syrgas om sat < 90-92 grader
morfin nitro för smärtlindring
trombocythämning (prehospitalt minskar stent-trombos-risk)
revaskularisering
adjuvant behandling till PPCI vid stemi
trombyl, brilique, heparin ges prehospitalt i laddningsdoser
iv. aggrastat (tirofiban): GPIIb/IIIa hämmare och således hämmar den primär hemostasen
- hämmar trombocyter till 95%
- ges bara i undantagsfall
arixtra inför PCI (fondaparinux Xa)
hur ser sekundär preventionen ut vid AKS
livsstil
trombyl betablockad statiner till alla (OBS målen) aceI (svikt, HT, njursvikt, DM) symtom - nitro i olika former - betablockad - ca-hämmare
när är betablockad bra att ge som sekundär profylax
angina
ischemi
påverkad VK funktion
arytmier (SVT; VT)
