Kirurgi, Proktologi Flashcards

0
Q

Vilken/vilka anatomiska strukturer avskiljer rektum från omgivande vävnader i bäckenet?

A

Mesorektum: fettkudde runt rektum som innehåller blod-, lymfkärl och lymfkörtlar - mest framträdande på rektums baksida

Mesorektala fascian: omsluter mesorektum och avskiljer denna och rektum från övriga vävnader i bäckenet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
1
Q

Hur lång är ändtarmen enligt vanligaste kliniska definitionen?

A

15 cm tarm ovan anus (mätt med stelt rektoskop)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är analkanalen och hur avgränsas denna anatomiskt?

A

Tarmens mest distala del, ca 4 cm lång

  • Övre begränsning: anorektala ringen
  • Nedre delen: anodermet - från linea dentata till öppningen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är anorektala ringen och vilka är dess anatomiska begränsningar?

A

Analkanalen övre begränsningen

  • Proximalt definieras av M. Puborectalis
  • Distalt definieras av “intersfinkteriska fåran”
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Beskriv de två cirkulära muskellager som omger analkanalen!

A
  1. Interna sfinktern: förtjockad fortsättning av tarmens cirkulära muskellager
    * Autonom innervation
  2. Externa sfinktern: tvärstrimmig muskulatur; övre del utgörs av M. Puborectalis som ansluter sig till M. Levator ani
    * Somatisk innervation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Beskriv rektums arteriella kärlförsörjning:

a) Övre och mellersta rektum?
b) Nedre rektum och analkanalen?

A

a) Övre och mellersta rektum:
* A. Rectalis superior (från A. Mesenterica inferior)
b) Nedre rektum och analkanalen:
* A. Hemorroidalis media & inferior (från A. Iliaca interna)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Beskriv rektums venösa avflöde:

a) Övre och mellersta rektum?
b) Nedre rektum och analkanalen?

A

a) Övre och mellersta rektum:
* V. Rectalis superior (till V. Mesenterica inferior till portasystemet)
b) Nedre rektum och analkanalen:
* V. Iliaca interna till V. Cava inferior

*I analkanalen finns venösa kärlplexa:

  • Övre = inre hemorrojdalplexus
  • Anus = yttre hemorrojdalplexus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur ser lymfavflödet ut från rektum (alltså var man kan förvänta sig att lymfkörtelmetastaser kan påträffas beroende på var i rektum primärtumören sitter)?

A
  • Övre delen: lymfbanor längs A. Rectalis superior upp mot paraortala körtlar
  • Distala delar: via iliakala körtelstationer
  • Nedom linea dentata: iliakala och inguinala körtlar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är den “rektoanala sfinkterinhibitionen” och “sampling reflex”?

A

“Rektoanal sfinkterinhibition”: reflektorisk relaxation av interna sfinktern vid distension av rektum

“Sampling reflex”: tarminnehåll kan då komma i kontakt med slemhinnan i analkanalens övre del - via sensoriska nerver karaktäriseras innehållet (gas? vätska? fast?)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

När är proktoskopi användbart?

A

Diagnostik av förändringar i analkanalen + Vissa behandlingar, ex bandligatur av hemorrojder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad undersöks med rektoskopi?

A

Hela rektum och upp till 20 cm (rakt, stelt plaströr) -Om patologiska fynd (tumör, inflammation…) påträffas tas biopsi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Koloskopi vs CT av kolon. Fördelar och nackdelar med båda undersökningsmetoder?

A

Koloskopi:

  • Fördelar: bra för blödningsutredning - möjlighet till biopsi och terapeutiska åtgärder, ex polypektomi
  • Nackdelar: obehagligt för patienten; bara intraluminal visualisering

Datortomografi:

  • Fördelar: mindre påfrestande för patienten; med sk. virtuell koloskopi kan även insidan av kolon bedömas; resten av buken kan bedömas (ex metastaser)
  • Nackdelar: ej möjlighet till terapeutiska åtgärder
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

När används MR vid proktologiska sjukdomar?

A
  • Kartläggning av anorektala fistlar
  • Sfinkterskador
  • Bedömning av lokal tumörutbredning vid anal- och rektalcancer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

När lämpar sig anorektalt UL?

A

Samma indikationer som MR-rektum, men lämpar sig bättre för ytligt växande tumörer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

30-årig kvinna som söker med några veckos tilltagande smärtor i sbd med toalettbesök. Debuterade efter en förstoppningsepisod i sbd med utlandsresa. Senaste dagarna har smärtan varit olidlig och hon har dessutom noterat blod på toalettpappret. Omöjligt att rektalpalpera och prokto-/rektoskopera pga smärta och ökad sfinktertonus. Vid ytlig inspektion anar man dock en spricka rakt bakåt.

Vad kan detta vara och hur ser behandlingstrappan ut vid dessa besvär?

A

Analfissur: anodermalt längsgående sår som oftast uppkommer i sbd med obstipationsepisod - portvaktstagg (ödematös hudflik) ses vid undersökarens vänstra långfinger

Behandlingstrappa:

Bryta sfinkterspasm vikgtigast för läkning!

  1. Tarmreglering och lokal smärtlindrande salva. Varma sittbad.
  2. Relaxerande salva: glycerylnitrat- och/eller kalciumantagonistsalva (Diltiazem x4 i 8v)
  3. Botoxinjektion: oftast i komb med elektromyografi - samma syfte som relaxerande salva (relaxation = förbättrat blodflöde)
  4. Operation - subkutan lateral sfinkterotomi: i de fåtal fall där konservativa beh ovan ej ger läkning (förknippat med risk för kontinensstörningar)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är koccygodyni?

A

Smärta i anorektala regionen, ofta lokaliserat till koccyx och sakrum - ibland utstrålning till skinkor och lår

  • Oftast kvinnor
  • Ingen specifik behandling - undvik att sitta länge och förhindra förstoppning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är proctalgia fugax?

A

Hastigt påkommande krampsmärtor i anus, perineum, rektum

  • Kommer vanligast nattetid
  • Försvinner spontant inom minuter, i värsta fall upp till en halvtimme
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Beskriv kortfattat typisk anamnes för analabscess?

A
  • Kort anamnes - 1-2 dagar
    • Molande konstant smärta i analregionen (värre vid rörelser, sittande, kryst, hosta)
    • Vid palp kraftigt ömmande svullnad invid anus
    • Ofta feber, ibland hög med frossa
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

40-årig man med 2 dagars anamnes på molande värk vid analregionen, värst vid hosta. Ej allmänpåverkad, måttlig smärtpåverkan, subfebril.

Du misstänker perianalabscess, men kan vid palpation ej känna av resistens.

Hur gör du nu?

A

Ge smärtlindring och be patienten återkomma om 0,5-1 dygn

  • Lätt smärtpåverkad men känner ej resistens = smärtlindring + återbesök
  • Svårt smärtpåverkad, oklar diagnos pga omöjligt att utföra rektalpalp = narkos + undersökning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Patient med misstänkt analabscess. 3 dagars debut på molande smärta kring anus, feber och frossa. Undersöks per rektum, varpå man kan palp en ömmande fast knuta perianalt, och man kan skymta en perianal fistelbildning. Således stark misstanke på analabscess.

Vad fan gör du nu då?

A

Patienten ska opereras: kirurgisk dränering i generell anestesi

  • Påbörja fasta
  • Anmäl patienten för operation
  • Ordna inläggning
  • Smärtlindring: Ketogan 5-10 mg
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Beskriv kortfattat operation av analabscess.

A
  1. Op inleds med rektalpalp, prokto- och rektoskopi
  2. Abscesen dräneras genom en ordentlig incision
  3. Bakterieodla innehållet
  4. Lämna såret öppet, ibland läggs et drän i sårhålan som dras efter 2-4 dagar
  5. Utläkt vanligtvis efter 2-4 veckor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad ser man på bilden?

2 differentialdiagnoser?

A

Inkarcererad hemorrojd

  1. Analhematom: mindre ont, mer blå än svartaktiga, alltid enstaka
  2. Rektalprolaps: ingen till obetydlig smärta - hela tarmväggen ute - oftast lättreponibla
23
Q

Akut utredning av och fynd vid misstänkt analfissur?

A

Anamnes + proktologisk undersökning

Anamnes:

  • Skärande smärta vid defekation + krampartad värk i anus min - timmar efter defekation
  • Ljusrött blod från anus

Proktologisk undersökning:

  • Svår smärta och ofta sfinkterspasm vid per rektum undersökning
  • Proktoskopi: smal spricka, oftast bakre medellinjen + portvaktstagg (om anamnes > 1 mån)
24
Q

Utifrån typisk anamnes misstänker du analfissur hos patient, men när du inspekterar anus ser du en spricka som inte är lokaliserad rakt bakåt.

Vad säger detta?

A

Primära analfissurer: oftast lokaliserade rakt bakåt i bakre medellinjen

Sekundära analfissurer: ej rakt bakåt - ex vid Mb Crohn

25
Q

Varifrån blöder det vid uppkomst av analhematom?

A

Yttre hemorrojdalvener intill analöppningen

26
Q

Patient med plötsligt insättande kraftig smärta vid anus i sbd med defekation. Inga andra tarmsymtom eller allmänpåverkan. Vid inspektion av anus ses kraftigt ömmande knuta som nedan.

Vad är detta, och vilka möjliga differentialdiagnoser ska du ha i åtanke?

A

Analhematom

Differentialdiagnoser:

  1. Inkarcererad hemorrojd: större knuta, mer svart än blå, svårare besvär
  2. Perianalabscess: ömmande resistens perianalt - ofta allmänsymtom!
27
Q

Handläggning av analhematom?

A

Analhematom

  • Ingen behandling: svullnad och smärta inom 10-14 dagar
  • Omedelbar smärtlindring - akut tömning:
  1. Bedöva toppen av analhematomet med 1% lokalbedövning med adrenalin
  2. Incidera huden ovanför hematomet och töm ut koagelmassan
  3. Sårhålan lämnas öppen för sekundärläkning - tar ungefär en vecka
    • Inga återbesök, ev. någin enstaka omläggning hos distriktssjuksköterska
28
Q

Vilka patienter bör få antibiotikabehandling efter operation av analabscess, och vilket alternativ rekommenderar du isf?

A
  1. Påverkat AT + feber
  2. Utbredd mjukdelsinfektion
  3. Hjärtklaffssjukdom
  4. Nedsatt immunförsvar
  • Peroralt flukloxacillin 1gx3 i 10 dagar eller IV Tazocin 4gx3 om patient i slutenvård
29
Q

Behandling av analfistlar?

A

Dagkirurgi

  • Klyvning/excision för låga, ytliga fistlar
  • Höga fistlar kräver komplicerde och långvariga behandlingar (ex. Mb Crohns)
30
Q

Patient med hemorrojder kommer generellt till akutmottagningen pga två olika komplikationer:

A
  1. Blödning: oftast i sbd med defekation - små/måttliga - enstaka fall anemiserande
  2. Inkarcerering (inklämning): 1-3cm mörkröda, ibland nekrotiska hemorrojder utanför anus - smärta, kraftigt ömmande vid palp - svårt att sitta - irreponibla
31
Q

Vad tror man kan ligga bakom uppkomsten av hemorrojder? Varför uppkommer inkarcerering+

A

Försvårad tömning av hemorrojdalvenerna

  • Förstoppning
  • Graviditet
  • Prostatahyperplasi och tumörer

Inkarcerering:

  • Trombos/tromboflebit i stora, svårreponibla hemorrojder
32
Q

Akut utredning av pat med misstänkt blödande hemorrojd?

A
  • Blodstatus
  • Koagulationsstatus
  • Prokto- och rektoskopi vid signifikant blödning

Diagnos: anamnes, proktoskopi - dock ej slå sig till ro med denna diagnos hos pat med hematochezi

33
Q

Vanliga differentialdiagnoser till:

  • Blödande hemorrojder?
  • Inkarcererade hemorrojder?
A

Blödande hemorrojder:

  • **Analfissur: **ofta svår smärta vid defekation
  • Tumörer i kolon, rektum, anus: måste uteslutas med palpation, prokto-, rektoskopi, sigmoideoskopi, koloskopi och/eller kolonrtg

Inkarcererade hemorrojder:

  • Analhematom: mindre ont, mer blå än svart, alltid enstaka (hemorrojd 1-3 st)
  • Rektalprolaps: ingen till obetydlig smärta, hela tarmväggen ute, går oftast lätt att reponera
34
Q

Handläggning av patient med svårt smärtande inkarcererande hemorrojder?

A
  • Smärtlindring: Ketobemidon 5-10 mg IM/IV
  • Inläggning för akut/halvakut kirurgi med hemorrojdektomi enligt MIlligan
  • Alt: konservativ behandling
    • Analgetika
    • Avsvällande alsolomslag och sittbad
35
Q

Handläggning av patient med blödande hemorrojder av signifikant grad (påverkat Hb och cirkpåverkan)?

A

Inläggning för observation och behandling enligt regler för gastrointestinal blödning

36
Q

Handläggning av patient med hemorrojder som endast ger lätta symtom - dvs inte inkarcererade, endast liten blödning?

A

Skicka hem:

  • Recept på salva eller suppositorier med lokalanestetikum och glukokortikoid (ex. Xyloproct)
  • Info, kostråd, ev bulkmedel - minska förstoppningstendens
  • Gummibandsligatur enligt Barron i sbd med proktoskopin
37
Q

Vad är pilonidalsinus?

A

Pilonidalsinus (sakraldermoid):

  • Subkutant fistelsystem i *crena ani * som bildats efter att hår trycks/gnds in genom huden
  • Drabbar ffa yngre män
  • Patient söker akut vid abscessbildning
38
Q

Differentialdiagnoser till pilonidalsinus?

A
  1. Perianalabscess: sällan i medellinjen upp mot sakrum - kortare anamnes, mer allmänsymtom
  2. Infekterat aterom: sällan sekretion - ovanlig plats för aterom
  3. Hidroadenitis suppurativa: svettkörtelabcess. abscesser tidigare i t.ex. armhålor eller ljumskar - kortare anamnes - sällan långvarig sekretion
39
Q

Handläggning av pilonidalsinus med abscedering?

A
  • Incision efter lokalbedövning, dränage av abscess
  • Såret lämnas öppet, ev. drän i några dagar
  • Torrt förband, INGEN antibiotika
  • Hem, sjukskrivning 1-2 veckor, såromläggning/drändragning hos distriktssköterska
40
Q

Behandling av recidiverande, svåra pilonidalsinus utan abscedering eller efter dränage av abscess?

A

Definitiv kirurgi med excision av fistelområdet och rekonstruktion; olika tekniker:

  • Karydakis
  • Bascom
41
Q

Patient som i samband med defekation för 3 veckor sedan känt att en mjuk och fuktig resistens kommit ut ur anus. Den återkommer titt som tätt, och kan oftast föras tillbaka manuellt. Upplever nu att det är obehagligt, särskilt då hon känt av slem- och blodavgång från anus.

Vad fan är detta? Varför uppkommer det? Riskgrupper?

A

Rektalprolaps: alla vägglager av rektum har prolaberat genom anus

  • Orsaker: oklar etiologi - möjligen inadekvat fixation av rektum mot sakrum samt svag bäckenbotten- och analkanalsmuskulatur
  • Riskgrupper: drabbar ffa kvinnor och neurologiskt skadade
42
Q

Handläggning av patient med rektalprolaps på akuten? Vilka faktorer avgör handläggning.

A

Faktorer som avgör handläggning: ålder, sociala situation och grad av besvär

  • Skicka hem + remiss till kolorektalkirurg: i de flesta fall räcker detta - ställningstagande till kirurgi görs av specialist
  • Inläggning, direkt utredning och kirurgi: gammal patient med komplicerade sjukdomar och invalidiserande prolaps
43
Q

Nämn två operationsmetoder vid rektalprolaps.

A
  1. Ripsteins operation: vanligaste - övre del av rektum sys fast mot sakrum mha nät - kan göras laparoskopiskt
  2. Delormes operation: hos äldre och skröpliga - görs via anus (kolla bild)
44
Q

Vilka är följande strukturer? (alla nr)

A
  • 19: Flexura sacralis
  • 24: Plicae transversae recti
    • Tre tvärgående laterala veck
    • Mellersta: Kohlrauschs veck - störst - palp 6-8 cm ovanför anus
  • 25: Ampulla recti
  • 26: Tunica muscularis
  • 27: Stratum longitudinale (längsgående muskelskikt)
  • 28: M. rectococcygeus (tunn platta av glatt musk)
  • 30: M. rectoperinealis (rectourethralis superior) (glatt musk fr rectum till pars membranacea urethrae)
  • 33: Stratum circulare (inre cirkelgående muskelskikt)
  • 154.2: Flexura anorectalis; flexura perinealis (konvex krökning av ändtarmens främre del)
  • 154.11: M. Sphincter ani internus (förtärkt muskelring av stratum circulare)
  • 154.13: M. Sphincter ani externus (tvärstrim ringmuskel ytlig om interna sfinktern)
  • 154.17: Anus
45
Q

Vad kallas strukturer 21-23? Mer specifikt, vad är 24?

A
  • 21-23: Flexurae laterales - rectums 3 laterala krökningar
  • 24: Plicae transversae recti
    • Tre tvärgående laterala veck
    • Mellersta: Kohlrauschs veck - störst - palp 6-8 cm ovanför anus
46
Q

Vilka är följande strukturer? (alla nr)

(Onödigt, insåg först när jag skrivit ner allt - skippa om ni vill)

A
  • 28: M. rectococcygeus
  • 30: M. rectoperinealis
  • 31: M. anoperinealis
  • 32: M. rectovesicalis
  • 216.19: M. pubovesicalis
  • 216.20: Lig. puboprostaticum
  • 216.24: Fascia presacralis
  • 216.25: Fascia rectosacralis
  • 216.26: Corpus anococcygeum; lig. anococcygeum (kraftigt bindvävsstråk + muskelfibrer - mellan anus och os coccygeum
47
Q

Vilka är följande strukturer (alla förutom 262.21)?

A
  • 1: Canalis analis
  • 3: J**unctio anorectalis (början på analkanalen)
  • 4: Columnae anales (Morgagnis veck): 6-10 längsgående veck med artärer, venplexa, längsgående glatt muskulatur
  • 5: Sinus anales: analfåror mellan morgagnis veck
  • 6: Valvulae anales: små tvärgående veck
  • 9: Pecten analis
  • 10: Linea anocutanea (Hiltons linje): nederkanten av m. sphincer ani internus - undre rand av pecten analis - här börjar den yttre huden med flerskikt förhorn plattepitel
  • 11: M. Sphincter ani internus: förstärkt lager av stratum circulare
  • 12: Sulcus intersphinctericus: palpabel fördjupning nedom linea anocutanea
  • 13: M. Sphincter ani externus: tvärstrim ringmuskel ytligt om interna sfinktern - innerveras av N. pudendus
    • 14: Pars profunda
    • 15: Pars superficialis
    • 16: Pars subcutanea (strålar in i läderhuden framför och bakom anus)
  • 17: Anus
48
Q

Abcess som mynnar utanför anus med varbildning. Sannolikast diagnos?

A

Hidroadenit: abcess fr svettkörtel. innehåller hudbakterier. opereras som ananfistel men skillnaden är att hidroadenit FÅR ANTIBIOTIKA EFTERÅT.

49
Q

Smärta som dominerande symtom fr anus är oftast…?

Vad ska göras asap när detta är bekfräftat?

A

Analfissur

Sätt in kalcimantagonistsalva (Diltiazem) asap!

50
Q

Skillnad mellan beh av inre och yttre hemorrojd? När ska man operera?

A

Oftast konservativ behandling

Inre (ovan lin dent): gummibandsligering

Yttre: bedövande salva + kortikosteroidsalva
(Xyloproct eller Scheriproct) - EJ GUMMIBAND!

Operera endast vid incarcererad hemmorrojd som inte svarar på konservativ beh. dvs SÄLLSYNT.

(Blödande hemmorrjoder beh enl GI-glödning)

51
Q
A
52
Q
A
53
Q

Behandling av grad I-IV hemmorrojder?

A

Grad I Xyloproct (lidokain + kortison), bulkmedel, diet

Grad II Ligatur/sklerosering (om ovan l.d.)

Grad III Ligatur/sklerosering (om ovan l.d)

Grad IV Konservativt, Xyloproct (lidokain + kortison)