Hy: Vanliga cancerformer i primärvården Flashcards
vad ger misstanke om prostacancer
- tilltagande skelettsmärtor
- skelettmetastaser utan känd primärtumör
- snabbt ökande, påtagliga urineringsbesvär (senaste halvåret)
- malignitetsmisstänkt palpationsfynd i prostatakörteln
hur går man vidare på HC vid misstanke om prostacancer?
- riktad anamnes avseende ärftlighet, vattenkastningsbesvär och skelettsymtom
- PR
- PSA prov, ej vid misstnake om UVI mm
vad ger underlag för SVF vid prostacancer?
- PSA över gränsvärde
- palpfynd
- urolog tycker de finns indikation
< 70 år ≥ 3 µg/l
70–80 år ≥ 5 µg/l
> 80 år ≥ 7 µg/l
symtom prostacancer?
- LUTS (svag stråle, trängningar, totalstopp), hematuri etc
- Trötthet och viktnedgång
- Upprepade episoder med hematospermi
- Anemi p.g.a. skelettmetastaser
- Smärtor från skelettmetastaser
- Uretäravstängning p.g.a. överväxt
- Lymfstas p.g.a. lymfnodmetastaser
vad är gleasonsumma?
Gleasonscore = den dominerande (vanligast förekommande) + den högsta graden (om denna är högre än den dominerande) eller den näst vanligaste graden. Dessa summeras och ger ett värde mellan 2 och 10 (allvarligast). 2-4 är ovanligt, > 7 har dålig prognos.
vad görs hos urologen vid prostacancer?
hur behadnlar man?
Biospi med TRUL ihop med ab-profylax ==> ger score
behandlas med kirugi / strålinging / GnRH analog eller antiandrogen
diagnostik av BPH?
- pr
- psa
- miktionslista, tidsmiktion och IPSS formulär
- ev TRUL
behandling av BPH?
- Alfa-receptoblockerare (t.ex. Alfuzosin®) – Relaxerar blåshalsen
- 5-alfareduktashämmare ((t.ex. Finasterid) – Dihydroxitestosteronsyntes hindras → Prostatan krymper vilket leder till förbättrat urinflöde och symptomlindring.
vad ger SVF-anledning vid bröstcancer?
malignitetssuspekt knöl* i bröstet
malignitetssuspekt knöl* i armhålan hos kvinnor
ändrad kontur på bröstet
nytillkommet indragen bröstvårta
rodnad eller svullnad på huden över bröstet utan annan förklaring
blodig sekretion från enstaka mjölkgång
ensidigt eksem på bröstvårtan
sårbildning på bröstvårtan eller i anslutning till bröstkörtlarna
nytillkommen apelsinskalsliknande hud
fynd vid bilddiagnostik talande för bröstcancer
==> remiss med SVF
hur undersöks bröstcancer på sjukhus?
tripeldiagnostik med
* klinisk undersökning av bröst + lymfkörtlar
* mammografi / ultraljud
* biopsi
vilka olika bröstcancerformer finns efter anatomi?
Invasiv
* duktal 75%
* lobulär 15%
Preinvasiv (in situ)
* Ductal med premaligit i mjölkångar. Behandlas som invasiv
* Lobulär med premaligt som sällans ses vid mammografi.
olika cancerformer efter hormoner?
bröstcancer då
- HER2 - där 20% av alla invasiva typer är her2-postiva. Farligare med sämre prognos, men finns riktade monoklona antikroppar, herceptin.
- Luminal som uttrycker östrogenreceptor, där A har låg proliferation och god prognos medan typ B har hög proliferationstakt och sämre prognos
- Trippgelnegativ - Uttrycker inga hormonreceptorer och har ogynnsam prognos. Den ärftliga formen med BRCA-I mutation tillhör denna grupp.
behadnling bröstcancer?
- neo-adjuvant behadnling
- mastektomi med sentiel node
- ev adjuvant behadnling
- tamoxifen (östrongenreceptorblock) eller aromatshämmare kan ges.
- Herceptin vid HER2-pos
- cystostatika antigen i monoterapi eller som adjuvant/neoadjuvant
- bidsfosnater för att hindre osteoperos
riskökning för bröstcancer
- hereditet med BRCA 1 och 2
- hormonell påverkan med hög exponering av östrogen - så som: inga barn, p-piller, HRT , tidig menarche och sen menopaus.
- strålning
- övervikt hos postmenopasul
va ger misstanke om lungcancer och hur utreder man detta vidare på HC?
ej SVF utan filiterfunktion
- nytillkomna luftvägssymtom (t.ex. hosta eller andnöd) med en varaktighet av 6 veckor hos
rökare eller före detta rökare över 40 år - bröst- eller skuldersmärta utan annan förklaring
- blodig hosta
==> skriv rtg-pulm remis
vad ger SVF kriterier vid lungcancer?
- fynd vid bilddiagnostik som ger misstanke om lungcancer
- metastasfynd som ger misstanke om lungcancer
- upprepad blodig hosta utan annan uppenbar orsak, även vid normal röntgen
- obstruktion av vena cava superior
- recurrenspares
==> remiss (lokal tration var)
vilken undersökning gör på sjukhus vid lungcancer svf?
- dt
- ev mr och scint för metastas
- cytologi ifrån sputum eller pleruexudat
- Fiberbronkoskopi med prov för cytologi eller PAD – för att identifiera centralt belägna tumörer.
symtom lungcancer?
- Hosta – torrhosta eller upphostningar med slem som ibland innehåller blod.
- Andfåddhet – förträngningar i luftvägarna som gör det svårare att andas.
- Smärta i bröstkorgen.
- Lunginflammation – med feber, frysningar och svettningar.
- Avmagring, aptitlöshet och trötthet – uppstår sent i sjukdomen.
- Svullna lymfkörtlar på halsen eller ovanför nyckelbenet – kan vara första symtom från dottertumörer och kan ge upphov till sväljsvårigheter, heshet och andnöd.
- Paraneoplastiskt syndrom – ger endokrina symtom såsom cushing eller siadh
uppdelning av lungcancer?
Småcellig - 20% vilken valigen drabbar rökare och är agressiv
även
Icke-småcellig - 80%
* adenocarciom 40% - agressiv med metastas
* skriveptiel 25% - sprider sig ej
* storcellig
riskfaktorer lungcancer
- rökning stor
- strålnign
- asbetest, främst vid rökning
behadnling lungcancer
- rökstopp
- kirugi vid icke-småcellig
- strålning i botande syfte
- cystostatika
vilken cancer mer behöver man ha koll på vid primärvården?
tjocktarm - men de finns egna frågekort om
hur går svf och dess filterfunktion till vid endometricancer?
Misstanke ses vid: främst postmenopasul blöding ==> remiss till filterfunktion där gynekolog gör ultraljud och gynundersökning ==> vid välgrundad misstanke (främst tjock slemhinna över 5 mm och blödning) skrivs SVF ==> biospi
Följande symtom ska föranleda misstanke om njurcancer?
vad ska man göra då?
- makroskopisk hematuri utan annan verifierad diagnos (kan vara välgrundad misstanke om
cancer i urinblåsan eller övre urinvägarna) - palpabel resistens i flanken
- smärta i flanken
- nydebuterat varicocele som inte tömmer sig i liggande
==> Vid misstanke ska patienten remitteras till en bilddiagnostik undersökning (filterfunktion), i
första hand en DT-undersökning (gärna urografi)
när görs svf njurcancer?
vid bildfynd
==> behandla, ev biospi (dock blödningsrisk). även dt thorax för metastas görs
hur vanligt är njurcancer?
riskfaktorer
- drbbar 1000 person per år
- riskfaktor: övervikt, hypertoni, rökning, heriditet, bly
symtom njurcancer?
även fynd vid status och lab mm
ofta asymptomatisk, men även:
- hematuri
- flaksmärta
- palpabel tumör
även: feber, anemi, högt sr, hypercalcimui, vericocelle,
ta sr (över 100), krea och hb + el. gör sedan dt urografi + ev dt thorax metas
behadnling njurcancer?
- Nefrektomi (vanligaste åtgärden) - Borttagande av ena njuren. Vid njurbäckencancer avlägsnas även uretären
- Njurresektion – Nefronsparande kirurgi. Om man bara har en njure eller tumören är < 7 cm eller om patienten har en systemsjukdom som kan komma att innebära snabbt progredierande njurfunktionsförlust över tid (t.ex. diabetes mellitus, SLE, svår stenbildningssjukdom)
- även radifrekvens eller strålning vid metasts. även cystostika och tyrokinashämmare
hur vanligt är urinblåsecancer? risker?
symtom?
Varje år drabbas ca 2000 personer i Sverige av urinblåsecancer och det är framförallt män som drabbas. Män löper 3 gånger högre risk att drabbas än kvinnor. Andra riskfaktorer är exponering för kemikalier i färg-, läder- och gummiindustri samt rökning (man räknar med att ca hälften av alla fall av urinblåsecancer är rökningsorsakade). Det vanligaste symptomet är makroskopisk hematuri samt trängningar och irritationer vid miktion.
utredning urinblåsecancer?
cytoskopi och dt urografi, kan även ta urincytolgi och dt thorax vid metas.
behadnling urinblåsecancer?
TURB, men även cystostika eller ektomi kan göras
hur handlägger man hematuri?
SVF gäller för dem över 50 år!
* Makroskopisk hematuri - Alarmsymptom som ska betraktas som malignitet till dess att motsatsen är bevisad
* Mikroskopisk hematuri - Kunskapsläget om optimal handläggning av mikroskopisk hematuri är begränsat men generellt sett utreds inte asymptomatisk patient vidare. Föreligger t.ex. trängningssymptom och andra riskfaktorer för malignitet som exempelvis hög ålder, rökning, tidigare strålbehandling eller återkommande UVI ska patienten utredas vidare med DT-urografi.
==> status, pr, sr, crp, krea, hb, psa, blödningutredning,urinodlning, dt urografi, cystoskopi
