Hy: Angina Pectoris Flashcards
vad är en angina pectoris?
vad menas med en stabil angina?
- Angina pectoris - Ansträngningsutlöst bröstsmärta beroende på minskat blodflöde och ischemi i myokardiet. Smärtan är retrosternal och försvinner efter ett par minuters vila eller medicinering med nitroglycerin.
- Stabil angina pectoris - Tillstånd där angina pectoris orsakas av ett stabilt stenoserande plack(utan trombpålagring) som blockerar mer än 70% av kranskärlslumen. Återstående lumen kan vara tillräckligt för att syresätta hjärtat i vila men vid ansträngning ökar syrebehovet och smärta uppstår. Ingen varaktig ST-höjning ses vid EKG.
vad är instabil angina?
när misstänker man det? vad gör man då?
Om anamnesen väcker misstanke om instabil angina ska patienten handläggas akut och utredas på sjukhus. Nydebuterad (senaste 4 veckorna) bröstsmärta bör betraktas som instabil.
Instabil angina pectoris - Bröstsmärta på grund av ischemi i myokardiet både vid ansträngning och vid vila. Oftast orsakad av partiell eller intermittent ocklusion i kranskärl med trombpålagring. Instabil angina innebär:
* Nydebuterad angina med ökande symtom de senaste 4 veckorna
* Förvärrade symptom av redan känd tidigare stabil angina de senaste 4 veckorna
* Debut av viloangina de senaste fyra veckorna.
* Angina pectoris som debuterar första 4 veckorna efter en hjärtinfarkt
==> till akuten
orsaker till AGINA PECTORIS?
Atheroskleros i kranskärl
Hypertrofi av hjärtmuskulaturen
* Hypertrof kardiomyopati
* Aortastenos
* Hypertoni
patofysilogi angina pectoris?
Stabilt stenoserande plack (utan trombpålagring) som blockerar mer än 70% av kranskärlslumen. Återstående lumen kan vara tillräckligt för att syresätta hjärtat i vila men vid ansträngning ökar syrebehovet och smärta uppstår. Angina pectoris kan även orsakas av hypertrofi av hjärtmuskulaturen. Den ökade muskelmassan leder till ett ökat syrebehov och kan i vissa fall komprimera kranskärlen. Oavsett orsak så leder stabil angina till ischemi i de innersta delarna av myokardiet.
riskfakor angina pectoris?
Hög ålder
Manligt kön
Rökning
Fysisk inaktivitet
Ärftlighet
Kostvanor
Hypertoni
Diabetes (behöver inte känna smärta p g a polyneuropati)
Njursvikt
KOL
symtom pch fynd angina pectoris?
Utlösande faktorer
* Fysisk ansträngning, stress, kallt väder och/eller måltid
Bröstsmärta
* Karaktär/lokalisation - Tryck eller bandformad obehagskänsla i bröstet och/eller retrosternalt
* Duration - Avtar inom 1-15 minuter om patienten vilar
* Utstrålning - Smärtan kan stråla mot vänster arm, käke eller mot ryggen mellan skulderbladen
Övriga symptom:
* Svårt att andas
* Svettningar
hur klassar man:
- typisk angina
- atypisk angina
- icke angina-orskad bröstsmärta
Typisk angina Uppfyller följande 3 kännetecken:
1. Tryckande obehag i bröst, nacke, käke, axel eller arm
2. Utlöst av fysisk påfrestning
3. Lindras av vila eller nitrater inom 5 minuter
Atypisk angina
* Uppfyller 2 av 3 kännetecken
Icke angina-orsakad bröstsmärta Uppfyller endast 1 eller inga av dessa kännetecken
vad gör man som basal utredning vid angina?
- vilo-ekg som är normalt
- provtagning med trop T om de är misstanke om instabil angina
- även UCG görs
även lipider mm för framtida statinbehadnling etc.
hur beräknar man sannoliet för risk för stabil kranskärlssjukdom?
när går man direkt på koronaragnio och när kör man icke-invasiv diagnostik vid angina?
Direkt koronarangiografi vid:
* vid hög risk för stabil kranskärlssjukdom (>85 procent) och uttalade symtom
* vid nedsatt ejektionsfraktion i vänster kammare och typisk angina
* vid misstanke om trekärlssjuka eller vänster huvudstamsstenos
* om patienten med risk >15 procent inte kan genomföra någon typ av icke-invasiv diagnostik.
när gör man arbetsprov och när gör man scint/dt kranskärl?
Patienter med intermediär risk (15–85 procent) ska utredas vidare. Om risken är 15–65 procent är arbetsprov eller icke-invasiv bilddiagnostik möjlig, men om risken bedöms vara 66–85 procent bör icke-invasiv fysiologisk bilddiagnostik väljas. Icke-invasiv bilddiagnostik innefattar undersökningsmetoder som är fysiologiska (stressekokardiografi och myokardskintigrafi) respektive anatomiska (DT-kranskärl).
diff till angina?
Akut koronart syndrom
Mitralisinsufficiens
Perimyokardit
Aortaaneurysm/aortadissektion
Hiatusbråck
Esofagit
Tietzes syndrom
Rizopati mm.
icke lm behadnling angina?
rökstopp, kost, motion
behadnling lm vid angina?
akut och prev. 5st
- nitro
- betablock
- ace-hämmare, ramipril kan ocksp ges vid behov
- statiner
- asa
invasiv behadnling av angina?
Revaskularisering, vilken inte har prognostisk betydelse utan görs endast som symptomlindring.
