Fö: Pediatrik på vårdcentralen Flashcards

1
Q

När blev barnkonventioenen lag i Sverige?

A

Barnkonventionen blir lag i Sverige 2020. Barnet och dess behov ska alltid sättas i
centrum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Barnhälsovårdens mål är att _______

A

Barnhälsovårdens mål är att bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska och sociala hälsa för barn genom att främja
barns hälsa och utveckling samt förebygga ohälsa och tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns
hälsa, utveckling eller uppväxtmiljö

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vilka tre grundstenar jobbar med barn?

A

barnhälsovården, mödrarhälso och skolhälsa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad är friskfaktor för barn i skolhälsovården?

A

En god
genomgången skoltid är barn och ungas starkaste friskfaktor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vilka kan bli skolläkare?

även skolsköterska

A

Skolläkare ska vara specialistutbildad i Barn och Ungdomsmedicin, Barn och ungdomspsykiatri eller specialist i Allmänmedicin.

Skolsköterska ska vara specialistutbildad till Barn och Ungdomssjuksköterska eller Distriktssjuksköterska.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

När träffar man skolsköterska? vad gör man innan?

A
  • Skolsköterska gör hälsobesök vid 4 ordinarie tillfällen: skolstart, åk 4, åk 7, åk 1 gymnasiet ( varje
    stadiebyte).
  • Hälsobesöken baseras på enkät som elev eller förälder + elev fyller i. Utifrån resultat på individ
    och gruppnivå görs åtgärder.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vad undersöks och tas hand om hos skolsköterskan?

vad gör läkaren?

A
  • Tillväxtbedömning och rygginspektion (för att upptäcka skolios) görs av skolsköterska som sedan
    konsulterar skolläkare för ev möte med barn eller annan åtgärd såsom remiss.
  • Vaccinationer enligt nationella vaccinationsprogrammet där successivt nya vaccin läggs till listan,
    senast HPV vaccin till pojkar
  • Nyanlända barn och ungdomar ”fångas upp av skolsköterska” och skolläkare kopplas in för tex
    ordination av kompletterande vaccinationer.

Skolläkarmottagning på skola 2-3ggr per termin. Mottagningen kan variera mycket och ser olika ut
i olika geografiska områden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vilka frågeställningar kommer till skolläkaren?

kan barnet gå fritt dit?

A
  • Inga barn kommer till skolläkare för bedömning utan förälders godkännande/medverkan.
    Undantag: när barnet/ungdomen bedöms vara moget att själv ta ansvar eller om oro finns för att
    föräldrar ej ser barnets behov (orosanmälan till soc ?)
  • Elevhälsan har inte möjlighet till provtagning eller bilddiagnostik.
  • Vanligaste frågeställningar: Magont, huvudvärk, tillväxtrubbning, ryggdeformitet-skolios,
    pubertetsutveckling, psykisk ohälsa, hög skolfrånvaro
  • Remissinstanser: VC-primärvård, Barnläkare, Ortoped, BUP, Psykolog
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vanligaste orsaker till huvudvärk hos barn?

A

Spänningshuvudvärk och migrän är vanligast.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vilka åldrar ser man spänningshuvuvärk?

A

Spänningshuvudvärk hos mindre barn är ovanlig, pojkar=flickor.
Ökar med stigande ålder. Från 12
åå vanligare hos flickor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vilka åldrar ses migrän hos barn?

A

Migrän ovanligt i småbarnsåldern ca 2,5%?, ökar med stigande ålder.

Förekommer hos 5-7,5% av
ungdomar efter puberteten. Vanligare hos flickor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

huvuvärks anamnes barn?

A
  • Aktuella symtom inklusive debut, frekvens och duration
  • Påverkan på vardagsaktiviteter och fysisk aktivitet
  • Tidpunkt ( på dagen, under natten, vid uppvaknande)
  • Utlösande eller försämrande faktorer
  • Ärftlighet
  • Utveckling och tillväxt
  • Skola/hemmiljö (inlärnings- eller koncentrationssvårigheter, stökig miljö,
    mobbing, mat, skärmtid, arbetsställning)
  • Sömnproblem som snarkningar, tandgnisslande, uppvaknanden, mardrömmar,
    insomningssvårigheter
  • Andra sjukdomar, tidigare trauma (mot nacke eller huvud)
  • Läkemedel (dosering, tidpunkt, effekt av analgetika)
    • Smärtkaraktär – tryckande/pressande eller pulserande?
  • Intensitet – mild, måttlig eller uttalad?
  • Lokalisation – uni- eller bilateralt, vid migrän ofta frontotemporal (occipital
    förekommer, men bör utredas vidare)
  • Fysisk aktivitet – försämring av huvudvärk vid exempelvis promenad eller
    trappgång? Opåverkad av aktivitet?
  • Associerade symtom – illamående och kräkning, överkänslighet för ljus eller ljud
  • Aurasymtom – ex flimmerskotom, stickningar eller domningar, motoriska symtom,
    afasi, tinnitus, yrsel, dubbelseende
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

huvudvärk utredning/status hos barn?

A

Allmäntillstånd – inklusive nackstelhet, petekier
* Hjärta, blodtryck
* Neurologstatus
* Nacke, käkled – rörlighet och palpation över muskelfäste
* Ögon – visus
* Överväg längd, vikt, temp
* Lab: Efter misstanke tex blodstatus, CRP, järn- och tyroideastatus

ta hjälp av optiker, tandläkare och fysio

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Huvudvärk-red flags

A
  • Allmänpåverkan, omtöckning, feber, nackstelhet, kräkningar, dehydrering
  • Urakut, intensiv huvudvärk
  • Progredierande eller intermittent huvudvärk som väcker barnet, med eller utan
    kräkningar
  • Neurologiska bortfallssymtom eller avvikelser i neurologstatus
  • Förlängt aurasymtom (> 1 timme)
  • Status migrän(> 72 timmars duration trots behandling)
  • Försämring av huvudvärken i liggande, vid hosta eller krystning
  • Morgonhuvudvärk med kräkningar
  • Nytillkommen beteendeförändring
  • Avvikelse i utvecklingen
  • Mycket stark oro hos föräldrarna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Huvudvärk-orsaker barn

både vanliga och ovanliga

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

behadnling av huvudvärk av barn?

A

Livsstilsåtgärder
* Regelbundna måltider, tillräckligt med vätskeintag, sömn, skärmtid, droger, stress, fysisk
aktivitet?

Farmaka
* Analgetika Paracetamol: 20 mg/kg X 4. Som första dos vid ett migränanfall kan man ge 40
mg/kg ( Paracetamol max 1 g/tillfälle)
* Ibuprofen: 6-12 år, dosering enligt FASS
* Naproxen: >12 år, dosering enligt FASS
* Triptaner Sumatriptan, Imigran nässpray: 12-18 år, dosering enligt FASS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vilka barn med huvudvärk går till primärvård och vilka går till barnavdelningen?

A

över 6 års ålder brukar gå i primärvården

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Ont i magen-anamnes hos barn?

A

Allmän anamnes
* Buksymtom – debut, duration, karaktär, intensitet, lokalisation
* Utlösande eller lindrande faktorer – måltid, stress, tarmtömning, gasavgång
* Toalettrutiner – avföring, miktion, undvikande av toalettbesök i skolan?
* Avföringsvanor-frekvens? blod? slem? smärta? Bristolskalan
* Kost – aptit, diet (uteslutande av födoämnen), antal mål/dag (normalt 4-5)
* Ärftlighet – IBD, celiaki, ulcus?
* Läkemedel, kosttillskott

Psykosocial anamnes
* Problem i vardagen – påverkan på fysisk aktivitet, sömn, skolan, kamrater,
fritiden, familjen, droger?
* Psykiska problem – ångest, depression, fobi, ätstörning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

undersökning och lav vid ont i magen hos barn?

A

Undersökning
* Vikt + längd , bedöm tillväxtkurvan
* Allmän somatisk us
* Buk – utspändhet? resistens i vänster fossa (fekalom)?
* Anus, fissur? Hudirritation? Soling?
* Ev rektalpalp-avföring i ampullen? Fekalom?

Lab
* Eventuellt – transglutaminas-antikroppar, nästan alltid tillräckligt

20
Q

hur följer man upp förstoppning på VC?

A

  • Fekalombehandling – efter 1-2 veckor
  • Mjukgörande behandling – efter 1-2 månader och därefter vid behov om fortsatt
    förstoppning.
  • Observera att behandlingstiden med mjukgörande läkemedel oftast behöver vara
    3-6 månader, i vissa fall längre, för att man ska uppnå normal tarmfunktion.
  • Behandlingen fortsätter tills tarmens normala funktion och reflexer kommit igång
    och avföringen sker regelbundet med enbart kost och regelbundna rutiner.
21
Q

Vanliga orsaker till akut buksmärta hos barn

A

ÖLI
* Gastroenteriter
* UVI
* Pneumoni
* Förstoppning-vanligt
* Födoämnesreaktion eller allergi
* Akut buk (Invagination? Inklämt ljumskbråck? App? Akut skrotum?)

22
Q

Återkommande buksmärtor hos barn ses vid?

A
  • Förstoppning
  • Födoämnesreaktioner eller allergier tex komjölksallergi, celiaki, laktosintolerans
  • GERD, gastroesofagal refluxsjukdom, ovanligt hos barn>1 år
  • Inflammatorisk tarmsjukdom (Crohns sjukdom, ulcerös kolit eller ospecifik IBD )
  • Funktionell buksmärta ( IBS, funktionell dyspepsi, bukmigrän, ospecificerad
    funktionell buksmärta
  • Urogenitala sjukdomar – endometrios, dysmenorré, klamydia, gonorré
  • Psykosomatisk magsmärta, magont pga stress eller andra pressande situationer
23
Q

Ont i magen-red flags hos barn?

A
  • Smärta med tydlig sidoskillnad
  • Sväljningssvårigheter eller -smärta
  • Ihållande kräkningar
  • Blod i avföringen
  • Nattliga diarréer
  • Avvikande tillväxt (som viktnedgång, minskad längdtillväxt, försenad pubertet)
  • Oförklarlig feber eller artrit.
24
Q

vad är funktionell tarmsjukdom hos barn? def?

vadnligt?

A
  • Funktionella mag-tarmsjukdomar (FMT) hos barn och ungdomar karaktäriseras av långvariga, återkommande symtom från mage och tarm, utan att strukturella eller biokemiska avvikelser kan påvisas med kliniskt tillgängliga undersökningsmetoder.
  • Definieras av de internationellt accepterade Rom IV-kriterierna, där symtom som
    t ex magont eller dyspeptiska besvär ska ha förekommit minst fyra
    gånger/månad, under minst två månader.
  • FMT är vanligast bland tonåringar. Men ses även hos yngre barn. Prevalensen
    varierar, men brukar anges till 10-20 % bland svenska barn och ungdomar.
25
Q

undersökning funkitell tarmsjukdom barn?

A
  • Beroende på anamnes
  • Blodstatus –anemi?( celiaki? IBD? Järnbrist av annan orsak? )
  • CRP, SR-tecken på inflammation?
  • Transglutaminasantikroppar?
  • Kalprotektin i feces ( IBD? )
  • U-sticka
26
Q

behadnling funktioenll tarmsjukdom barn?

A
  • Förklara mekanismerna bakom smärtan eller obehaget.
  • Förståelse för vad besvären innebär och tillståndets ofta goda
    prognos är en avgörande grundpelare i behandlingen.
  • Förutom behandling av förstoppning saknas vetenskapligt stöd för att
    läkemedel är effektiva vid FMT hos barn och ungdomar. Ofta prövas
    tex protonpumpshämmare.
27
Q

Diarré anamnes barn?

A
  • Hereditet
  • Dehydrering – minskade urinmängder, vätskeintag?
  • Smitta – utlandsresa, djur eller lantbruk, annan sjuk i omgivningen?
  • Kost – ex opastöriserad mjölk, sötningsmedel, ätit något ovanligt?
    Kosten i relation till symtomen?
  • Läkemedel, exempelvis antibiotika
28
Q

ev labutredning vid diarre bar?

A
  • CRP, Hb, glukos, urinsticka
  • F-odling eller F-PCR ( blodtillblandning eller utlandsvistelse)
  • Provtagning för av parasiter, tarmprotozoer, maskägg och EHEC
  • Transglutaminas-antikroppar, F-kalprotektin och TSH

dessa övervägs

29
Q

Akut Diarré-orsaker barn

A
  • Gastroenterit ( virus, bakterier, parasiter, postinfektiös diarré)
  • IBD
  • Komjölksproteinallergi (kan ge blodig diarré hos spädbarn, minskad
    tillväxt, även eksem och luftvägssymtom)
  • Intoxikation ( rengöringsmedel, läkemedel, svamp, växter)
  • Invagination, app, akuta infektioner-sepsis, meningit, pyelonefrit,
    pneumoni, streptokocktonsillit mm
30
Q

kronsiak diarre orsaker hos barn?

A

Kronisk ospecifik diarré (Toddlers diarré)
* Orsak – omogen tarm som ofta normaliseras spontant vid ca 4 års ålder

Irritabel tarm (IBS)
* Buksmärta relaterad till tarmtömning eller förändring av frekvens och/eller konsistens av
avföringen, minst 4 dagar/månad (de senaste 2 månaderna)

Kostrelaterade orsaker
* Celiaki – ofta beskedliga symtom, men kan ge illaluktande avföring, uppblåsthet,
malnutrition och påverkad tillväxt.
* Laktosintolerans – ger diarréer, uppblåsthet och gaser hos barn över 5 år (mkt ovanligt
hos mindre barn)
* Annan födoämnesallergi eller -intolerans

31
Q

vad är daginkontines hos barn?

A

Daginkontinens är urinläckage dagtid, vilket sällan har organisk genes.

32
Q

behadnling daginkontines hos barn?

A
  • Bra toarutiner är avgörande för framgång.
  • Kissa ca 6 ggr per dag
  • Prova att bajsa 1 ggr per dag –obstipationsbehandling?!
  • Regelbundenhet (samma tid alla dagar) - In- och utförsel påverkar
    varandra
  • Går inte att medicinera bort toabesök
33
Q

vad är enures?

A

Ofrivillig urinavgång under sömn. Diagnosen sätts
från 5 års ålder. Det är vanligt och bedöms som fysiologiskt upp till 6 års
ålder.
Enures minst 1 gång/månad
* Primär sängvätning aldrig varit torr
* Sekundär sängvätning varit torr > 6 mån

34
Q

diff diagnoser till enureus och dagsinkontinens?

A
  • Förstoppning
  • Urinvägsinfektion
  • Nydebuterad diabetes mellitus
  • Överaktiv blåsa (ger ofta kombinerade symtom enures, dagväta och trängningar)
  • Har inte tid att gå på toaletten, skoltoaletter
  • Sömnapné eller andra sömnstörningar
  • Epilepsi
  • Neurogen blåsrubbning eller medfödd missbildning
  • Avvikande arousal (problem hos ett fåtal barn med uppmärksamhetsproblematik)
  • Diabetes insipidus, njursvikt, psykogen polydipsi (mycket ovanligt)
35
Q

Behandling enures barn?

A
  • minska dryck under kvällen
  • förstoppning
  • kissa regelbundet
  • < 6 år Information, allmänna råd och lakansskydd
  • > 6 år Information, allmänna råd, Enureslarm eller/och Desmopressin

Desmopressin (minirin)
* Indikation från 6 års ålder (hög återfallsrisk hos yngre barn)
* Insättning – hög dos i 2 veckor, om god effekt kan dosen sänkas, om ingen effekt
avslutas behandlingen med nytt försök om ett halvår
* Utvärdering – behandlingsuppehåll minst 1 vecka var tredje månad för att se om
torrhet uppnåtts
* Vätskekarens – undvik dryck 1 timme före och 8 timmar efter tablettintag (risk för
vätskeretention och hyponatremi)
* Kontinuerlig eller tillfällig behandling – kan provas vid exempelvis övernattning

36
Q

vilken diagnos får man inte missa på VC hos barn?

A

diabetes

37
Q

återkommande ÖLI hos 15 årig, hur utreder man det? trött

A

tar blodstatus utökat för att hitta anemni, troligtvis järnbrist.

38
Q

vad måste man utesluta vid järnbrist hos barn?

A

Celiaki, IBD, NSAID, blodsjukdom, njursjukdom

39
Q

vilken diagnos kan detta vara?

17 årig tjej som är trött och andfådd, svullna ben och bt fall.

A
40
Q

vad är laktosintolerans? Vilka sorter finns? Vanligt hos vilka?

A
  • Ovanligt hos små barn i förskoleålder.
  • Nedregleringen av laktasenzymet påbörjas runt 5-års ålder, oavsett
    genetik, oftast symtom först vid pubertet eller övre tonåren.
  • Förmågan till att bilda laktas kan minska mycket innan det ger besvär.
    Symtom uppstår först när ca 90 % av enzymet är borta. Vilket i
    praktiken innebär att förskolebarn inte har primär laktosintolerans.

Det finns i princip två olika sorters laktosintolerans.
* Primär laktosintolerans
* Sekundär laktosintolerans

41
Q

symtom laktosintolerans?

farligt?

A
  • Ofarligt och ger inga följdsjukdomar. Besvären kan upplevas som
    obehagliga, men kan oftast undvikas om man minskar mängden
    laktoshaltiga produkter i maten.

Symtom
* Många är asymtomatiska – upp till 7,5 g laktos/dygn (1,5 dl mjölk) ger
sällan besvär
* Buksymtom – illamående, diarré, gasbildning, buksmärta,
uppspändhet
* Debut – direkt till några timmar efter intag

42
Q

vad är en sekundär laktosintolerans?

A

Oftast en övergående intolerans pga inflammerad tarm.
* Kan ses vid obehandlad celiaki, inflammatoriska tarmsjukdomar,
parasitsjukdomar i tarmen.
* Även vid svåra gastroenteriter kan barn få en snabbt övergående
laktosintolerans som brukar gå över inom ngn vecka.

43
Q

Utredning misstänkt laktosintolerans

A

Utredning
* Elimination och -provokation – låglaktoskost under 2-4 veckor (symtom försvinner)
och därefter provokation med större mängd mjölk (symtom återkommer)
* Gentest – bör undvikas då analysresultatet är osäkert och testet kan vara positivt
(genotyp C/C) trots normala laktasnivåer, eftersom laktasgenen nedregleras vid olika
åldrar och hos vissa aldrig

Laboratorieprover vid behov
* Vikt, längd, ev transglutaminas-antikroppar för att utesluta celiaki
* Överväg Hb, glukos, CRP och F-kalprotektin för uteslutande av annan bakomliggande
sjukdom

44
Q

vad är komjölksallergi?

A
  • Komjölksproteinallergi kan ge liknande symtom som laktosintolerans men kan
    också ge svårare besvär som kräkningar, eksem, tillväxtsvikt, blodiga diarréer etc.
  • Hos det lilla barnet är det mer troligt att det handlar om en komjölksproteinallergi
    om det uppvisar besvär i samband med intag av mjölk och mjölkprodukter. Det
    bör alltid utredas så rätt behandling ges.

yngre barn än vid laktos

45
Q

utredning komjölksallergi?

behadnlingt?

A

Elimination + provokation och om positivt utfall allergiprover små barn till
allergimott

elimation. även mamma vid amning

46
Q

Stjärtfluss- perianal streptokockdermatit

symtom?

A
  • Smärtande, välavgränsad kraftig rodnad runt anus
  • Sällan allmänsymtom eller feber
  • Ibland förkommer spridning till yttre genitalia i form av balanit eller
    vulvovaginit
  • Barnet kan vara förstoppat på grund av smärtsam defekation
47
Q

Stjärtfluss- perianal streptokockdermatit

undersökning, diff och behadnling

A