Fö: Pediatrik på vårdcentralen Flashcards
När blev barnkonventioenen lag i Sverige?
Barnkonventionen blir lag i Sverige 2020. Barnet och dess behov ska alltid sättas i
centrum
Barnhälsovårdens mål är att _______
Barnhälsovårdens mål är att bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska och sociala hälsa för barn genom att främja
barns hälsa och utveckling samt förebygga ohälsa och tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns
hälsa, utveckling eller uppväxtmiljö
vilka tre grundstenar jobbar med barn?
barnhälsovården, mödrarhälso och skolhälsa
vad är friskfaktor för barn i skolhälsovården?
En god
genomgången skoltid är barn och ungas starkaste friskfaktor.
vilka kan bli skolläkare?
även skolsköterska
Skolläkare ska vara specialistutbildad i Barn och Ungdomsmedicin, Barn och ungdomspsykiatri eller specialist i Allmänmedicin.
Skolsköterska ska vara specialistutbildad till Barn och Ungdomssjuksköterska eller Distriktssjuksköterska.
När träffar man skolsköterska? vad gör man innan?
- Skolsköterska gör hälsobesök vid 4 ordinarie tillfällen: skolstart, åk 4, åk 7, åk 1 gymnasiet ( varje
stadiebyte). - Hälsobesöken baseras på enkät som elev eller förälder + elev fyller i. Utifrån resultat på individ
och gruppnivå görs åtgärder.
vad undersöks och tas hand om hos skolsköterskan?
vad gör läkaren?
- Tillväxtbedömning och rygginspektion (för att upptäcka skolios) görs av skolsköterska som sedan
konsulterar skolläkare för ev möte med barn eller annan åtgärd såsom remiss. - Vaccinationer enligt nationella vaccinationsprogrammet där successivt nya vaccin läggs till listan,
senast HPV vaccin till pojkar - Nyanlända barn och ungdomar ”fångas upp av skolsköterska” och skolläkare kopplas in för tex
ordination av kompletterande vaccinationer.
Skolläkarmottagning på skola 2-3ggr per termin. Mottagningen kan variera mycket och ser olika ut
i olika geografiska områden.
vilka frågeställningar kommer till skolläkaren?
kan barnet gå fritt dit?
- Inga barn kommer till skolläkare för bedömning utan förälders godkännande/medverkan.
Undantag: när barnet/ungdomen bedöms vara moget att själv ta ansvar eller om oro finns för att
föräldrar ej ser barnets behov (orosanmälan till soc ?) - Elevhälsan har inte möjlighet till provtagning eller bilddiagnostik.
- Vanligaste frågeställningar: Magont, huvudvärk, tillväxtrubbning, ryggdeformitet-skolios,
pubertetsutveckling, psykisk ohälsa, hög skolfrånvaro - Remissinstanser: VC-primärvård, Barnläkare, Ortoped, BUP, Psykolog
vanligaste orsaker till huvudvärk hos barn?
Spänningshuvudvärk och migrän är vanligast.
vilka åldrar ser man spänningshuvuvärk?
Spänningshuvudvärk hos mindre barn är ovanlig, pojkar=flickor.
Ökar med stigande ålder. Från 12
åå vanligare hos flickor.
vilka åldrar ses migrän hos barn?
Migrän ovanligt i småbarnsåldern ca 2,5%?, ökar med stigande ålder.
Förekommer hos 5-7,5% av
ungdomar efter puberteten. Vanligare hos flickor.
huvuvärks anamnes barn?
- Aktuella symtom inklusive debut, frekvens och duration
- Påverkan på vardagsaktiviteter och fysisk aktivitet
- Tidpunkt ( på dagen, under natten, vid uppvaknande)
- Utlösande eller försämrande faktorer
- Ärftlighet
- Utveckling och tillväxt
- Skola/hemmiljö (inlärnings- eller koncentrationssvårigheter, stökig miljö,
mobbing, mat, skärmtid, arbetsställning) - Sömnproblem som snarkningar, tandgnisslande, uppvaknanden, mardrömmar,
insomningssvårigheter - Andra sjukdomar, tidigare trauma (mot nacke eller huvud)
- Läkemedel (dosering, tidpunkt, effekt av analgetika)
- Smärtkaraktär – tryckande/pressande eller pulserande?
- Intensitet – mild, måttlig eller uttalad?
- Lokalisation – uni- eller bilateralt, vid migrän ofta frontotemporal (occipital
förekommer, men bör utredas vidare) - Fysisk aktivitet – försämring av huvudvärk vid exempelvis promenad eller
trappgång? Opåverkad av aktivitet? - Associerade symtom – illamående och kräkning, överkänslighet för ljus eller ljud
- Aurasymtom – ex flimmerskotom, stickningar eller domningar, motoriska symtom,
afasi, tinnitus, yrsel, dubbelseende
huvudvärk utredning/status hos barn?
Allmäntillstånd – inklusive nackstelhet, petekier
* Hjärta, blodtryck
* Neurologstatus
* Nacke, käkled – rörlighet och palpation över muskelfäste
* Ögon – visus
* Överväg längd, vikt, temp
* Lab: Efter misstanke tex blodstatus, CRP, järn- och tyroideastatus
ta hjälp av optiker, tandläkare och fysio
Huvudvärk-red flags
- Allmänpåverkan, omtöckning, feber, nackstelhet, kräkningar, dehydrering
- Urakut, intensiv huvudvärk
- Progredierande eller intermittent huvudvärk som väcker barnet, med eller utan
kräkningar - Neurologiska bortfallssymtom eller avvikelser i neurologstatus
- Förlängt aurasymtom (> 1 timme)
- Status migrän(> 72 timmars duration trots behandling)
- Försämring av huvudvärken i liggande, vid hosta eller krystning
- Morgonhuvudvärk med kräkningar
- Nytillkommen beteendeförändring
- Avvikelse i utvecklingen
- Mycket stark oro hos föräldrarna.
Huvudvärk-orsaker barn
både vanliga och ovanliga
behadnling av huvudvärk av barn?
Livsstilsåtgärder
* Regelbundna måltider, tillräckligt med vätskeintag, sömn, skärmtid, droger, stress, fysisk
aktivitet?
Farmaka
* Analgetika Paracetamol: 20 mg/kg X 4. Som första dos vid ett migränanfall kan man ge 40
mg/kg ( Paracetamol max 1 g/tillfälle)
* Ibuprofen: 6-12 år, dosering enligt FASS
* Naproxen: >12 år, dosering enligt FASS
* Triptaner Sumatriptan, Imigran nässpray: 12-18 år, dosering enligt FASS
vilka barn med huvudvärk går till primärvård och vilka går till barnavdelningen?
över 6 års ålder brukar gå i primärvården
Ont i magen-anamnes hos barn?
Allmän anamnes
* Buksymtom – debut, duration, karaktär, intensitet, lokalisation
* Utlösande eller lindrande faktorer – måltid, stress, tarmtömning, gasavgång
* Toalettrutiner – avföring, miktion, undvikande av toalettbesök i skolan?
* Avföringsvanor-frekvens? blod? slem? smärta? Bristolskalan
* Kost – aptit, diet (uteslutande av födoämnen), antal mål/dag (normalt 4-5)
* Ärftlighet – IBD, celiaki, ulcus?
* Läkemedel, kosttillskott
Psykosocial anamnes
* Problem i vardagen – påverkan på fysisk aktivitet, sömn, skolan, kamrater,
fritiden, familjen, droger?
* Psykiska problem – ångest, depression, fobi, ätstörning