Hy: Diabetes i primärvården Flashcards
dm1 har koppling till vilka sjukdomar?
Autoimmun sjukdom – dessa patienter har även en ökad förekomst av andra autoimmuna sjukdomar såsom hypotyreos, celiaki och/eller atrofisk gastrit.
patofysio vid dm1?
- autoanikroppar så som anti-gad attakera bukspotten
- betaceller går sönder och insulinbrist sker över tid
- mindre glukos
- svält med glukogen, adrenalin
- ger nedbryttning av fett mm
- ketogenes med ketoacidos i värsta fall
symtom dm1?
- törst
- ökad urinmägd
- viktnedgång
- trötthet
- ketoacidos med kräkning, buksmärta, aceton, ökad af
diangostikvid dm1?
- faste glukos över 7
- hba1c över 48
- icke faste över 11.1 eller 12.2 kap
- kan även ta c-peptid (lågt) och anti-gad (högt)
kräver dm1 allltid insulin?
ja!
ges oftast med 1 lång dos + 3 korta (4-dos-regim) eller pump
icke farmakolgiks bheadnling vid dm1?
- kost
- träning
- rökstopp
- måttligt med alkhol
hur doserar man insulin vid dm1?
- dosen är ca 0.5E per Kg/dag (0-3-1)
- 40% till dygnsdos
- 60% till snabbverkande som ges vid måltid utifrån socker före måltid och hur står måltid de är
vad säger 100 regel och 500 regel?
100-regeln (100/dygnsdosen) – Tumregel för dosering av extra insulin när blodsockret är högre än målvärdet. Exempel: Vid dygnsdos på 50 E så säger regeln att 1 E insulin sänker blodsockret 2 mmol/l.
500-regeln (500/dygnsdosen) – Tumregel för hur mycket direktverkande insulin som behövs för en viss mängd kolhydrater. Exempel: Vid dygnsdosen 50 E så tar varje enhet insulin hand om 10 g kolhydrater.
vad är gryningsfenomentet?
Dawn-fenomenet (gryningsfenomenet) – Blodsockret stiger normalt p.g.a. ökad insulinresistens vid 04-tiden då kroppen förbereder sig för att vakna (glukagon från pankreas, kortisol från binjuren och GH från hypofysen frisätts och stiger i blodet). Diabetespatienter klarar inte av att kompensera med ökad insulininsöndring vilket kan resultera i hyperglykemi. Ofta kan fysisk aktivitet, undvikande av sen kvällsmat och justering av läkemedel motverka gryningsfenomenet.
exempel på insulin lm?
både lång, medel, kort
- långverkadne - LANTUS
- Medel HUMULIN NPH
- Kort - LISPRO ELLER HUMALOG
Uppföljningar av dm1?
- Ögonbotten – risk för diabetesretinopati.
- Blodtryck – risk för diabetesnefropati. < 130/80 mmHg för patienter under 65 år, annars < 140/80 mmHg.
- Fotstatus – sår och känsel (risk för diabetesneuropati).
- Albuminuri – risk för diabetesnefropati, U-albumin/kreatininkvot, S-kreatinin.
- HbA1c.
- Blodlipidkontroll.
vad är LADA?
Latent Autoimmune Diabetes in the Adult – Har autoantikroppar och liknar på många sätt diabetes typ 1 men debuterar senare (> 30 års ålder) och ger långsammare insjuknande – kräver inte insulin förrän efter minst 6 månader, kallas annars ”vanlig” typ 1.
patofysio vid dm2?
en insluinreistens iställt där cellerna blir mindre känsliga för de inuslinet som finns. alltså inte som vid dm1 där de blir insulinbrist.
riskfaktorer för dm2?
- Hereditet (stark koppling) – polygen sjukdom, stort antal associerade gener är identifierade
- Metabolt syndrom
- Låg fysisk aktivitet
- Rökning – ökar den perifera insulinresistensen
- Psykosocial stress
- Tidigare graviditetsdiabetes.
symtom dm2?
- Trötthet
- Polyuri
- Ökad törst
- Underlivsklåda – höga glukosnivåer i urin predisponerar för svampinfektioner
- dimsyn
långsam progress
vad är MODY
en autosamlt dominat dm2 sjukdom som uppkommer i tidig ålder istället
provtagning mm vid DM2?
diagnoskriter?
- f-glukos över 7
- icke f flukos 11.1 alt 12,2 kap
- hba1c över 48
- OGTT över 12.2
kan även ta gad-anti (lågt) och c-peptid (högt)
DIAGNOSKRITERIER
- HbA1c ≥ 48 mmol/mol vid två tillfällen, eller 1 tillsammans med förhöjt P-glukos (fastande eller efter glukosbelastning) enligt nedan:
- fP-glukos (kapillärt el venöst) ≥ 7,0 mmol/l vid två tillfällen, alternativt:
- Icke-fastande P-glukos (kapillärt el venöst) ≥ 11,1 mmol/l och symtom på hyperglykemi, alternativt:
- Peroral glukosbelastning (mätt med oralt glukostoleranstest - OGTT) med 2h kapillärt värde ≥ 12,2 mmol/l, venöst värde ≥ 11,1 mmol/l.
Peroral glukosbelastning utförs genom att man efter 12 timmars fasta tar ett kapillärt p-glukos på patienten. Därefter får patienten dricka 75 g glukos (beställs från apotek) löst i 250 – 350 ml vatten på högst 5 min. Efter 2 timmar tas ett nytt P-glukos.
OGTT - Patienten fastar i 12 timmar (8 timmar för gravida) sedan tas ett P-glukos. Patienten får därefter dricka 75 g glukos utspätt i vatten och efter 2 timmar mäts P-glukos på nytt.
icke lm vid DM2?
- träning
- kost
- rökstoppp
grundbehadnling av dm2?
funktion?
metformin !
* 500 mg 1x1
* sänker glukos genom att öka insulikänsligt i muskler och lever
biverkan och kontraindikation metformin?
- biverkan: diarre, illmående, kräkning
kontraiikation:
* gfr under 30
* dosanpassa vid gfr under 60
* röntgen
* alkhol
ger man insulin vid dm2?
Insulin – sätts in när metabol kontroll inte nås med andra flera olika glukossänkande läkemedel.
nph som bas
vilka icke diabetes lm ges också vid dm2?
- blodtryckssänkade som ace mm
- statiner
hur verkar glp1 analoger?
namn. rekomenderation. ´för och nackdel
Rekommenderas vid manifest hjärt-kärlsjukdom.
Ökar insulinsekretionen och minskar glukagonsekretionen.
GLP-1-analoger upphör dock att stimulera insulinfrisättningen när P-glukosnivåerna är normala, vilket gör att risken för hypoglykemier är mycket låg.
Minskar vikten.
Nackdelar:
* Illamående
* Dyrt
* Ska ej ges till patienter med neuropati.
* Nytt läkemedel
vad är Januvia för lm?
DPP-4-hämmare (Januvia®) – Hämmar nedbrytning av GLP-1
- ges ihop med metformin och kan ges till de flesta patiner
- kan ge gi-biverkningar
vad är jardiance för lm?
Hämmar transportproteinet SGLT-2 i njurarna vilket leder till ökad glukosutsöndring som i sin tur leder till minskat plasmaglukos. Indicerat som monoterapi till patienter som inte tål metformin samt som tillägg vid otillräcklig metabol kontroll på andra läkemedel.
* rekomnderas vid hjärtsjukdomar
* nackdel med nytt lm, genital svamp
uppföljning vid dm2=
- Ögonbotten – risk för diabetesretinopati, undersökning av ögonbotten samt ögonfoto vart tredje år. Oftare om diabetesretinopati har konstaterats.
- BMI - vikt och midjemått.
- Blodtryck – risk för diabetesnefropati. < 130/80 mmHg för patienter med makroalbuminuri och för patienter < 65 år efter överenskommelse, annars < 140/90 mmHg.
- Fotstatus – sår och känsel (risk för diabetesneuropati).
- Albuminuri – risk för diabetesnefropati.
- HbA1c
- Blodlipidkontroll
kroniska komplikationer av diabetes?
- hypertoni
- sexuell dysfunktion
- angiopati
- katarakt
- nedsatt rörlighet i leder så som froxen sholuder och karpataltunnel
- fotsår
- neuropati
- nefropati
- retinopati
Även makrovaskulära påverkan med stroke, aks och claduikatio mm
vad kontrolleras vid diabetes fot-kontroll?
- Temperatur
- Ödem
- Sår
- Rörlighet
- Fot- och leddeformiteter.
- känsel med fialmet och stämgabel
- muskelatrop
- pulsar
- ankeltryck
blodtrycks lm vid diabetes?
Tiaziddiuretika i lågdos + ACE-hämmare, ex hydroklortiazid + enalapril (Enalapril Comp) alt angiotensin-II-receptor blockerare, ex losartan vid intolerans mot ACE-hämmare
vanligaste kombon
kan även anända ace + kalciumantagonist
