Nefrologi barn Flashcards
- Varför ska proteinuri utredas mer skyndsamt än hematuri?
- vilken grad av proteinuri är patologiskt?
- Om patienten har en febersjukdom t.e. viros med 2+ proteinuri - när tar du om urinstickan för att se ifall det gått bort eller inte?
- Om man av någon anledning sett/tagit ….5 saker …. prover ska man starta utredningen med att mäta protein i morgonurin
- Vad är startutredningen vid misstanke om njursjukdom hos ett barn
- prover
- undersökningar - Vad är steg 2 (kvarvarande proteinuri) och steg 3 (oklar diagnos fortfarande + proteinuri) vid misstanke om njursjukdom (ödem, kreastegring, hypertoni, oliguri, hypoalbminemi)
- Protein skadar njurarna - nefrosmisstanke
- Minst 2+ proteinuri morgonurin är patologiskt och ska utredas - Ta om efter en vecka. Ok att ha 2+ om man är sjuk just då.
- Krea-stegring, hypertoni, ödem, oliguri, hypoalbuminemi
Start - alla med misstanke njursjukdom
- Ny urinsticka - morgonurin
- Status + BT
- Prover - krea, alb, Na, K, Ca, Hb, LPK, CRP, SR, TPK
Steg 2 - kvarstående proteinuri
- UL (cystor eller svullnad (tumor)?
- Ualb/ukrea-kvot
- NEFRITPROVER - ANA, komplement
Steg 3
- BIOPSI - ganska snart.
- Bråttom om oklar kreastegring
- Varför fås hypoalbuminemi vid nefros?
- Vad är definitionen (diagnos) för nefros? 3 saker
- Över 90 % av nefros i barnaåren orsakas av en sjukdom - vilken?
- Vilka 2 nefrossjukdom är vanligast senare i tonåren?
- Man kissar ut albumin.
- Massiv proteinuri
- hypoalbuminemi
- hypovolemiska ödem (OBS - vissa får hypervolemiska ödem och riskerar få LUNGÖDEM om man ger för mycket vätska).
= nefros
- Minimal change nephrotic syndrome MCNS
- Membranproliferativ glomerulonefrit MPGN, Fokal segmenetell glomeruloskleros FSGS
Nefros
1. Hur stor andel med MCNS ät atopiker?
2. Ska man göra biopsi om MCNS misstanken är stark?
3. Hur är blodtrycket vid nefros?
4. Hur är p-kreatinin vid nefros?
- 50 %
- Nej. Inte barn mellan 2-10 år som är den vanligaste åldersgruppen att få MCNS
- Normalt-> lätt förhöjt
- Normalt
Nefros
1. När ska man göra biopsi på ett barn med nefrosmisstanke? Ålder?
2. Vad misstänker du om patienten har buksmärta, takykardi och sen kapillär återfyllnad?
3. Takypné eller krepitationer? Misstanke?
4. Vilka 4 prover ska föranleda biopsi alltid då det inger misstanke om NEFRIT?
- Ålder mindre än 1 år eller över 10 år - andra orsaker oftare än Minimal change neprotic syndrome mer sannolikt då.
- Hypovolemi - ge plasma ev
- Misstänk lungödem - ev vätskedrivande
- MAKROSKOPISK hematuri
- kreastegring
- hypertoni
- om ANA eller komplement är pos
- Du har en patient med nefros. (hypo alb, ödem, proteinuri). Behadnling 6 veckor med vadå?
- När fås effekt? - Vilket läkemedel använder du om du behöver mobilisera besvärande ödem?
- Varför ska du inte ge albumininfusion till alla med lågt s-alb?
- Steroider högdos. Effekt inom 1-2 v.
- Diretika - Furosemid
- Barnet kan ha hypervolem hyperalbuminemi!
- Risk att orsaka lungödem med mer vätska.
Nefros - prognos, uppföljning, behandling vid recidiv
- Hur många får bara ett skov?
- Hur följer du upp efter första skovet - prov hemma. När ska föräldrarna söka igen?
- Hur behandlar man vid glesa skov?
- Hur behandlar man vid täta skov?
- Är recidiv = dålig prognos vid MCNS?
- 50 %
- Urinsticka dagligen. 3+ proteinuri 3d i rad - sök igen -> behandling
- Steroider högdos med snabbare nedtrappning
- Lågdos steroider, + biopsi för diff. från annat än MCNS. Ev. cyklfosfamid som behandling.
- Nej. god prognos ofta ändå
Hematuri
1. Vad är ett tecken på att det är en “nefrologisk hematuri” och inte t.ex. UVI orsakad eller urologisk?
- Vid vilken grad av makro och mikroskopisk hematuri ska barn utredas?
- Beskriv utredningsgången vid hematuri hos barn
- prover (samma som vid nefros)
- UL - vad tittar man efter
- antikroppar mot ett agens vilket?
- när ska biopsi genomföras?
- Makro eller mikroskopisk hematuri. Ofta konstans mikroskopisk hematuri mellan makroskopiska hematuriepisoder.
- Alltid vid makroskopisk hematuri. Om långvarig mikroskopisk hematuri.
- Uteslut UVI. Status + BT. Ny urinsticka efter viros/UVi gått över.
- Prover + UL
- Om patologi hittas i prover eller UL –> nefritprover ANA, komplement, streptokockantikroppar
- Mycket långvarig hematuri - biopsi.
- Vilken diagnos ska misstänkas om långdragen mikroskopisk hematuri som kan ge hörselnedsättning och njursjukdom?
- Om vid bukundersöking hittar en smärtfri boll i magen hos litet barn, vilken diagnos ska uteslutas/misstänkas?
- Alport syndrom
- kan kräva njurtransplantation innan hörsel blir för dålig - Wilms tumör (njurtumör(
Nefrit
- Vad är definitionen? Finns ingen tydlig men ungefärlig
- Om man år ödem - Vilken typ av ödem fås alltid vid nefrit? Varför?
- Vilken nefrit misstänker du om denna kommer 1-2 veckor efter en tonsillit?
- Vilken nefrit debuterar direkt i anslutning till en infektion? Eller är kopplad till vaskulit?
- Inflammatorisk sjukdom i glomeruli. Proteinuri och hematori och varierande grad av GFR-nedsättning
- Hypervolemiska ödem. Pga njurar blir dåliga på att utsöndra Na och vatten.
- post streptokocknefrit
- IgA-nefrit.
Post streptokocoknefrit
- Varför tar man komplement (C3 och C4) vid nefros och nefritutredning?
- Kan akut post streptokocknefrit ge akut njursikt? Prognos?
- Symtom?
- Vad har man alltid för pos prover vid post streptokocknefrit?
- Vid NEFRIT konsumeras komplementfaktorer - sänkta nivåer alltså ses.
- gäller SLE-nefrit, post streptokocknefrit, membranproliferativ glomerulonefrit. - Ja. God prognos.
- magont, illamående, ödem, högt BT, hematuri, ibland grav njursvikt med oliguri
- proteinuri
- hematuri
- komplementkonsumtion
- streptokockantikroppar.
- ibland kreastegring (akut njursvikt)
post streptokocknefrit
- Biopsi- ska detta göras?
- Om barnet mår bra - ska patienten läggas in?
- Behandling?
- Inte om det är klassisk bild på klinik och prover
- Br a BT, kissar bra, mår bra = hem. Om inte - inläggning och urinmätning (övervaka akuta njursvikten)
- Ingen behövs.
IgA nefrit är globalt den vanligaste nefriten. Finns olika sorter -godartade till elakartade
- Hos barn är den ganska snäll. När debuterar den oftast efter?
- När fås makroskopisk hematuri vanligen om man har IgA-nefrit?
- När ska man biopsiera dessa patienter?
- Vilken vaskulitsjukdom kan IgA-nefrit vara kopplad till hos vissa?
- Vid infektion
- Vid infektion
- Om proteinuri
- diagnosen är annars klinisk
- biopsi endast om kreastegring och proteinuri - kan då vara tecken på allvarlig form - Henoch-Shönlein vaskulit
Iga-nefrit
- Vilken är den vanligaste vaskultisjukdomen hos barn?
Symtom? - Vad är 2 viktiga diffdiagnos till denna vaskulit? (utslagen)
- Vilken är den sjukdom som denna vaskulit ökar risken för på sikt? Varför du alltid ska följa upp med urinsticka i 6 månader en gång per månad för att upptäcka hematuri?
- Behandling om proteinuri utan nedsatt GFR?
- Behandling om nefros eller tecken på aktiv sjukdom?
- IgA-vaskulit (Henosh-Schönleins purupura)
- hud/ledsymtom (petekier/purpura ALLTID) (svullnad ofta)
- tarmsymtom (magont och melena)
- ibland feber och trötthet. - leukemi (smygande förlopp), meningokocksepsis (hastigt förlopp)
- ta alltid blodstatus på patienten. - Iga-nefrit!
- ACE-hämmare (all kronisk proteinuri ska ha ACE_hämmare för att skydda njurarna - dock j MCSN)
- Immunsuprression
Mysko orsaker till hematuri
- Symtom på Alports syndrom?
- Vilka drabbas av SLE? FLickor eller pojkar vanligen?
- Njursten - vad är detta risk för att orsaken är tilll detta om ett barn har det?
- Mikroskopisk kronisk hematuri, gradvis njursvikt, gradvis hörselnedsättning
- Flickor
- Missbildningar i urinvägarna, UVI, hereditärt
Njursvikt hos barn
- Vanligaste 2 orsakerna tilll akut njursvikt hos barn?
- Vanligaste 2 oorsakerna till kronisk njursvikt hos barn?
- Symtom vid dessa tilstånd?
- HUS (trombotisk mikroangiopati - EHEC oftast), glomerulonefrit
- Missbildningar, cystnjursjukdom
- se bild