Kissologi

Question 1

1. Vanligaste orsaken till pyelonefrit hos litet barn?
2. Vanligaste mekanismen till att äldre barn får UVI?
3. Varför ökar förstoppning ( full ändtarm ) risken för UVI?

Answer 1

1. Reflux
2. inkomplett blåstömning - bakterierna kissas inte ut från urinblåsan. Beror på Att barnet håller sig så att blåsan har töjts ut.
3. Tryck på blåsan -> tömningssvårigheter med resurin –> ökad risk UVI

Question 2

Du har ett barn som har illaluktande urin, grumligt kiss och pos nitrit. Patienten har inte miktionssveda eller feber.

Varför ska man inte odla och behandla?

Answer 2

Ingen odling! Asymtomatisk bakteriuri ABU.

AB driver selektion av bakterier i blåsan som kan växa till och orsaka UVI.

Question 3

UVI små vs stora barn
1. Är UVI hos små barn vanligare hos pojkar eller flickor?
2. Symtombild?
3. Vilken typ av UVI är vanligast hos små vs stora barn?
4. Vad är dem huvudsakliga orsakerna hos små vs stora barn till UVI?

Answer 3

1. Små barn - pojkar vanligare. Större barn - flickor
2. Små - ospecifika symtom. Större barn - vanliga symtom.
3. Små - PYELONEFRIT. Stora - cystit, pyelonefrit, ABU
4. Små - anatomiska avvikelser Stora - urodynamik t.ex. förstoppning, överfylld urinblåsa (pga håller sig)

Question 4

Ska du utreda ett barns immunförsvar vid upprepade UVI?

Answer 4

Nej. Däremot ev antomiska orsaker.

Question 5

Klinik pyelonefrit små vs stora barn
1. Symtombild små vs stora barn?
2. Dunkömhet?
3. Vad visar urinsticka och CRP?

Answer 5

Små barn
- OKLAR FEBER ofta bara
- magont, kräkningar, cystitsymtom ibland

Stora barn
- Feber + cystitsymtom

2. Små barn - INGA STATUSFYND. Stora barn - DUNKÖMHET ibland.
3. CRP stegring och urinsticka pos.
   - alltid första steget vid oklar feber!

Question 6

Cystit barn (ovanligt hos små barn, vanligare hos större barn)
1. Symtom?
2. Statusfynd? Vad tittar du alltid på lokalt?
3. Lab - vad ska du alltid ta?

4. Dffdiagnoser till cystit totalt 3
   - Om uretrit - vad ska du då fundera på för diagnos hos tonåring?
   - Hur diagnosticerar du lättast vulvit/balanit/eksem?
   - Blåsfunktionsrubbning - vad gör barnet för att få detta?

Answer 6

1. • Vanligt: Miktionssveda, täta trängningar.
   • Ibland: Inkontinens, enures, urgency inkontinens
2. Inga. Titta på genitalia - för att diffa från eksem, balanit, vulvit.
3. Ful Urinsticka alltid nästan. Om ful sticka -> odling.
   - Ta ej CRP om ingen feber!
   - Om feber - misstänk pyelonefrit
4. • Uretrit - misstänkt klamydia hos tonåring
   • Vulvit etc - titta på genitalia!
   • Blåsrubbning - kniper för mycket.

Question 7

Urinprovtagning hos små barn
1. Vad är “gold standard på barn 1-1,5 år gamla?
2. Vad gör man i praktiken oftast?

Answer 7

1. Blåspunktion - ger bäst odlingar
2. Kastat prov - föräldrarna får springa efter med en mugg efter barnt.

Question 8

Pyelonefrit
1. Du misstänker diagnosen på bas av symtom (feber ev dunkömhet), urinsticka, och CRP. Så du sätter in AB direkt.

Vad tar du för prover förutom odling?

2. Vad ska du göra för akut undersökning om tydlig kreatininstegring?
3. Hur handlägger du patienten om kraftig AT påverkan? Generellt
4. Om det är annan bakterie än e.coli - vad ökar risken för då att barnet har som orsak till sin UVI?
5. Bebis kissar rakt upp i ansiktet på mamma eller pappa när dem byter blöja. Vad misstänker du i första hand om det är en pojke som har detta symtom?

Answer 8

1. Kreatinin (eller Cystatin C), Na.
2. Akut UL urinvägar
3. Misstänkt avstängd pyelit eller urosepsis. Blododling - iv AB. Akut UL (diff avstängd pyelit).
4. Sekundärpatogener ->ökad risk för Missbildningar i urinvägar.
5. AVflödeshinder - uretravalv hos pojkar.

Question 9

Undersökningar i samband med UVI

1. Vilka barn ska alltid göra ett efterföljande UL urinvägar?
   - vad tittar man efter?
   - vad kan man inte utesluta?
2. Vad kan en DMSA-scintigrafi påvisa hos små barn efter en pyelonefrit?
   - Vilka barn ska göra detta?
   - När i förloppet ska denna göras?
3. På vilka 2 frågeställningar gör man miktionsuretrocystografi (MUC)? Vilken ålder?
4. Vilken undersökning görs på större barn med upprepade UVIer? Framför allt pojkar enstaka UVI. flicka med upprepade UVI.
   - vad kan man hitta vid denna undersöknign?

Answer 9

1. Alla barn med 1a gångs pyelonefrit
   - hitta hydronefros eller grava missbildningar
   - kan också hitta doldförstoppning
   - kan INTE UTESLUTA reflux eller njurskada
2. Ska göras minst 6 månader efter misstänkt pyelonefrit om reflux, pyelonefritrecidiv, njurpåverkan etc.
   - Kan hitta njurbäckenskador/ärr. Om skador hittas i efterförloppet efter en pyelonefrit.
   - Kan göras halvakut inom 1 mån också. Om denna var patologisk -> upprepad SCINT.
   - Om normal SCINT post infektion - låg risk för anatomiska avvikelser -> slipper göra MUC.
3. Små barn under 2 år som har fått hydronefros eller recidiverande pyelonefrit. Frågeställning - reflux? uretravalv?
   - Måste göras om man ska utesluta reflx!
4. BLåsutredning - fluometri + residualurinmätning
   Hittar.
   - avdflödeshinder
   - reskiss
   - grav blåsfunktionsrubbning

Question 10

Varför gör man efter pyelonefrit DMSA-scint på barn?

Answer 10

Pga ev njurskador som kan upptäckas ökar risken för hypertoni, hjärtkärlsjukodm eller grav komplikationer senare i livet.

Question 11

Urininkontinens hos barn

1. Vanligaste orsaken till urininkontinens dagtid hos barn?
   - symtom?
2. När måste man göra flödesmätning (fluometri + residualurinmätning) - dvs vilka symtom gör att du vill utreda?
3. OM ständigt sipprande urin som inkontinens dagtid - vad väcker det misstanke om?

Answer 11

1. Överaktiv blåsa
   - skvättar av urin
   - med eller utan akuta trängningar
   - ofta kombination av dessa
2. Dålig stråle eller krystkissning (svårt att få ut urinen)
   - t.ex. uretravalv hos pojke
   - ovanliga fall - ryggmärgspåverkan (störda reflexer i urinblåsa)
3. Missbildning stark misstanke t.ex. duplexuretär som mynnar nedom inre sinktern

Question 12

1. Vad informerar du barnet om?
2. Hur många gånger rekommenderar du barnet att gå på toa?
3. Vad behandlar du samtidigt om det behövs? som kan ge tömningssvårigheter och resurin.
4. Vad är bra verktyg för uppföljning till nästa besök - hur det har gått?

Answer 12

1. FÖrklara hur kroppen fungerar - hur urinblåsan funkar och vad han har för problem
2. 6 gånger per dag regelbundet
3. Tarmvanor - Förstoppning - behandla med bulkmedel. Råd om undvika förstoppning
4. Kisslista

Question 13

1. Vad är en riskfaktor för enures förutom orsakerna som kan vara olika?
2. Vad betyder nokturi?
3. Varför fås polyuri oftast? (störning av hormon)
4. Vad ska nydebuterad enures eller överdriven törst väcka för misstanke?

Answer 13

1. ADHD - överreprensterat till både enures och daginkontinens. Pojke. Hereditärt.
2. Behov av att kissa på natten - vaknar ofta kissnödig
3. Ofta pga störd dygnsrytm som ger inadekvat frisättning av ADH på natten
4. Misstänk diabetes och njursjukdom. Diabetes ofta ökad törst samtidigt - utred med blodosocker

Question 14

Enures behandling

1. Vilka barn ska behandlas?
   2 1a handsbehandling Kisslarm. Vad är 2a handsbehandlingen?
2. Nackdelar med enureslarm som behandling?
3. Vad ger du för information gällande enureslarmet till föräldrarna och när ska man sluta prova?

Läkemedelsbehandling
5. Vad måste du informera patienten om för att eliminera risken för vattenintoxikation /hyponatremi)?

Answer 14

1. Barn äldre än 7 år som besväras av sin enures.
2. Desmopressin
3. Effekten tar tid att få, arbetskrävande för patient och föräldrar. Hjälper bara mot frekvent enures.
4. Förälder sova helst i samma rum - öka compliance. Ett larm per natt räcker. Kör tills 2-4 veckor helt torra i rad. Om ingen effekt efter 4 veckor alls - sluta. Desmopressinbehandling kanske får provas då istället.

Desmopressin
5. Ej dricka för mycket vatten.

Question 15

Enures - desmopressinbehandling
1. Hur länge ska man prova behandlingen med fulldos?
2. När ska man ta tabletten - alltid eller ibland?
3. Vad viktigt att informera patienten om gällande dryck?
4. Hur effektivt är desmopressinbehandling vs kisslarm som behandling mot enures?

5. Om du är läkare på VC som behandlar enures med kisslarm och Desmopressin men det hjälper inte - och behov av ev ytterligare utredning eller 3ehandspreparat kan behövas - vem remitterar du till?
6. Är det bäst att ordinera kisslarm eller Demopressin vid besvär som inte är frekvent?

Answer 15

1. 14 dagar
2. Antingen hela tiden eller dem nätter då pat verkligen inte vill ha enures - te.x. sover borta
3. Drick inte för mycket
4. 65 % kisslarm success. 50 % success med desmopressin.
5. Remiss barnläkare
6. Desmopressin. Icke frekvent enures hjälps inte av kisslarm.