Infektionspediatrik (allmänt om CRP, odlingar, feber, snoriga barn, ful hals, andningspåverkan, oklar feber, otaligt återkommande infektioner) Flashcards
- Vilka två påståenden om feber stämmer om det är bakterier som orsakar en infektion hos barn?
- Vilka 3 frågeställningar är relevanta om ett barn har feber?
- Går inte ner med Paracetamol
- Frossa
Obs
- Felkälla paracetamol - att barnet inte fått i sig tillräcklig dos
- Hur länge
- hur påverkat är barnet av febern
- vad för andra associerade symtom?
- Är högt CRP (över 100) alltid bakterier som är orsaken?
När ska vi ta prover?
- Hur kan LPK hjälpa till i diagnostiken? Och hur tänka kring LPK vid infektion om man tänker på kirurgisk buk?
- När kompletterar du med blodstatus och diff på ett barn? Vad oroar dig som gör att du ska beställa detta?
- När tar du svalgprov, blodgas eller urinsticka på ett barn med infektion?
- Vilka prover är av värde vid kikohosta
- Nej. T.ex. mononukleos, malignitet eller reumatisk sjukdom kan ge höga CRP
- LPK stiger snabbare än CRP om det är en infektion.
- Om det är kirurgisk buk infektion - t.ex. appendicit - då har man alltid LPK stegring. Förekommer nästan aldrig. - oroande körtlar - t.ex. stora körtlar supra/infraklavikulärt eller körtlar på andra konstiga ställen (mononuklos, leukemi)
- vid oklar CRP-stegring (misstanke mononukleos, leukemi)
- Kraftig allmänpåverkan - för att utesluta t.ex. leukemi
- svalgprov - vid ful hals endast (tonsillitmisstanke trots pos Strep A)
blodgas - på dåligt barn, tydligt dehydrerad (för att avgöra vilken vätsketerapi patienten ska ha), barn med hypoxi
urinsticka - t.ex. oklar feber (del i startutredning av oklar feber) - NPH-odling (PCR tror jag), LPK - neutrofila (monostegring vid kikhosta)
När tar du en urinodling på ett barn?
Om urinsticka visar leukocyter och klinisk misstanke om UVI
Snorigt barn - varningssignaler som bör föranleda misstankar kring:
- etmoidit eller orbitacellulit?
- pneumoni, förkylningsastma, RSV-bronkiolit
- sepsis, meningit, grav dehydrering
- vad gör du/vem remitterar du till?
- Ögonmuskelpåverkan eller svullnad kring näsroten eller ögon (ffa medialt öga)
- remiss ÖNH - Samtidig tydlig andningspåverkan / hög AF
- RSV - farlig för minsta barnen - låter ofta som pneumoni + astma samtidigt (Rosslig och obstruktiv) - Oväntat nedsatt AT
Om detta är avcheckat kan man vara lugn och skicka hem barnet!
Tonsillit orsakad av streptokocker, monukleos eller andra virus är svårt att skilja kliniskt. Centorkriterier funkar inte lika bra på barn.
- Vad gör du för diagnostiskt test på barnet initialt?
- Vad gör du om detta test är negativt?
- När behandlar du med AB?
Mononukleos
4. Kliniska symtom/status?
5. Vilka prover tar du vid misstanke mononukleos?
6. När lägger du in ett barn med mononnukleos?
- Snabbtest strep A
- Odlar - om misstanke tonsillit finns kvar.
- pga andra bakterier kan orsaka tonsillit - Om snabbtest ELLER odling är pos endast.
Mononukleos
4.
- tonsillsvullnad
- lgll förstoring
- leversvullnad, ibland
- mjältförstoring, ibland
- Trötthet och glåmig ALLTID
- ALLTID ta prover vid misstanke mononukleos: Monospot, b-celler, ALAT
- monospot risk falskt negativt första veckan efter symtom.
- ALAT stiger + neg monospot + klinik = som stärker -
- diff - alltid pga leukemi kan vara lik symtombild - Om pat är kraftig AT påverkad eller ej får i sig vätska.
- annars goda råd och hem med vila och undvika kontaktsporter.
Varningssignaler ful hals vid
1. Halsböld
2. grav dehydrering eller sepsis
3. leukemi
4. Kawasakis sjukdom
- svårt att gapa, medellinjeöverskjutning
- oväntat kraftigt nedsatt AT
- blaster i diff eller neutropeni
- hudutslag, lymfkörtelförstoring,smultrontunga, konjunjtivit
Om detta är avbockat –> hem med behandling/råd för kliniska misstänkta tillståndet pat har t.ex. mononukleos/ annat virus
Andningspåverkan (takypné eller andningsmönster påverkan) + allmäntillstånd är det viktigaste i bedömning av andningspåverkat barn
- RSV-bronkiolit
- symtom? - när på året oftast är RS vanligare?
- status - förväntade fynd?
- Vad kollar du för prov alltid om nedsatt POX? - behandling?
- Symtom
- segt slem luftvägar
- obstruktivitet (trångt intratorakala luftvägar)
- krepitationer (bronkiolit orsak) - Vanligare vinterhalvåret
- Krepitationer + obstruktivitet. Hög AF. Ev nedsatt AT/påverkat barn. Feber. Monostegring i b-diff. - Många inte så påverkade och kan gå hem, andra behöver mycket vård
- Om nedsatt POX –> blodgas för att kolla syrabas
- SYRGAS om nedsatt saturation.
- SONDMAT om ej orkar äta
- CPAP/högflödesgrimma om andningsarbetet mycket ansträngt. HÖGFLÖDESGRIMMA bra - hjälper mot slemmet och minskar hosta (varm fuktad luft) + hjälper att hålla luftvägarna lite öppna med lätt övertryck
- NATRIUMKLORID inhalation kan provas som slemlösande. Ej B2 stimulerare - funkar ej
Bakteriell pneumoni
1. Vad kan buksmärta bero på om pat har pneumoni?
2. Symtom?
3. Hur låter andningen ofta på små barn vid pneumoni?
4. Vilken radiologi utför du ALLTID vid misstanke på pneumoni?
5. Vad tar du för blodprov? Och när ger du AB?
6. Bör du kontrollröntga efterförloppet?
- Basal pneumoni
- OFTAST efter FÖRKYLNING. TAKYPNE, ibland magont, ibland hosta. Feber.
- Grunting eller snabb ytlig andning
- Auskultation ev dämpning, ibland krepitatationer - RTG PULM
- CRP. AB om - AT påverkan, hypoxi, CRP steg, lobära infiltrat etc.
- Om atelektas, runda infiltrat, utebliven förbättring
Mycoplasmapneumoni
1. Vanligaste åldersgrupp bland barn?
2. Förloppet - hur är det? 3 “kardinalsymtom”
3. Vad tar du för prov vid misstanke?
4. Vad visar RTG bilden ofta?
5.. AB behövs inte alltid - läker ofta själv. När ger du AB vid mykoplasmapneumoni?
- äldre barn - unga vuxna
- Smygande förlopp
- hv, feber, torrhosta - NPH -PCR eller serologi
- Spridda infiltrat
- Ful lung RTG (du ser infiltrat) + typisk klinik eller POS serologi eller POS svalg/NPH-PCR
Kikhosta
1. Klassiskt symtom?
2. Vilka pat riskerar få otäcka apnéer?
3. Viktigt att tänka på kring vaccinet mot kikhosta?
4. NPH för kikhosta tar 2 dagar. Vad provmässigt som tar 2 timmar max stärker misstanke om kikhosta om samtidig klinik på det?
- När ger du AB vid kikhosta?
- När lägger du in barnet? Varför?
- Attackvis hosta - hostar tills man kräks eller blir grå i ansiktet
- Nyfödda eller underburna
- Skyddar inte 100 procent - man kan få kikhosta ändå alltså
- Lymfocytos (blodstatus)
- Barn under 3 år, samt om nära anhörig har kikhosta som har barn under 3 år
- Små barn med fula apnéer (risk att dem. dör annars pga orkar inte andas)
- Barn som ej orkar äta
Falsk krupp (virusorsakad krupp)
1. Klassiskt Symtom?
2. Vanligt statusfynd som du kan höra i rummet?
3. Hur. behandlar du pat? Inhalationer och sängläge
- Skällande hosta - typiskt att vakna på nätterna med skällhosta.
- Stridor ( ge betapred) - pga inflammationen ligger kring stämbandet vid flask krupp, heshet
- Högläge, lugn och ro (så barnet inte blir stressad)
- Inhalationer gärna med steroider (eller po)
- Inhalation adrenalin vb (snabb verkan)
Varningsflaggor andningspåverkat barn
1. När ska du tänka på om syrgas krävs?
2. När ska du tänka atelektas, främmande kropp, pneumothorax eller empyem?
3. Fula apnéer - vad tänker du på för 2 diagnoser primärt?
- Om kraftig nedsatt AT eller blekhet - kolla POX
- Tydlig sidoskillnad vid auskultation
- Kikhosta eller RSV
Barn med upprepade infektioner
Utreda eller inte
1. Vad gör du om bra tillväxt + okomplicerad infektion?
2. Vilka 2 grupper av barn ska man vara frikostig med AB?
3. Vem bör atopiskt barn ta hand om?
- Ingen utredning - är knappast en immunbrist
- Handikappade barn t.ex. CP
- barn med immundefekt
- Klok läkare :)
