Anfall i barndomen (neurologi) Flashcards

1
Q

1 Hur definieras epileptiskt anfall
2. Vilka diagnoskriterier är för diagnosen epilepsi?
3. Nämn provocerande faktorer till epileptiskt anfall hos barn

A
  1. Symtom på synkrona okontrollerade urladdningar i en grupp nervceller i hjärnan
    • Minst 2 oprovcerade anfall med minst 24 h mellanrum

eller

  • 1 anfall + riskfaktor för återfall på mer än 60 % (epilepsisyndrom, känd strukturell skada, typisk familjeanamnes etc)
    • Feber
    • CNS infektion
    • elektrolytrubbning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Varför ska man behandla epilepsi (hos barn)?

A
  • Minska risk för att skadas i samband med anfall
  • Minska risk för status epilepticus (risk för syrebrist och celldöd): ökad risk om man har tonisk-kloniska anfall eller vissa typer av abscensanfall
  • Upprepade anfall belastar hjärnan och kan ge kognitiv påverkan
  • Minskar risk för SUDEP - plötslig död i epilepsi (tonisk-kloniska anfall ökar risken för SUDEP)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Behandling
1. När ska man överväga behandling för epilepsi?
2. Vad ska man sträva efter läkemedelsmässigt (val av läkemedel)
3. När bör du remittera barn med epilepsi till universitetssjukhus för vidare utredning och genomgång?

  1. Nämn skillnader i epilepsi som debuterar hos i barndom och debut i vuxen ålder (orsaker)
A
  1. När risken med nya anfall överstiger risken av läkemedel
  2. Monoterapi och beprövade läkemedel
  3. Vid terapiresistent epilepsi (2 lkm har provats ut i adekvat dos men trots det fortsatt anfall)
  4. Barn
    - genetiska förändringar - mutationer
    - känd epilepsisyndrom
    - skador vid nyföddhetsperioden
    - metabola sjukdomar

Vuxna och barn
trauma, infektioner, tumörer, idiopatisk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Epilepsi i Sverige
1. Hur många barn per år får diagnosen?
2. Hur stor andel anfallsfria på första eller andra utprovade läkemedlet?
3. När i anfallsfri period kan man överväga sätta ut medicinen?

  1. Vad har barn med epilepsi för ökad komorbiditet trots välbehandling?
  2. Vad i studier har man visat att barn med epilepsi har ökad risk för i vuxen ålder (socialt)? 3 st
A
  1. 1000 st
  2. 80 %
  3. 2 år
  4. sömnstörning, IF, ADHD, autism, neurologisk komorbiditet, malnutrition
  5. Ökad risk i vuxen ålder för
    - inte hög utbildning
    - inte leva i en relation
    - inte ha barn
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Anfallsklassifikation ska göras vid epilepsi

  1. Vilka är dem 3 huvudindelningarna?
  2. Hur delas dessa 3 grupper upp vidare?
A

Fokal start

Undergrupper:
- medveten eller omedveten
- motorisk eller icke motorisk start
- fokal - biltateral tonisk -klonisk

Generaliserad start

Undergrupper
- motorisk start?
- absensanfall? (icke motorisk)
Okänd start

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q
  1. Utesluter normalt EEG epilepsidiagnos?
  2. Nämn en orsak till falskt positivt EEG?
  3. Hur många gånger stiger sannolikheten att fånga EEG-förändringar efter 4 EEG-undersökningar?
  4. Vad kan EEG hjälpa oss med i diagnostiken av epilepsi?
A
  1. Nej! 50 % 1a EEG inga förändringar
  2. NPF-diagnoser, finns också EEG förändringar som hör till mognadsgrad som inte behöver ge symtom
  3. 90 %
  4. EEG hjälper oss att
    - information om epilepsityp –> läkemedelsval
    - Stödjer diagnos t.ex. INTANTIL SPASM
    - se om behandling fungerar
    - predicera risken för nya anfall
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Utredning vid anfall
1. Vad för undersökning tar du ALLTID i samnand för att utesluta kardiell orsak

    • nämn exempel på orsaker till kardiell synkope
A
  1. EKG - upprepa om fortsatta oklara anfall
  2. långt QT-syndrom, arytmier, annan hjärtsjukdom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Varför är detta en bra anfallseminolofgi-anamnes?

A
  1. Tid för anfall
  2. Hur det började (tyder på fokal start
  3. Typ av anfall - fokal start med automatismer - till bilateral tonisk klonisk?
  4. Postikalitet finns med i anmanesen - stärker att det är en epileptiskt anfall och inte svimning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Status epilepticus (SE)

  1. Åldersgrupp hos barn där det är vanligare förekommande?
    - när kommer det ofta i samband med?
  2. hur stor andel av alla barn med epilepsi kommer någon gång få ett SE?
  3. Vad brukar man skriva ut till barn så föräldrar kan ge läkemedel om SE skulle ske i hemmet?
A
  1. Under 2 år (tidigare friska barn). - Ofta i samband med feber (feberkramp) eller infektion - ofta får dessa barn inga fler anfall!
  2. 25 %
  3. Buccolam eller Diazepam
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

SE

  1. Vad är definition på
    - hotande
    - manifest
    - refraktär
    - superrefraktär SE?
  2. Vad börjar man med för behadnling vid SE?
  3. Om detta läkemedel ej fungerar efter upprepade doser går man på 2a och 3e linjens behandling
    - vad är detta?
  4. Vad ska du alltid tänka om ett barn har SE som du ska utesluta?
A
    • hotande = anfall som ej slutat inom 5 min
    • manifest - överstiger 30 min
    • refraktär - ej avklingat efter 2 läkemedel
    • superrefraktär - se som pågår över 24 h
  1. Benzodiazapiner - efter 5 min minst
    - håll koll på luftvägen samtidigt (ovanligt att dem slutar andas men man ska ha beredskap)

2a linjen - ej validerat helt för barn (t.ex. levetiracetam) - man frågar helst vad barnet fått förut och om det hjälpt

3e linje sövning IVA - mäta EEG som ska bli platt

  1. Tänk alltid CNS infektion och högt ICP
    - tveka inte med AB och antivirala (hepresencefalit) om feber innan LP (om osäkerhet kring högt ICP)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

West syndrome - infantil spasm

FARLIG diagnos pga kan ge utvecklingspåverkan i CNS

  1. Symtom?
    - riskfaktorer för infantil spasm
    - vad gör du om du är på VC och träffar ett barn som du misstänker detta på?
  2. Typisk ålder?
  3. EEG bild?
A
    • korta spasmer i serier - huvud faller fram smatidigt som armar sträcks ut åt sidorna. anfallen pågår 1-2 s, ofta i kluster.

Riskfaktorer - tidigare CNS insult, genetik

REMISS till barnneurolog AKUT för EEG och behandlng.

  1. 4 månader. Men förekommer upp till 2 års ålder
  2. Kaos!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q
  1. Vad är den vanligaste neurologiska åkomman hos barn?
  2. Diagnoskriterier för feberkramp?
  3. Riskfaktorer för feberkamper?
  4. Bör man utföra EEG vid feberkamp om anamnesen är tydlig?
  5. Hjälper febernedsättande läkemedel för att minska risken för feberkamper?
  6. Skickar du hem en patient som haft febekramp direkt?
A
  1. Feberkamp
  2. Diagnosen feberkramp (FK) är klinisk och bygger på att uppfylla alla 5 kriterier:
    - Debut mellan 6 mån - 5 år
    - Kommer i samband eller strax efter snabbt stigande feber > 38 °
    - Anfallet är generaliserat, symmetriskt, toniskt-kloniskt. Men kan även vara atonisk eller tonisk.
    - Duration av anfall högst 10-15 min. Går oftast över inom 1 minut.
    - Snabb återhämtning efter anfall med normalt neurologstatus
  3. Direkta riskfaktorer: virus t.ex. förkylning, vissa vaccinationer.

Utvecklingsförsening, yngre, familjeanamnes (kan vara hereditärt)

  1. Nej.
  2. Nej.
  3. Nej. Observation några timmar på akuten i alla fall. Skicka hem med god information och förklaring till tillståndet - föräldrar såklart oroliga.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Affektanfall

Vad stärker diagnosen i anamnesen?

Vilken utredning ska alltid göras för dessa förutom anamnes och EKG?

A
  • Ålder
  • Barn med stark vilja som skriker och blir. blå och tappar tonus. Tyst och går över snabbt och ej postiktal.

EEG bör göras på dessa för att utesluta epilepsi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är troligen detta?

A

Självstimulering
- inte sexuellt! Accidentellt ofta i en stol det händer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Pavor noctornus - är inte epilepsi

  1. När sker detta (sömnstadier)
  2. När ske det ofta i insomnandet?
A
  1. mellan djup och ytlig sömn.
  2. Ofta 1-2 timmar efter insomnande
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q
  1. Detta kan vara mycket - men då vi har en bra beskrivning av anfallet här - vad är det mest troligt?
  2. Vad gör du för utredning på akuten och om denna är bra - vad ger du för information till föräldrarna?
A
  1. Konsulsiv synkopé.
    - Typiskt kortvariga ryckningar strax efter svimning.
    - Mer som talar för konvulsiv synkopé (typiska faktorer): ej ätit, stressad, ansträngt sig innan.
  2. EKG
    - kräver ingen vidare utredning
17
Q
  1. Vad kan detta vara teoretiskt som är kardiellt?
  2. Vad visar EKG och EEG vid denna diagnos?
A
  1. långt QT syndrom - som ger torsades des pointes (VT)
  2. EKG - långt QT-tid. Ev TDP
    EEG visar efter en stund med hypoxi långsam deltaaktivitet
18
Q

PNES hos barn

Riskfaktorer?

A
  • högpresterande
  • flicka
  • långvariga anfall
  • inte logisk anfallsseminologi
  • händer oftare när någon tittar på
19
Q

Terapiresistent epilepsi (läs bara bilden)

  1. Alla barn som har anfall (eller alla individer) - vad är viktigt att informera föräldrar om och barnet angående bad och vatten?
  2. SUDEP - vilken är den största risken för SUDEP vid epilepsi?
A
  1. Ej bada ensam. Statistiken säger att detta är största risken för barn att råka illa ut. Dokumentera detta i journalen att du informerat om detta!
    - sätt inte barnet i badkaret och stek falukorv
  2. vid generaliserade tonisk-kloniska anfall