Anfall i barndomen (neurologi) Flashcards
1 Hur definieras epileptiskt anfall
2. Vilka diagnoskriterier är för diagnosen epilepsi?
3. Nämn provocerande faktorer till epileptiskt anfall hos barn
- Symtom på synkrona okontrollerade urladdningar i en grupp nervceller i hjärnan
- Minst 2 oprovcerade anfall med minst 24 h mellanrum
eller
- 1 anfall + riskfaktor för återfall på mer än 60 % (epilepsisyndrom, känd strukturell skada, typisk familjeanamnes etc)
- Feber
- CNS infektion
- elektrolytrubbning
Varför ska man behandla epilepsi (hos barn)?
- Minska risk för att skadas i samband med anfall
- Minska risk för status epilepticus (risk för syrebrist och celldöd): ökad risk om man har tonisk-kloniska anfall eller vissa typer av abscensanfall
- Upprepade anfall belastar hjärnan och kan ge kognitiv påverkan
- Minskar risk för SUDEP - plötslig död i epilepsi (tonisk-kloniska anfall ökar risken för SUDEP)
Behandling
1. När ska man överväga behandling för epilepsi?
2. Vad ska man sträva efter läkemedelsmässigt (val av läkemedel)
3. När bör du remittera barn med epilepsi till universitetssjukhus för vidare utredning och genomgång?
- Nämn skillnader i epilepsi som debuterar hos i barndom och debut i vuxen ålder (orsaker)
- När risken med nya anfall överstiger risken av läkemedel
- Monoterapi och beprövade läkemedel
- Vid terapiresistent epilepsi (2 lkm har provats ut i adekvat dos men trots det fortsatt anfall)
- Barn
- genetiska förändringar - mutationer
- känd epilepsisyndrom
- skador vid nyföddhetsperioden
- metabola sjukdomar
Vuxna och barn
trauma, infektioner, tumörer, idiopatisk
Epilepsi i Sverige
1. Hur många barn per år får diagnosen?
2. Hur stor andel anfallsfria på första eller andra utprovade läkemedlet?
3. När i anfallsfri period kan man överväga sätta ut medicinen?
- Vad har barn med epilepsi för ökad komorbiditet trots välbehandling?
- Vad i studier har man visat att barn med epilepsi har ökad risk för i vuxen ålder (socialt)? 3 st
- 1000 st
- 80 %
- 2 år
- sömnstörning, IF, ADHD, autism, neurologisk komorbiditet, malnutrition
- Ökad risk i vuxen ålder för
- inte hög utbildning
- inte leva i en relation
- inte ha barn
Anfallsklassifikation ska göras vid epilepsi
- Vilka är dem 3 huvudindelningarna?
- Hur delas dessa 3 grupper upp vidare?
Fokal start
Undergrupper:
- medveten eller omedveten
- motorisk eller icke motorisk start
- fokal - biltateral tonisk -klonisk
Generaliserad start
Undergrupper
- motorisk start?
- absensanfall? (icke motorisk)
Okänd start
- Utesluter normalt EEG epilepsidiagnos?
- Nämn en orsak till falskt positivt EEG?
- Hur många gånger stiger sannolikheten att fånga EEG-förändringar efter 4 EEG-undersökningar?
- Vad kan EEG hjälpa oss med i diagnostiken av epilepsi?
- Nej! 50 % 1a EEG inga förändringar
- NPF-diagnoser, finns också EEG förändringar som hör till mognadsgrad som inte behöver ge symtom
- 90 %
- EEG hjälper oss att
- information om epilepsityp –> läkemedelsval
- Stödjer diagnos t.ex. INTANTIL SPASM
- se om behandling fungerar
- predicera risken för nya anfall
Utredning vid anfall
1. Vad för undersökning tar du ALLTID i samnand för att utesluta kardiell orsak
- nämn exempel på orsaker till kardiell synkope
- EKG - upprepa om fortsatta oklara anfall
- långt QT-syndrom, arytmier, annan hjärtsjukdom
Varför är detta en bra anfallseminolofgi-anamnes?
- Tid för anfall
- Hur det började (tyder på fokal start
- Typ av anfall - fokal start med automatismer - till bilateral tonisk klonisk?
- Postikalitet finns med i anmanesen - stärker att det är en epileptiskt anfall och inte svimning
Status epilepticus (SE)
- Åldersgrupp hos barn där det är vanligare förekommande?
- när kommer det ofta i samband med? - hur stor andel av alla barn med epilepsi kommer någon gång få ett SE?
- Vad brukar man skriva ut till barn så föräldrar kan ge läkemedel om SE skulle ske i hemmet?
- Under 2 år (tidigare friska barn). - Ofta i samband med feber (feberkramp) eller infektion - ofta får dessa barn inga fler anfall!
- 25 %
- Buccolam eller Diazepam
SE
- Vad är definition på
- hotande
- manifest
- refraktär
- superrefraktär SE? - Vad börjar man med för behadnling vid SE?
- Om detta läkemedel ej fungerar efter upprepade doser går man på 2a och 3e linjens behandling
- vad är detta? - Vad ska du alltid tänka om ett barn har SE som du ska utesluta?
- hotande = anfall som ej slutat inom 5 min
- manifest - överstiger 30 min
- refraktär - ej avklingat efter 2 läkemedel
- superrefraktär - se som pågår över 24 h
- Benzodiazapiner - efter 5 min minst
- håll koll på luftvägen samtidigt (ovanligt att dem slutar andas men man ska ha beredskap)
2a linjen - ej validerat helt för barn (t.ex. levetiracetam) - man frågar helst vad barnet fått förut och om det hjälpt
3e linje sövning IVA - mäta EEG som ska bli platt
- Tänk alltid CNS infektion och högt ICP
- tveka inte med AB och antivirala (hepresencefalit) om feber innan LP (om osäkerhet kring högt ICP)
West syndrome - infantil spasm
FARLIG diagnos pga kan ge utvecklingspåverkan i CNS
- Symtom?
- riskfaktorer för infantil spasm
- vad gör du om du är på VC och träffar ett barn som du misstänker detta på? - Typisk ålder?
- EEG bild?
- korta spasmer i serier - huvud faller fram smatidigt som armar sträcks ut åt sidorna. anfallen pågår 1-2 s, ofta i kluster.
Riskfaktorer - tidigare CNS insult, genetik
REMISS till barnneurolog AKUT för EEG och behandlng.
- 4 månader. Men förekommer upp till 2 års ålder
- Kaos!
- Vad är den vanligaste neurologiska åkomman hos barn?
- Diagnoskriterier för feberkramp?
- Riskfaktorer för feberkamper?
- Bör man utföra EEG vid feberkamp om anamnesen är tydlig?
- Hjälper febernedsättande läkemedel för att minska risken för feberkamper?
- Skickar du hem en patient som haft febekramp direkt?
- Feberkamp
- Diagnosen feberkramp (FK) är klinisk och bygger på att uppfylla alla 5 kriterier:
- Debut mellan 6 mån - 5 år
- Kommer i samband eller strax efter snabbt stigande feber > 38 °
- Anfallet är generaliserat, symmetriskt, toniskt-kloniskt. Men kan även vara atonisk eller tonisk.
- Duration av anfall högst 10-15 min. Går oftast över inom 1 minut.
- Snabb återhämtning efter anfall med normalt neurologstatus - Direkta riskfaktorer: virus t.ex. förkylning, vissa vaccinationer.
Utvecklingsförsening, yngre, familjeanamnes (kan vara hereditärt)
- Nej.
- Nej.
- Nej. Observation några timmar på akuten i alla fall. Skicka hem med god information och förklaring till tillståndet - föräldrar såklart oroliga.
Affektanfall
Vad stärker diagnosen i anamnesen?
Vilken utredning ska alltid göras för dessa förutom anamnes och EKG?
- Ålder
- Barn med stark vilja som skriker och blir. blå och tappar tonus. Tyst och går över snabbt och ej postiktal.
EEG bör göras på dessa för att utesluta epilepsi
Vad är troligen detta?
Självstimulering
- inte sexuellt! Accidentellt ofta i en stol det händer.
Pavor noctornus - är inte epilepsi
- När sker detta (sömnstadier)
- När ske det ofta i insomnandet?
- mellan djup och ytlig sömn.
- Ofta 1-2 timmar efter insomnande