NSPR 5 : Ögat Flashcards
vilka tre delar kan man dela upp ögat i?
Ögat kan delas upp i tre delar, vilka är:
- Tunica fibrosa bulbi
- Yttersa lagret
- Ulvea
- Retina
vad är Fibrosa bulbi? vilka två delar är med?
Är den yttersa strukturen som består av två saker:
- Sclera
- Cornea
Sclera
- Är själva ögonvitan
- Omger Iris
- Består av tre lager:
- Episclera
- Lös fibröst elastisk vävnad
- Sclera proper
- Collagen fiber
- Lamina fuscia
- pigment
- Episclera
Cornea, hornhinnan
- Färmsta uppgit är att skydda ögat emot skräpp men ändå släppa in ljus och bryta det
- Den står för 2/3 av ljusets brytning
- Om något går emot så utslöser vi reflex som stänger ögonlocket
- Är uppbygg av 5 sikt:
- Epitel
- Har mycket smärtreseproer som kopplar till reflexen
- Bowmans membran
- kollagenfibriller
- Stoma
- Kollagen
- Descemets membran
- Kollagen
- Endotel
- En cell lager tjcokt
- Epitel
Blodförsörningen hit är inte så stor, endast endotelet får blod.
vad är uvea? vilka tre delar är vitkiga här`?
endast namn föutom på den som ligger innaför senhinnan
Består av tre sturkuter:
- Iris
- Corpus cilare
- Choroidea
Choroid – åderhinna
- Ligger innanför senhinnan och består av bindväv, blodkärl och pigment
- Skör hinna var många kärl försörjer yttre delar av näthinna
- Har sin primära funktion att absorbera ljus (med pigmenten) så de inte sprids/reflekteras
vad är iris? vilka muskler finns här och hur fungera de?
Är en tunn, cirkulär, färgad vävnad i ögat som styr mängden ljus som när näthinnan.
- De är muskler som ligger runt om pupilen
- Vi har två olika muskler som verkar på olika nervsystem
- M. dilatator pupillae
- Går ifrån kanten av ögat in emot pupillen
- Vidgar ögat
- Ragerar på symapticus
- Gör att om vi behöver fly så vidgas pupilen
- M. sphincter pupillae
- Ligger cirkulärt i ögat
- Minskar arean av pupilen
- Reagera på parasymatiska
- Gör att pupilen blir mindre
- M. dilatator pupillae
- Iris har även pigment, melani
- Detta gör att vi får olika ögonfärg beroende på hur mycket melani vi har
vad är corpus cilare?
funktion
även kammarvatten
Corpus cilare – Strålkroppar
De är muskler (10 på bild) som är kopplad till linsen (11) med lig. Suspensorium (15)
Funktion
Påverkar också av sympatikus och parasymtiskus, vilket vi använder när vi vill se på långt och nära håll.
- Parasymtikus
- Nervsignal gör att muskeln kontrahera och ligamenter blir där med slappa
- Tänkt att de är 3D och att ligamenten sitter ifrån alla sidor
- Detta gör att linsen blir rundar, koncex, viket gör att vi kan se på nära håll
- Nervsignal gör att muskeln kontrahera och ligamenter blir där med slappa
- Sympatikus
- Gör att musklerna relaxerar och ligamanter drars åt
- Detta gör att linsen blir plattare è gör att vi ser bättre på längre håll
Kammarvatten
- Heter humor aquosus
- Bildning:
- Görs i ciliarkroppen (med är enzymet karbanhydras) vilket är epitelceller på musklerna och strömmar upp igenom bakre ögonkammaren
- Sedan igenom pupillen till främre ögonkammaren
- Här finns kammarvinklen som är mellan iris och hornhonnan
- Igenom kammarvinkeln tränger den ner och ut igenom Schlemms kanal
- Funktion
- Fyller främre delen av ögat så den får rätt form
- Bidrar till ljusbrytningen
- Försörjer med näringsämnen till hornhinna och lins
- Skyddar ifrån infektion
vilka lager finns i retinan?
- Pigmentepitellager. Ligger ytterst och sitter fast på cho- roidea. Innehåller kuboidala celler med melanin. Tight junc- tions mellan cellerna hindrar flöde av joner och plasma. Cel- lerna ger nutrienter till fotorec och övriga celler. Melaninet absorberar allt ljus som inte tagits upp av retina, och hindrar återreflektion till retina (vilket annars skulle ge försämrad bild).
- Fotoreceptorer. Stavar och tappar. I de flesta delar av retina finns betydligt fler stavar än tappar (100 miljoner vs 5 mil- joner), utom i fovea där det bara finns tappar.
- Yttre begränsande membran. Stavar och tappar passerar detta för att nå sina cellkroppar. Innehåller Müllerceller som är homologa till gliaceller i CNS och unika för retina.
- Yttre kärnlager. Stavarna och tapparnas cellkroppar.
- Yttre plexiformt lager. Innehåller stavarnas och tapparnas ax- onprocesser, samt horisontella cellers processer och bipolära cellers dendriter.
- Inre kärnlager. Cellkroppar för amakrina, horisontella och bipolära celler. Amakriner och horisontella (aka associations) celler funkar som interneuron. Amakrinceller sitter mellan bipolära och ganglionceller och modulerar gangliecellernas aktivitet.
- Inre plexiformt lager. Bipolära axon, amakrinprocesser och gangliecellers dendriter. Synaptisk interaktion.
- Gangliecellslager. Cellkroppar för multipolära ganglioncel- ler. Högst densitet i fovea centralis. Slutlig output från retina efter visuell stimulering skickas till CNS via gangliecellernas axon i n. opticus. Gangliecellerna är de enda retinala celler som kan skicka ap.
- N. opticus-lagret. Innehåller ganglioncellsaxon och Müllerska cellernas processer. Ganglieaxonen löper bakåt och går ut genom den optiska disken.
hur fungera tårkanalerna?
- Kommer ifrån lacrimal gland
- Exokrin körtel ovanför ögat
- Tårar har som uppgift att hålla hornhinnan fuktig
- Vi kan även gråta som reflex om hornhinnan är irriterad
Transport
- Görs i A = tårkörtel, lacrimal gland
- Åker sedan medialt längst med ögat till den kommer till B och E, vilket är inferior och superior lacrimal punctum.
- Sedan åker de i tårrör, lacriaml canal till de sammalas i tårsäcken, lacrimal sac (d)
- De rinner ner till tårnäskanal, nasolacrimal canal (g)
vad är linsen och Posterioria segmentet?
Linsen
- Genomskinlig och böjd kropp i ögat som bryter ljus bak emot retina
- Den är elastisk och kan påverkas av muskler
- Så som strålkropparna
- Saknar nerver och blodkärl
- Får sin näring ifrån kammarvattnet
- Förmågan att bryta ljuset kallas för ackommodation
- Mer om det senare
Posterioria segmentet
Mellan linsen och näthinnan finns Glaskroppen, corpus eller humor viteum, vilket är en geléartad massa.
- Denna massa görs i embryot och vi får aldrig någon ny
- Består till 99% av vatten, men även hyaluronsyra
- Igenom den går även Hyaloid kanalen
Funktion:
- Förflyttar ljust båkåt i ögat
- Håller ihop retina igenom att trycka ihop det
- Bibehåller trycket i ögat då muskler drar idem
vilka ögonmuskler finns?
Förutom de muskler i ögat som styr linsen och pupillen så finns det även 6st muskler utanpå ögat som styr dess rörelser – och där med är med när vi tittar åt olika sidor.
4 st raka, rectus, muskler
- M. rectus medialis
- Gör så vi ser medialt mot näsan
- m. rectus superior
- Ser uppåt
- m. recuts inferior
- Ser nedåt
- m. rectus lateralis
- Ser lateralt mot öronen
2 st sneda muskler
- M. obliquus superior
- Löper igenom ligamentringen Trochlea i anteromediala ögonhåltaket
- Efter att ha gått fram och igenom ringen så går den bak ifrån och fäster uppe lite lateralt på ögat
- Kommer göra så vi från startläge ser neråt och lateralt
- Mer en rotation
- M. oblicuus inferior
- Utgår ifrån främre delen av ögonhålan och går bakåt för att fösta lateralt lite bakom ögat
- Dess kontraktion kommer göra så ögat går utåt och uppåt.
- Mer en rotation
vilka muskler i ögot gör så att ögat åger var?
inervering
Innervering
- CN III
- 3 av de raka, superior, inferior och medialis, samt obliquus inferior kommer innerveras av denna
- CN IV
- Oliquus superior innerveras av denna
- CN VI
- Innerverar rectus lateralis
vilka celler finns i retihinnas lager?
Viktigt att förstå är att ljus hyperpolarserar receptorerna och mörker depolariserar.
- Finns pigmeterade celler längst in
- Näring
- Blod
- Absorbera
- Stavar (rod)
- Är bra för ”Scotopic vision” eller ”night vision”
- Ser dimat och mörkt ljus
- Svårt att se färg och detekterar kanter på objekt
- Består av Rhodopsin
- Vilket är Retinal (protein ifrån vitamin A) och Opsin (pigment)
- Tappar (cone)
- Har bättre syn i ljus
- Ser färger och kanter på objekt bra
- Dålig på att se dimmat/mörkt ljus
- Kan se färg för de finns tre olika sorter som har tre olika sorters Photopsin vilket gör att de kan detektera färger så som:
- Blå, röd och grön (pga. olika våglängder)
- Färgblindhet är att man saknar vissa phoposin så som röd och grön
- Horisontal cell
- Bildar ett nätverk mellan de olika fotoreceptorerna
- Om en Tapp få mörker på sig kommer den depolarisera, detta gör att den släpper ut Glutamat till Horisontal cellerna. Horisontalcellen blir nu depolariserad och kommer frisätta GABA till länkade Stav è därmed inhibera den.
- Om ljus sedan träffar den inhoberade Staven så kommer ytterligare hyperdepolisering ske
- Hjälper oss alltså adaptera ifrån mörkt till ljust
- Om vi belyser flera fotoreceptoer så kommer inte svaret blir större, utan sämre – detta för att näthinnan inte dektektera mägden ljus utan skillnder
- Horisontalcellerna gör så inhibering sker runt om
- Alltås är optimalt sende då vi har en ljus prik med svar runt om
- Bipolär cell
- Sickar signalen ifrån fotoreceptorerna till ganglieceller
- Finns On och Off bipolära
- ON depolariser när vi slår ON ljuset
- Har metatopa glutmat receptoer som släpper ut K+
- OFF depolariserar när vi slår OFF ljuset
- Har jontropa AMPA receptorer som släpper in Na+
- ON depolariser när vi slår ON ljuset
- Amakrin cell
- Är med i kontakten mellan Bipolär och Ganlion igenom att frisläppa saker som:
- Dopamin
- Ach
- GABA
- Vilka inhibera/styr AK till ganglion
- Stavar har ingen direkt kontrakt med ganglecelelr, men löser detta i mörker ändå – hur?
- Jo de koppar över till stavernas ganleceller via amakrin cellerna
- Är med i kontakten mellan Bipolär och Ganlion igenom att frisläppa saker som:
- Gangliecell
- Har axon som kommer gå ihop tillsammans till CN 2
- Vi har även mindre Ganilor i perferin vilket gör att vi ser skarpare i mitten av de vi kollar på
vad är tototransduktion? hur fungera det?
I det yttre segmentets fotoreceptormembran finns cGMP- aktiverade natriumkanaler. cGMP binder direkt till den cytoplasmiska sidan av kanalen vilket får den att öppnas. Detta ger influx av natrium. I mörker håller höga nivåer av cGMP natriumkanalerna öppna. Kalium i sin tur går ut via non-gated kaliumkanaler. Detta innebär att membranet är depolariserat i mörker.
I stavarna finns rhodopsin. Det består av opsin och retinal, som är ljusabsorberande (aldehydform av vit A). I tappar heter proteinet cone-opsin istället; det är mycket likt rhodopsin.
Fem steg för fototransduktion: (1) retinal absorberar ljus, vilket stimulerar ett G-protein, (2) G-proteiner aktiverar cGMP-enzymet PDE, (3) PDE hydrolyserar cGMP och minskar dess koncentration, (4) minskat cGMP gör att cGMP-gated Na-kanaler stängs, och (5) influx av natrium reduceras, vilket gör att fotoreceptorn hyperpolariseras.
Fotoreceptorer producerar en hyperpolariserande receptor- potential istället för en depolariserande.
Stavar och tappar har synapser med bipolära och horison- tella celler dendriter, via kemiska synapser.
vad är bipolära cellkroppar?
ge olika exepmpel beroende på ljus lysser på dem
Bipolära cellkroppar finns i det inre kärnlagret i retina. De utgör den huvudsakliga länken för signalöverföring mellan stavar och tappar till ganglieceller. Mottagningsytan är en cirkulär yta. Vid ljusstimulering av ytan ändras membranpo- tentialen (mp).
Bipolära celler kan vara ON eller OFF. OFF svarar med de- polarisering på glutamat då det är mörkt. ON depolariseras istället av ljus (dvs mindre glutamat).
En bipolär cells mottagningsområde/receptionsyta består
av två delar - (1) receptionscenter med direkt input från fotoreceptorn till den bipolära cellen, och (2) surround med indirekt input från fotoreceptorn till bipolära cellen via hori- sontella celler. Den direkta synaptiska inputen kan vara från ett antal fotorec, från en i center av fovea till flera tusen i periferin. Receptorytan för en bipolär cell är den del av retina som, när den stimuleras av ljus, ändrar cellens mp.
Svaret i en bipolär cells mp på ljus i receptorytans center är motsatt svaret på ljus i surround. Exempel: om ljus på center ger en depolarisering av den bipolära cellen (ett ON-svar) kommer ljus på surround att ge en antagonistisk hyperpolari- sering av den bipolära cellen. Om den bipolära cellen depo- lariseras av mörker på center (OFF-svar) kommer mörker på omgivningen att ge hyperpolarisering.
Ganglioncellernas mottagningsområde/receptorytor är i de flesta fall samma koncentriska center-surround-receptorytor som de bipolära cellerna - ON-ganglion depolariseras av ljus, OFF-ganglion av mörker i sitt center. I båda försvinner svaret på centerstimulering om surround stimuleras på samma sätt. De flesta ganglionceller är således inte pigga på att svara på förändringar i ljus som påverkar både surround och center likadant. Ganglion svarar på olikheter i ljus i deras receptor- fält.
hur ungera färgseende?
Färgseende
Tre typer av tappar finns och de är känsliga för en av de tre primära färgerna - rött, blått eller grönt. Den relativa impulsfrekvensen från varje tapp bestämmer upplevelsen av färg. Andra celler involverade i färgseende är de horisontella cellerna (hyper-/depolarisering av mo- nokroma färger) och ganglionceller (på-/avslagna monokroma färger).
Informationen om färg behandlas av visuella cortex. Om två tappar stimuleras lika mycket av monokroma färger (t ex rött och grönt) tol- kas de av visuella cortex som gult.
I retina har färgseendet samma uppbyggnad som ljus/mörker, men med motsatta färger istället (rött/grönt och blått/gult). Exempel: cell med röd ON-center, grön OFF-surround. I center finns då röda tap- par där rött ljus ger ap. Rött i hela fältet ger också ap, men inte lika mycket eftersom OFF-grönt stimuleras lite grann av rött och således inhiberar signalen lite. Om ON-center rött stimuleras av rött ljus och OFF-surround grönt av grönt ljus skickar ON-center excitatoriska sig- naler medan OFF-surround skickar inhibitoriska signaler
hur sker den vissuela vägen?
Kort svar:
Synnerv (gangliecell) → chiasma → tractus otpicus → corpus geniculatum laterale (syn- aps) → radiatio optica → synbarken (synaps
Lågt svar
Öga till laterala knäkroppen. Axonganglion färdas bakåt till optiska disken. Här myeliniseras axonen och lämnar ögat som n. opticus. Förlängningen av meningierna löper runt n. opticus.
När n. opticus från båda ögonen når hjärnan bildar de chiasma opticum. Fibrer för den nasala hemiretinan korsar över till andra sidan (blir kontralaterala), medan fibrer på retinas temporala sida stannar utan att korsas. Efter chias- man går de korsade och okorsade fibrerna ihop på respektive sida och löper till tractus opticus. Vänster tractus innehåller vänster ögas temporala hemiretina och höger ögas nasala hemiretina. Vänster sida har således information från den högra halvan av det binokulära synfältet.
Tractus projektioner går till laterala knäkroppen (corpus geniculatm lateralis), som består av sex lager. De ventrala lagren, 1-2, kallas magnocellulära pga de innehåller stora cel- ler. De dorsala, 3-6, kallas parvocellulära. Skada på magno- cellulära ger en försämrad förmåga att upptäcka objekt som rör sig snabbt, men det ger liten/ingen effekt på skärpa och färg. Motsatt effekt av skada på de parvocellulära vägarna. 1-2 löper till dorsala syncortex, medan 3-6 löper till ventrala syncortex. Axon från kontralaterala nasala hemiretina går till 1, 4 och 6, medan axon från ipsilaterala temporala hemireti- na går till 2, 3 och 5.
Tractus geniculocalcarine. Via optiska processer löper ax- onen från knäkroppen till visuella cortex som ligger medialt på occipitalloben. Axon med information från den superiora kvadranten av det kontralaterala synfältet (via inferiora retina) kommer från den ventrolaterala regionen av laterala knäkroppen och går mer inferiort till den inferiora delen av fissura calcarina i syncortex.
Visuella cortex. Primära syncortex (V1), aka Brodmanns area 17, finns superiort och inferiort på sulcus calcarina på occipitallobens mediala sida. Får projektioner från laterala knäkroppen i thalamus.
Sekundära syncortex (V2) kallas också area 18, och sedan finns tertiära syncortex (V3 och V5) aka area 19. Dessa ligger båda bredvid primära syncortex. V3 är associerad med form, V4 med färg och V5 med rörelse. V1 skickar projektioner till V2, och därifrån går projektioner till tertiära syncortex. Infor- mation från nasalretina i vänster öga och temporala retina i höger öga (dvs vänster synfält för båda ögonen) går till höger syncortex.
I primära syncortex reagerar ett neuron på ljus i en viss vinkel. Den reagerar lite på en vinkel som är lik den optimala, och inte alls på vinklar som är helt annorlunda. Olika celler finns (simpla, komplexa) och dessa klarar av olika svåra linjer. På något sätt byggs dessa vinklar/linjer ihop till en enda bild.
vad är pupil-ljusreflexen?
Sympaticus. Pregangionära sympatiska axon som finns i den intermediolaterala cellkolumnen i Th1 synapsar på neuron
i superiora cervikala ganglion. Postganglionära sympatiska fibrer härifrån innerverar radiala (dilaterande) gm i iris. Aktivering av sympaticus leder till en kontraktion av dessa muskler, vilket ger pupilldilatation (mydriasis).
Parasympaticus. Axon från retinala ganglieceller projicerar till pretektala arean via tractus opticus. Pretektala arean finns rostralt colliculus superior. Cellerna i pretektala arean skickar bilaterala signaler till preganglionära sympatiska neu- ron i nucleus Edinger-Westphal och dessa lämnar hjärnstam- men via CN III och synapsar mot postganglionära parasympa- tiska neuron i ciliära ganglion.
Postganglionära fibrer från ciliära ganglion går in i ögat och innerverar iris cirkulära muskler. När retinala ganglionceller aktiveras av starkt ljus laddas neuron i pretektala arean ur och preganglionära celler i Edinger-Westphal exciteras, vilket ökar parasympaticus innervering av gm och ger pupill- kontraktion (mios)
hur blir skadorna?
vad är ackommondation?
hur är det normalt? påverkan av parasymatptiku soch sympatikus?
Ackommodation är förmågan att förändra brytningskraften i ögat lins. Detta sker med hjälp av muskler som ändrar formen på linsen.
Vad sker normalt?
- Först är det viktig att förstå att linsen är inte själv med att bryta ljuset, utan även Cornea bryter ljuset så de träffar linsen på bra ställe.
- I Glaskupan så gör vätskan så att ljuset inte bryts mer, utan går emot sin punkt.
Vi ser något och dess ljus åker emot ögat. Vi vil att bilden ska brytas och avbildas på en punkt bak i Retina. Linsen är med och gör detta. Hade inte linsen kunnat ändrat form så hade vi bara kunnat sett skarpt på ett avstånd, då:
- En närmre objekt skulle avbildas för långt bak (bakom ögat)
- Och ett objekt längre bort skulle avbildas framför Retina
Men som tur var kan linsen ställa in sig – detta med hjälp av muskler.
Påverkar också av sympatikus och parasymtiskus, vilket vi använder när vi vill se på långt och nära håll.
- Parasymtikus
- Nervsignal gör att muskeln kontrahera och ligamenter blir där med slappa
- Tänkt att de är 3D och att ligamenten sitter ifrån alla sidor
- Detta gör att linsen blir rundar, koncex, viket gör att vi kan se på nära håll
- Bilden flyttas alltså fram till sin rätta brytningsplast
- Nervsignal gör att muskeln kontrahera och ligamenter blir där med slappa
- Sympatikus
- Gör att musklerna relaxerar och ligamanter drars åt
- Detta gör att linsen blir plattare è gör att vi ser bättre på längre håll
- Bilden flyttas alltså bak till sin rätta brytningsplats
Utan fokuspunkt
Om det saknas en punkt att fokuserar på så kommer ciliarmusklerna att gå i vilotonus – vilket menar föremål på ett avstånd mellan en halv och två meter ses skarpt.
vad är närsynhet och översynhet?
Närsynthet – myopi
- Ser bra på nära håll men inte på långt håll
- Ögat är för långt, eller så är brytnings-systemet för starkt i förhållande till avståndet mellan lins och näthinna
- Gör att bildpunkten hamnar framför/kort om näthinnan – där av ordet närsynhet
Fixas
Närsynthet fixar igenom att sätta en konkav (inåtbuktade) lins framför ögat è vilket gör att ljuset bryts längre ”ut” på linsen och där med bildar en bild-punkt längre bak på rätt plats vid Retina
Översynthet – hyperopi
- Innebär svårigheter att se på nära håll
- Ögats brytande system är för svagt i förhållande till axiallängden, det vill säga ögat är för kort eller att systemet är för svagt brytande eller en kombination av de två.
- Detta leder till att bild-punkten kommer bildas bakom ögat
Fixas
Detta går att fixa igenom att sätta en konvex (rund) lins förför ögat och där med göra så ljuset bryts närmre linsens mittpunkt è kommer göra så bild-punkten hamnar rätt på Retina
Vanligt hos äldre
Linsen består av celler som inte har organeller eller cellkärnor. Med tiden så blir linsen tjockare och mindre elastisk è vilket leder till att äldre blir översynthet
