NSPR 1 : Muskelkontraktion Flashcards

Question 1

Q

hur är en muskel uppbygg?

Answer

A

Vi kan dela upp en skelettmuskel i olika nivåer för att förstå dess uppbyggnad – de är:

Nivå 1

Skrattmuskeln fäster på ett ben via en sena
Den innehåller: fasciklar, blodkärl och nerver
Allt dessa struktur omges av den yttre muskelhinnan som heter Epimysium

Nivå 2 – själva fascikeln

Innehåller muskelfiber, blodkärl och nerver
Alla dessa fasciklar omringas av perimysium

Nivå 3 – muskelfibrerna

Är långa cyklindriska celler
Omringas av endomysium och sarcolemma
Innehåller
- Sarkoplasma
- Myofibrill
- Perifera cellkärnorn
- Mitokondrie
- Transverse tubules
- Sarkoplasmatiskt reticulum
- Terminal cisterns

Nivå 4 – sarkomer

Byggs upp av aktin och mysosin
Z diskar separerar sarkomerer från varandra
M- linjen är mitten på den
Finns även troponin och tropomyosin

Question 2

Q

vad är en muskelaktionspeotenial?

Answer

A

Vilomembranpotential på -90 mV. En muskelaktionspotential sker när ACh frisätts från alfa- motorneuronets boutong. Acetylkolin binder till ionotropa receptorer av nikotin-typ, ligand-vaktade jonkanaler för Na+. Om depolarisationen överstiger tröskelvärdet kommer spänningskänsliga Na+kanaler att öppnas och en muskel-AP initieras. Excitationen sprider sig över membranet och T- tubuli. Depolarisationen kommer att öppna spänningskänsliga kalciumkanaler i T-tubuli vilka interagerar med de närliggande kalciumkanaler, RYR-1, som finns på sarkoplasmatiska retikulum.

Question 3

Q

hur sker en muskelkontriaktion?

Answer

A

Kalcium frisätts i stora mängder från SR och binder till troponin C. Detta leder till konformationsförändringar hos troponinkomplexet som nu flyttar på tropomyosin vilket blottar bindningspunkter på aktin.

Myosin som har ADP och Pi i sin nukleotidbindande ficka binder till aktinets nu blottade bindningspunkter. Pi släpper när myosin binder in. ADP släpper och myosins huvud knycker till, powerstroke, vilket får filamenten att glida mot varandra – sarkomeren förkortas. För att myosinhuvudet ska släppa måste ATP binda in ==> detta gör att relaxation kräver energi och ger även likstelhet (när tillgången på ATP är borta).
När ATP hydrolyseras till ADP och Pi kommer myosinhuvudet knycka tillbaka till cocked position.
Filamenten glider mot varandra och förkortar sarkomeren. Detta förkortar muskelfibren och i sin tur muskeln.

Att muskelkontraktionen avslutas beror på att nervimpulser inte fortsätter komma. Då acetylkolinesteras i neurosynaptiska klyftan bryts ner kommer ACh inte fortsätta depolarisera muskelcellen.
Dessutom finns en kalciumpump som mha ATP pumpar tillbaka kalcium från cytoplasman till SR. Detta gör att när stimuli upphör försvinner kalcium snabbt och kan då inte längre binda till tropininkomplexet. Då täcks blottningspunkterna åter av tropomyosin och kontraktion kan inte längre ske.

Question 4

Q

vilka olika muskelkontriaktioner finns?

Answer

A

Isometrisk: Muskelkraften är densamma som motståndet och muskeln förblir lika lång. I
soton: Man ser endast till tensionen av muskeln oavsett ev förändring i muskellängd
Koncentrisk: Muskelkraften överstiger motståndet och muskeln förkortas.
Excentrisk: Muskelkraften understiger motståndet och muskeln förlängs.

Question 5

Q

histo olika muskler

Answer

A

Glattmuskulatur: Små, spolformade kärnor som ligger centralt. Ser ut som ett fiskstim. Cellerna saknar tvärstrimmighet.
Hjärtmuskulatur: Centralt belägna kärnor i tvärstrimmiga celler. Förgrenar sig, vilket liknar byxben och där de kopplas samman finns kittlinjer/intercalated discs.
Skelettmuskulatur: Ordnas i muskelfibrer med omkringliggande endomysium. Muskelbuntar/fascicklar bekläs av perimysium och hela muskeln av epimysium. Fibrerna är flerkärniga och kärnorna ligger perifert. Är tvärstrimmig vilket beror på ordningen av A-, Z- och I-band där A och Z ses som mörka och I som ljusa.

Question 6

Q

vad är typ 1 och typ 2 fiber?

Answer

A

Normalt skiljer man mellan Typ I och Typ II fibrer. Båda dessa har samma glykogeninnehåll.

Typ I-fibrer kallas även röda eller långsamma. Har lite myofibrillärt ATPas men hög oxidativ kapacitet vilket gör fibern bäst lämpad för långsamt men uthålligt arbete. Det som gör muskeln röd beror på den höga koncentrationen myoglobin som binder syre.

Typ II-fibrer kallas även vita eller snabba. Har en hög koncentration av myofibrillärt ATPas men låg oxidativ kapacitet. Detta gör att fibern bäst lämpar sig för kortvarigt men explosivt arbete.

Jämförelse kan göras mellan laxen, med röda fibrer för att uthålligt simma motströms medan gäddan har vita fibrer för att snabbt attackera och äta upp småfisk.
Hos människan kan man jämföra m. soleus som är röd och mycket uthållig (alltid aktiverad när vi står) med m. gastrocnemius som är vid och mer explosiv (aktiveras ex när vi springer eller hoppar).

Question 7

Q

Reglering av muskelkontraktion

Answer

A

För att använda reglera hur mycket kraft man använder i en muskel finns två huvudprinciper: Avfyrningsfrekvensen hos neuronet vilket påverkar muskelspänningen hos de muskelfibrer som finns i den motoriska enheten.
Antalet motoriska enheter påverkar en sammanlagd kraft i hela muskeln.
Båda dessa mekanismer används parallellt.

Brainscape's Knowledge GenomeTM

NSPR 1 : Muskelkontraktion Flashcards

Brainscape's Knowledge Genome^TM